SENASTE NYTT
Varför orättvisor på jorden?
Fråga:
Varför alla dessa orättvisor här på jorden om nu Gud är god och kärleksfull?
L.O.
Svar:
Det här är en stor fråga och det är viktigt att vi har rätt utgångspunkt när
vi ser på tillståndet i världen. Då skall vi först se på detta faktum:
”Vi vet att vi tillhör Gud och att hela världen är i den ondes våld.”
1 Joh. 5:19
Detta är grundläggande då vi ser på tillståndet, det beror på att Satan har
fått jorden i sitt våld, han frågar inte efter om det är barn eller vuxna,
skyldiga eller oskyldiga, hans mål sättning är dets om Jesus avslöjar om
honom: ”Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda.” Joh.
10:10.
Att döda så många som möjligt är hans målsättning men vi kan välja bort
honom och välja Jesus, då möter oss löftet i resten av versen: ”Jag har
kommit för att de skall ha liv, ja, liv i överflöd.”
Guds räddningsplan är genom Jesus: Joh. 3:16. Vi kan räkna med att det
blir värre framöver eftersom djävulen vet att hans tid är kort och då rasar
han än mer. ”Men ve dig, du jord och du hav, ty djävulen har kommit ner
till er i stor vrede, eftersom han vet att hans tid är kort." Upp.
12:12.
Situationen för mänskligheten är mycket svår, och det är endast genom att vi
inser den andliga verklighet som Bibeln beskriver som den på något sätt kan
få sin förklaring.
Men Jesus kommer åter och då kommer allt förändras, till dess får vi sätta
vårt hopp till Honom.
Vad menar Jesus med stympning?
Fråga:
Jag tycker det är väldigt svårt att förstå Markus 9:43-47. Där det
står "Om din hand förleder dig, så hugg av den. Det är bättre för dig att gå
in i livet stympad än att ha bägge händerna i behåll och hamna i helvetet, i
den eld som aldrig slocknar. Om din fot förleder dig, så hugg av den. Det är
bättre för dig att gå in i livet ofärdig än att ha bägge fötterna i behåll
och kastas i helvetet. Om ditt öga förleder dig, så riv ut det. Det är
bättre för dig att gå in i Guds rike enögd än att ha bägge ögonen i behåll
och kastas i helvetet."
Vad menar Jesus egentligen? Man skulle kunna tro att det är en uppmaning
till att lemlästa sig själv. Men det verkar ju inte rimligt. Så vad är det
en uppmaning till?
J.V.
Svar:
Vad Jesus vill visa är att vi som har sådan omsorg om det här
livet, vi är så måna om vår kropp och dess olika delar, så att vi sätter vår
kropp framför allt och vi vårdar den, vi tycker det är det dyrbaraste vi
har.
Däremot så har vi inte samma omsorg om livet i all evighet utan slut. För
att vi skall förstå och ha det rätta perspektivet är det som att Jesus vill
säga att det som vi anser för dyrbarast för oss, även det är värt att
försaka och avsöndra från vår jordiska kropp om vi kunde gå in i evighet och
räddas.
Vi får alltså verkligen perspektiv på vad som är mer dyrbart är kroppen. Nu
behöver vi inte riva ut ögat eller hugga av handen, vi kan gå in i den eviga
härligheten utan detta, men vi skall förstå att egentligen är inget pris för
högt att betala för att vi skall nå dit. Det är alltså en mycket stark
predikan som Jesu håller till oss alla att vara villiga att göra vad
som helst för att nå himlen.
Må vi se till att vi kommer dit till varje pris!
Vilken innebörd har vinundret?
Fråga:
Varför var Jesu första underverk, att förvandla vatten till vin? Har det
någon symbolisk eller profetisk innebörd?
J.V.
Svar:
Det kan finnas en andlig djuphet här: Mose första under var att han
förvandlade vatten till blod, 2 Mos. 7:20. Jesu första under var att
förvandla vatten till vin.
På det sättet kan skillnaden mellan lag och evangelium blir synliggjord,
lagens stränghet (blod) till skillnad från evangeliums glädje (vin).
Hur förhåller det sig med sabbatsfirandet?
Fråga:
Jag har en fråga och även om ni inte kan svara så hoppas jag att den
frågan skall ge återklang på något sätt. Vi troende säger att vi tror på den
Heliga skrift, att det är Guds ord, vi blir förnärmade om någon säger något
annat. Ställ då denna fråga till dig själv: Tror du att Gud menade allvar
när han gav oss budet: ”Tänk på Sabbatsdagen så att du helgar den?”
