Profetiskt tilltal

Det är viktigt att vi tar till vara på det Gud vill göra genom den.                (Bild Världen Idag.)

Profetiskt tilltal till en av våra ledare i Sverigebönen som på natten och i fastan fick ta emot detta tilltal.

”Många gånger har ni hört det. Att väckelsen kommer. Ni har kanske börjat tvivla på att det är jag Herren som har talat.

Jag har väntat länge nu på att utgjuta min Ande över allt skapat, och då inte bara en del av Anden, utan allt.

Ni vet, det som är skrivet i mitt ord om den sista tiden, Joel 2. Men ser ni inte att hela texten hänger ihop?

Innan jag kan fullfölja mitt löfte i v.28ff, måste ni be och fasta (v.12ff).

Hur ska jag kunna göra det om mitt folk och de som jag satt som ledare i min församling, har fulltecknat i sina almanackor och aldrig tar sig tid att sitta ner med mig. Jag har så mycket att instruera er i, inför det som kommer. Mycket kommer att bli annorlunda, nytt. Därför behöver du söka mig i bön och fasta.

Jag var tvungen att tillåta, det som nu har skett över hela världen. Men du behöver inte oroa dig för jag har kontroll. Det som har hänt är för att få mitt folks uppmärksamhet. När ni inte velat ge mig tid, har jag varit tvungen att få er till det. För hur skulle jag få er in i bön om inte genom nöd. Se tillbaka på ditt liv, all erfarenhet och kunskap som du har fått. Jag har haft en tanke med ditt liv långt innan du lämnade ditt moders sköte. Och det är nu jag vill knyta ihop säcken, så att du förstår detta.

Jag längtar så, säger Herren, att få se ALLA mina barn komma till mig. 

Om du ignorerar detta, kommer jag inte att straffa dig, men du riskerar att missa hela härligheten. Det som du så länge har längtat efter."

/ Från en av ledarna i Sverigebönen i fastan.

Ett problem har varit, som det framgår av detta tilltal, att man är för upptagen för att söka Gud i bön och lyssna till det Han vill säga. Nu har tid frilagts för pastorer, evangelister och andliga ledare. Detta är ett tillfälle som aldrig kommer igen. Tas det tillvara så kan det innebära en ny tid i tjänande för Gud, en fräsch andlig förnyelse, förnyelse i för predikandet och därmed också förnyelse för de som lyssnar. Nöd och bön hör ihop.

Om inte denna nöd kan påverka bönelivet så att det lär oss be, när skall det då ske?

Om inte denna tid där vi tvingats stanna upp och vara mer hemma, kan göra att vi ger mer tid till Gud, när skall det då ske?

Ja, då kanske aldrig våra liv kommer att förändras, helt enkelt därför att vi inte vill förändras, vi vill inte ge oss mer till Gud.

Då blottar i alla fall denna kris ett allvarligt tillstånd – Gud hjälp oss att inse det!