Kompromisser
Utslätande och bortförklaringar av Guds ord.
Det är många som börjar tröttna på detta!
Vi behöver nu få till stånd en omvändelse till evangeliets klarhet i det här landet.
Vad det är tröttsamt att gång efter annan få höra dem som är satta att vara Herrens tjänare och tjänarinnor framföra budskap som kliar i öronen. Det är just detta som Paulus profetiskt skriver om: ”Det ska komma en tid då människor inte längre står ut med den sunda läran utan samlar åt sig mängder av lärare efter sina egna begär, så som det kliar i deras öron att få höra.” 2 Tim. 4:3.
Vi lever nu i den tiden. Vi behöver inse det och vi behöver få tillbaka den skärpa som tidigare fanns i förkunnelsen. Då blev det segrar för Guds rike, och församlingarna växte både andligt och numerärt. Ibland undrar man om en del teologer har sett det som sin uppgift att enbart ifrågasätta och omtolka Bibelns budskap. Att detta skapar tvivel är självklart. Guds ord ska tas emot i tro, och inte heller serveras tillsammans med tvivel.
Därför är det nödvändigt att den som predikar har tron på att: ”Ditt ord är sanning.” Joh. 17:17. Detta sa Jesus. Om vi ska kallas kristna och vara Jesu sanna efterföljare, ska vi naturligtvis ha samma inställning som han.
Förkunnelsen är avgörande om vi ska få församlingar som är levande och varma, inte ljumma. Herren har på ett alldeles kraftfullt sätt varnat för att vara en ljum församling. Läs Upp. 3:14–21.
Den insikten saknades hos församlingen i Laodicea. Det kan vara lika illa med många församlingars insikt i vår tid, som det var med den församlingens. Vi behöver pröva vårt tillstånd och se om vi har kommit bort från det ursprungliga evangelium som gav människor liv – inte religiös kosmetika.
Prästen och biskopen Nils Bolander skriver med stor klarsynthet och på ett träffande sätt om detta i en dikt. Så här lyder den första versen: ”Kristendomen var ett örnevangelium, sprunget ur den högsta klippspetsens näste på blanka störtflyktsvingar. Men vi tuktade dess djärva fjädrar, rätade fackmässigt ut dess rovdjursnäbb, och se — det blev en svart fågel, en pratsam och tam korp.”
Vi får be om att det ska finnas sådana som, likt honom, höjer sin röst och står upp för ett sant budskap till människor som till så stora delar är som vilsegångna får – de finns också i församlingarna.
Det är många som börjar tröttna på detta!Vi behöver nu få till stånd en omvändelse till evangeliets klarhet i det här landet.Vad det är tröttsamt att gång efter annan få höra dem som är satta att vara Herrens tjänare och tjänarinnor framföra budsk...

