"Sabbaten, som är den mest kända dagen (lördag) från lagen, förändrades till
Herrens dag (söndag). Den upphörde icke på grund av någon befallning från
Kristus ty Han säger själv: Jag har inte kommit för upphäva lagen, utan för
att fullborda den, utan på grund av Katolska kyrkans auktoritet har den
förändrats.
"Vi håller söndag i stället för lördag, därför att Katolska Kyrkan, på
kyrkomötet i Laodicea år 364 e.Kr., överförde lördagens helighet till
söndagen." ("The Convert’s Catechism of Catholic Doctrine", av P. Geiermann,
ett verk, som fick den apostoliska välsignelsen av påve Pius X den 25
januari, 1910.
Bibeln talar om sabbaten som Guds eviga sigill: "Mina sabbater skall ni
hålla, ty de är ett (evigt) tecken mellan mig och er från släkte till
släkte, för att ni skall veta, att jag är HERREN som helgar er." 2 Moseboken
31:13.
När det uppdagas att söndagens helighållande inte är något annat än ett
mänskligt påbud, må vi minnas Jesu ord: "Rätt profeterade Jesaja om er, ni
hycklare... förgäves dyrkar de mig, eftersom de läror de förkunnar är
människobud.’ Ni upphäver Guds bud och håller er till människors stadgar."
Mark 7:6-9.
Hur kan det vara möjligt att den ”kristna” troende skaran har missat detta,
har lögnens furste förblindat alla dessa människor eller finns det något
annat svar så vore jag mycket tacksam om ni ville delge mig det.
G.Ö.
Svar:
Det pågår nu en strömning mot judaism som är livsfarlig för det
andliga livet, jag tänker på ex Messianska föreningen.
Det har gått så långt för en del att man t o m förnekar Jesu gudom. Man har
i princip blivit judar på så sätt att man gått tillbaka till judendomen, och
därmed lagen. Paulus varnar ju starkt för detta i Galaterbrevet, för de som
smakat evangeliets ljus men vänder tillbaka till träldomen, man börjar då
också akta på särskilda dagar. Gal. 4:10.
För många tror jag det har börjat med att just fira lördagen, som
sabbatsdag. Sedan har en del gått vidare i tron att man har haft större ljus
än andra kristna och isolerat sig från Kristi församling. Man anser att det
är nödvändigt att fira sabbat.
Detta är ju helt orimligt att alla Gudfruktiga män och kvinnor som under
2000 år skulle ha varit på fel väg. Dessa har ju uppenbarligen haft Guds
välsignelse över sina liv, det går ju inte att förneka. Nej, det som nu sker
är ett försöka att dra bort människor från den sanna troheten till Kristus:
”Men jag är rädd för att liksom ormen med sin list bedrog Eva, så skall
också era sinnen fördärvas och vändas bort från den uppriktiga och rena
troheten mot Kristus.” 2 Kor 11:3.
Sabbaten var ett förbund mellan judarna och Gud: ”mellan mig och er”,
som det står i den vers som citeras i frågan. Det finns inget sabbatsbud i
NT.
Man brukar tillskriva katolska kyrkan införandet av firandet av söndagen,
istället för lördagen, och hänvisar då till kyrkomötet på 300-talet.
Ett faktum är att redan de första kristna efter Jesu uppståndelse, firade
söndagen. Alltså gjordes det i den första kristna församlingen, apostoliska
kyrkan, den som Gud sanktionerade så starkt. Att det sedan sattes på pränt
såsom ett påbud senare, är ju en sak.
Det finns en bok som heter Sinai eller Golgata, den är skriven av Joh. de
Heer. Han var tidigare sjundedagsadventist och alltså firade lördagen. Han
blev fri från detta och ett känt namn genom sina böcker, som blivit till
stor välsignelse. I denna bok klargör han detta med sabbatsfrågan. Denna bok
kan rekommenderas till de som brottas med denna fråga.
Till sist kan nämnas att vi vet om en person som började fira lördagen och
sabbatsfirandet i sin kärlek till judarna. Efter ett tag slutade han med
detta, det hade fört in honom i lagen och han var tvungen att inse hur
fördärvligt detta var för hans andliga liv.
