Artikel i Världen idag

Mycket illa när inte dagens kristna förstår profetiornas uppfyllelse!

Artikel i Världen idag: https://www.varldenidag.se/tro-och-liv/unga-behover-en-undervisning-som-kastar-profetisk-ljus-over-var-tid/856362

”När Israel återupprättades 1948 och Jerusalem enades 1967, förstod många kristna att det var kopplat till Guds plan och handlande. I dag behöver kunskaps­luckorna hos nästa generation fyllas när det gäller Bibelns löften till judarna, Israel och Jerusalem, skriver Holger Nilsson, förkunnare och författare i den sista delen i serien om det profetiska ordet.  Profetisk insikt (del 4)

När vi läser Bibeln kan vi inte undgå att se den centrala roll som staden Jerusalem har. Namnet Jerusalem förekommer över 800 gånger i Bibeln, det säger mycket om den framträdande betydelse av denna stad. Den har haft det i tider som ligger bakom, den har det i nuet och kommer också att ha det i framtiden.

Staden är central i Guds handlande. Det står att Gud själv har gjort ett utväljande av Jerusalem, så här talas det om i ett de ställen där vi kan läsa om detta, 1 Kung 11:36: "Jerusalem, staden som jag utvalt åt mig för att där fästa mitt namn".

Gud har för alltid fäst sitt namn vi denna stad då Hans son Jesus dog där för att försona människan med Gud. Därför går de kristnas tankar till Jerusalem, då man tänker på hur Jesus försonade världen med Gud på ett kors i denna stad.

Utav alla världens städer är det alltså en stad som särskilt utvalts av Gud, det är Jerusalem. Dess betydelse har varit central i judendomen långt före den blev det för de kristna då Jesus dog på Golgata.

Judarna ska aldrig glömma Jerusalem, på detta sätt styrks det under i Ps 137:5. "Glömmer jag dig, Jerusalem, då ska min högra hand glömma att spela".

Nej, judarna har sannerligen inte glömt bort denna stad. De har själva påmint varandra om staden, även då de befunnit sig lång borta ifrån den. Inte minst vid deras årliga firande av påskhögtiden, pesach. Då har de avslutat sitt påskfirande med att sägas dessa ord till varandra: ”Nästa år i Jerusalem.”

Det har varit den hälsning som de gett år efter år, århundrade efter århundrade och generation efter generation har dessa ord uttalats världen över. Detta har varit ett uttryck och en förhoppning om att åter kunna komma tillbaka till Jerusalem.

Detta hopp har burit dem genom alla de svårigheter som de genomgått, då de varit förskingrade från sitt hemland och denna stad, de har längtat tillbaka till den. Även då det har sett som mörkast ut för att detta skulle kunna ske så bar de på förvissningen att det ändå skulle hända.

Judarna kände sina profetiska skrifter som de burit med sig under sin vandring världen över. I dessa skrifter såg de att det skulle en gång bli en verklighet. Här har vi alla en läxa att lära; den att förtrösta på att vad Gud har talat, det kommer Han också låta ske.

Böner och förtröstan för judarna om att åter få vandra på Jerusalems gator har uppfyllts. Detta har skett i vår tid! Det är året 1967 som blev det avgörande året! Vilken profetisk betydelse det året återspeglar borde ingen sväva i ovisshet om!

Landet kunde judarna återvända till 1948, men 1967 innebar också en förändring när det gällde staden Jerusalem. Mellan 1948 fram till 1967 hade Jordanien kontrollen över den gamla delen av Jerusalem, den innanför stadsmurarna, som vi på ett alldeles särskilt sätt förknippar med bibelordet.

Som ett resultat av Sexdagarskriget, som Israel fick utkämpa 1967, blev det att judarna fick kontrollen även över den del som Jordanien hade ockuperat.

Glädjen var obeskrivlig den 7 juni 1967, då de första soldaterna trängde fram som de första till den västra muren i Jerusalem, denna mur som var en rest från den tid då templet i forna tider tronade på tempelplatsen där ovanför muren.

Det var alltså en glädjens dag, det var en historisk dag, men än mer en profetisk dag! Om vi inte förstår detta har vi tappat det profetiska perspektivet och den historia bakgrunden.

Då dessa händelser utspelades i Jerusalem 1967, var det något av ett uppvaknade i kristenheten, Man var väl bekant med denna stad genom läsningen av bibelordet, där staden förekommer gång efter annan genom Bibelns böcker.

Det var inte bara dess historiska betydelse som man visste om, det var också dess profetiska. Denna insikt hade man fått del av genom bibelstudier och predikningar. Det gjorde att de troende detta år 1967 förstod att det var ytterligare ett profetiskt skeende i Guds handlande inför Jesu återkomst.

Vi lever i en annan tid där det profetiska ordet har fått stå tillbaka i många församlingar. Detta har gjort att en ny generation har av troende har växt upp som saknar den klarhet och förståelse som fanns hos kristna tidigare.

Nu närmar vi oss 60 år efter denna händelse. Vi lever i en annan tid där det profetiska ordet har fått stå tillbaka i många församlingar. Detta har gjort att en ny generation har av troende har växt upp som saknar den klarhet och förståelse som fanns hos kristna tidigare.

Det gäller de som såg händelserna 1948, samt de som såg den viktiga händelsen 1967 kring Jerusalem. Vid dessa årtal förstod Guds folk i Sverige att det de var med om och det de såg, det var kopplat till Guds plan och handlade.

När detta är konstaterat är det också en utmaning att i vår tid fylla ut kunskapsluckorna kring judarna, landet Israel och staden Jerusalem. Detta är av stor betydelse, låt oss därför ta oss an detta så att vi får en upprättelse av den undervisning som kastar ett profetisk ljus över vår tid – nu när vi lever än närmare Jesu återkomst än någonsin!” Slut citat.

Som vi skrev i inledningen: Mycket illa när inte dagens kristna förstår profetiorna uppfyllelse! Det är en frukt av den försummade undervisningen i Sveriges församlingar. Nu skördar man okunnighet: ”Mitt folk går under av brist på kunskap.” Hosea 4:6. Be och verkar för en förändring!