Detta svar vill varna för att gå in på en väg som leder bort från nåden
Kristus. Många har kommit fel på senare tid, genom utläggningar som verkar
så förståndiga, men som är så förrädiska.
Hur gör man sig redo för Jesu återkomst?
Fråga:
Läste på flera ställen att vi ska göra oss redo för att Jesus kan
komma tillbaka när som helst! Jag undrar HUR man gör sig redo för det. Själv
har jag varit aktiv i olika församlingar hela mitt liv, men känner att man
aldrig bli "ren" nog, utan snarare hela tiden får nya onda tankar,
handlingar? Jag och min man har 4 småbarn, hur ska man leva med visshetan
att det kan bli mycket svåra tider - att se sina barn lida känns så mycket
värre an om det bara gäller en själv? Tänker också mycket på det där tecknet
som man ska vara tvungen att ta för att kunna köpa och sälja. Vad kan det
vara? Är det nära? Är så rädd att man inte ska kunna stå emot det eftersom
man så gärna vill kunna ge sina barn mat? Och om man tar det är det kört! Då
kan man inte komma in i himmelen, om jag uppfattat det rätt? W.
Svar:
Vi har gjort oss redo för Jesus återkomst när vi blev frälsta, det är det
enda sätt vi gör oss redo för det. Det är ju inte så att man går ”ur
frälsningen” ena stunden och nästa stund ”in i frälsning”.
Jesu försoning är så omfattande och stor så jag tror det pågår en ständig
rening igenom den, om jag uttrycker det så. Det finns nog knappast några som
kan genomleva en dag utan att på något sätt få fel tanke, eller handla fel,
men det betyder inte att man förlorar sin frälsning, det gör man däremot när
man medvetet vänder Jesus ryggen och medvetet vi leva i det som man vet om
är synd.
Som jag förstår det av vad du skriver så vill du verkligen vara ren och redo
för mötet med Jesus, det verkar ju var din vilja och det är en vilja som
behagar Herren, bättre kan det ju inte bli då. Han ser till din vilja.
Fröjda dig över att du har en sådan vilja, du kunde vara likgiltig inför
Jesu andra tillkommelse, det är många som är det.
Sedan är det detta med dina barn, vi kanske inte alls kommer att gå igenom
några svårigheter, då är det ju onödigt att bryta ner sig genom att ha
tankar kring detta. Det är viktigt att ta Jesus på orden när han säger: ”Gör
er alltså inte bekymmer för morgondagen. Den skall själv bära sitt bekymmer.
Var dag har nog av sin egen plåga.” Matt. 6:34. Han har sagt så för att vi
skall följa hans ord, han vet att detta är bra för oss, därför har han gett
oss dessa ord för att de skall vara vår inriktning. Det som du syftar till
om att köpa och sälja står i Upp. 13, vi vet ju inte om vi fortfarande är
kvar då. Jag tror inte Herren överger oss, så att hela Hans brudeskara, den
kristna församlingen skall svälta ihjäl. Det skulle ju bli följden om man
vore tvungen att det ”vilddjurets märke”. Det är ju rätt uppfattat att man
går förlorad om man tar detta ”märke” enligt det som står i Upp. 14. Detta
kan bli det verkliga scenariot i den så kallad ”vedermödan”. Men det handlar
ju om den tid när straffdomar går över jorden, och jag har svårt att se att
Gud vill straffa sitt folk, varför skulle Han göra det? Han älskar ju oss.
Det är av stor vikt att vi förstår hur mycket Gud älskar sina barn. Med det
perspektivet så försvinner den fruktan som vill gastkrama oss om vi inte Har
en rätt bild av Honom. Träna på att se Gud som en Fader som älskar sitt
barn. Då blir du delaktig av Hans kärlek, men det behövs träning för vi är
så påverkade av denna världen så att den styr våra tankar, men när vi kommer
in i Guds kärlek blir detta en verklighet som sägs i 1 Joh. 4:18: ”Rädsla
finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan.
Rädslan hör ju samman med straff, och den som är rädd är inte fullkomnad i
kärleken.” Vi behöver alla utvecklas i att leva i denna Guds kärlek, ju mer
den behärskar oss, desto mindre fruktan. Detta tillhör våra kristna livs
mognad att utveckla detta, men frälsta är vi ändå, även om vi brottas med
fruktan. Herren känner ditt hjärta och älskar dig, ta emot Guds kärlek!
Varför måste man dö?
Fråga: Varför måste man dö?
/Lennart
Svar:
Döden är ett resultat av att människan synade. Så här lyder bibeltexten om
detta: ”Och HERREN Gud gav mannen denna befallning: "Du kan fritt äta av
alla träd i lustgården, men av trädet med kunskap om gott och ont skall du
inte äta, ty den dag du äter av det skall du döden dö." 1 Mos. 2:16-17.
Det var en död som inbegriper tre områden: 1 Den fysiska döden. 2. Den
andliga döden. 3. Den eviga döden=skilsmässa från Gud för evigt.
Detta är alltså ett resultat av synden, -det fruktansvärda resultatet av
synden. Därför är Jesu försoningsverk så obeskrivligt dyrbart, det enda som
kan upphäva denna syndens och dödens lag. Rom. 8:2. Det är alltså så att
till och med döden är besegrad, triumfen över döden uttrycks så här: ”Du
död, var är din seger? Du död, var är din udd?” 1 Kor. 1 15:55.Jesu egna ord om detta är talande: Jesus sade: "Jag är uppståndelsen och
livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och var och en som
lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö.” Joh. 11:25-26.
Vi har alltså fått evigt liv, därför behöver den kristne inte frukta döden,
det är det stora och fantastiska att döendet till och med är en vinst:
”Ty för mig är livet Kristus och döden en vinst.” Fil. 1:21.
Allt detta sammantaget är de goda nyheterna, evangeliet, som behöver
förmedlas till alla människor!
Hur är det med enhetssträvandena?
Fråga:
Hur ser du på den enhet som ledare i olika församlingar vill åstadkomma? När
man samlas i enhet även där tron inte är densamma eller helt villfaren. Jag
tror att man nu bör ta ställning vart man går. För det verkar som att den
smala stigen som vi ska gå fram på har blivit mycket bredare än vi förstått.
Helene.
Svar:
För att säga det kort, enhet upplever man, det går inte att skapa, genom att
säga att nu skall vi vara ett. Hur skulle vi kunna uppleva enhet med dem som
förkastar, förnekar och ifrågasätter Guds ord? Det är väl snarast så att
detta skiljer oss åt.
Sedan finns en enhet mellan de som älskar Gud och hans ord, med trossyskon
över alla gränser och samfund, men den är ju inte skapad genom beslut vid
några sammanträden, den bara finns där, det är Andens enhet - gudomlig
enhet. Den är dyrbar och den skall vi vara rädd om.
Sedan tror jag det finns en enhet bland förnekare och liberala, denna enhet
yttrar sig nog ibland att man attackerar de bibeltroende, det är ju en
konstig enhet, den kan ju inte kallas Andens enhet.
Till syvende och sist så blir det nog en Andens enhet skapad av Gud och en
falsk mänsklig enhet skapad av människor som är villig att kompromissa med
grundläggande lärofrågor och där tron är underordnad den enhet man vill
skapa utan hänsyn till Bibelns sanningar. Vi upplever ju till och med hur
många kompromissar med vad Jesus säger, att han är enda vägen till Gud; ”Jag
är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.”
Joh. 14:6.
Det finns ju de som påstår att alla religioner leder till Gud. Då har man
övergett Bibelns budskap för att till och med försöka nå enhet med andra
religioner. Detta kommer säkert att bli allt mer framträngande med sådan
tankar och genom detta skapas också en falsk enhet, då har man övergett
denna sanna troheten och skapat en skökokristendom, precis som Bibeln talar
om att det skall finans två skaror vid Jesu tillkommelse; bruden och skökan.
Detta blir allt tydligare ju mer tiden går, därför behöver vi Andens
ögonsalva, Upp. 3:18, så att vi ser vad som är Andens verk.
Vad ska man göra åt sitt likgiltiga tillstånd?
Vad ska man göra
åt sitt likgiltiga tillstånd?
Fråga:
Jag läste ett inlägg om likgiltighet och jag har de senaste dagarna
drabbas av likgiltighet. Jag bryr mig inte om någonting, synd existerar inte
liksom. Jag känner mig dimmig osv. Hur ska man göra då man befinner sig i
sådana likgiltiga tillstånd? Jag vill komma till Gud men det är så svårt
ibland för mig. Jag hoppas att han en dag kommer att rädda mig från detta.
H.P.
Svar:
Tack för att du hörde av dig, det visar ju att du inte är helt likgiltig
inför din likgiltighet, så då finns det ju hopp. Sedan skriver du att du
drabbats de senaste dagarna av detta, det vore ju värre om det vore
konstant, vi skall tro att det är tillfälligt detta. Det kan ju finnas olika
orsaker till denna känsla av likgiltighet men nu vet jag inte om dem.
En orsak är att om en människa är trött och upplevt många krav på sig, att
man till slut inte orkar vara engagerad.
Det finns också en annan variant som jag tycker mig lagt märke till och det
är om en människa inte har något arbete så blir det en slapphet då man inte
har några tider att passa och det blir en allmän likgiltighet inför det
mesta.
Om det nu är så att inte något av detta är ditt problem så måste ju ändå
denna likgiltighet tacklas. Om man som kristen är likgiltig så är grunden
den att man bekänner detta som en synd inför Gud och att man ber om
förlåtelse för detta. Sedan så verkar man för en förändring av sitt sätt
efter denna bekännelse.
Denna förändring kan
börja med att man disciplinerar sig så att man avsätter tid för bön,
exempelvis 10 minuter om dagen där man också ber om förnyelse i sitt kristna
liv. Det är viktigt att denna bönetid inte är för lång i början, då är de
lätt att man ger upp efter ett litet tag. Vidare att man har regelbunden
bibelläsning, exempelvis ett kapitel om dagen. Ytterligare ett sätt är att
lyssna på andefyllda inspirerade förkunnares predikan. Något annat som är
viktigt för att bevaras inspirerad och brinnande för Gud är att man har
gemenskap med varma hängivna kristna.
Bibeln använder ett annat ord som kan sägas vara att jämföra med
likgiltighet, och det är ordet ljum. Så Här säger Herren själv angående
detta: "Men eftersom du är ljum och varken varm eller kall, skall jag spy
ut dig ur min mun." Upp.3:16.
Det är väldigt
viktigt att man inser allvaret av likgiltighet och ljumhet, annars kommer
man knappast att göra något åt detta i sitt liv. Med tanke på vad Herren
säger här i Upp. så borde det inte vara svårt att vakna upp inför allvaret.
Att bortkastas från Gud - kan man tänka sig något allvarligare!
Med detta för ögon så borde det vara nog med denna enda motivering, för alla
att göra upp med likgiltighet och ljumhet i sitt liv. Det handlar ju om att
annars kan man gå evigt förlorad! Ingen ansträngning och försakelse kan
därför var för stor för att undgå detta.
Det kan vara viktigt att meditera över detta allvar en liten stund helst
varje dag för att bli motiverad att verka för att man är en varm levande
kristen.
Skjut inte på beslutet att motverka ljumhet och likgiltighet i ditt liv en
enda dag till - det gäller livet!
Hur är det med tankelivet?
Fråga:
Har en tanke som plågar mej från tillfälle till tillfälle, men den vill jag
ej ha där. Men är man redan fördömd i tanken fast man inte vill ha den där. Jesus talar ju om att redan i tanken har du syndat. Vad menar man med
hjärtat i Guds ord?
J.P.
Svar:
Så här är det angående tankar och vad som menas med hjärtat i Bibeln:
Man kan inte hindra tankar att komma, Alla människor som lever tänker för
övrigt hela tiden, men man kan hindra tankarna att förverkligas till
handling. Man kan älska tankarna och odla dem, fantisera och tycka om dem,
då är det något som inte är Gud behagligt och som många gånger leder till
synd. Men du skriver om tanken ”fast man inte vill ha den där" det är det
som är det avgörande i din situation - du tycker inte om dessa tankar, vill
inte ha dem - bra.
Martin Luther visste om denna problemställning som nog alla människor varit
utsatta för och ger denna bild av hur det är med tankarna:
"Hur helig en människa än är, så är de ändå jordiska. "Om du redan har onda
tankar, så skall du inte förtvivla. Se bara till, att du inte låter dig
snärjas av dem" Han har vidare sagt att tankar är som när en fågel flyger
över huvudet, det kan man inte förhindra, men man kan hindra att den bygger
bo på huvudet. Angående vad som menas med hjärtat i Guds ord, så kan man
säga att det är människans innersta, hennes självmedvetande och
personlighet.