Ateisten blev frälst

Vetenskap och Bibeln är inget motsägelsefullt.

Universitetsstudier i fysik och matematik fick Krister Renard att överge sin ateism och i stället bli agnostiker. När han sedan läste Bibeln kom han fram till att den måste vara sann – och blev en kristen.

Som barn gick Krister Renard ibland till kyrkan med sin morfar, och hade en barnatro, men i tolvårsåldern blev han ateist, säger han. I 1950-talets skola fick han lära sig att vetenskapen kunde förklara varifrån allting kom. Dessutom fick han det inte att gå ihop – att en god och allsmäktig Gud skulle kunna tillåta all ondska och allt lidande i världen.

Som vuxen studerade Krister fysik och matematik på universitetet, inklusive forskarstudier i partikelfysik. Till sin stora förvåning upptäckte han då att många fysiker var djupt troende.

Genom sina studier kom han även fram till att naturvetenskapen inte kunde uttala sig om det övernaturliga, eftersom detta inte går att observera objektivt, till exempel med hjälp av mätinstrument.

– Därmed kan vetenskapen varken bevisa eller motbevisa Guds existens. Det vore som att en person som är född blind skulle påstå att det inte finns några färger, förklarar Krister.

– Att vetenskapen inte kan studera Gud är ingen brist hos Gud utan en brist hos vetenskapen, vilken således är begränsad. Men denna begränsning är samtidigt vetenskapens styrka. Genom att exkludera det övernaturliga blir vetenskapens slutsatser objektiva och säkra och därmed användbara som grund för exempelvis teknik.

Denna insikt ledde till att Krister övergick från att vara ateist till att bli agnostiker – tanken att Gud kanske finns, eller kanske inte, men att det inte går att veta vilket.

Under studiernas gång blev han alltmer fascinerad över lagarna i den atomära världen och av hur matematiskt universum tycktes vara, att hela fysiken kan formuleras i matematikens språk. Krister började fundera på om det ändå kunde finnas något mer än bara slump bakom allt.

För varför skulle ett slumpgenererat universum in i minsta detalj följa matematikens lagar?

– Ett lysande exempel på detta var när Gell-Mann, i början av 1960-talet, med hjälp av en abstrakt algebra kallad gruppteori, kunde förutsäga existensen av och egenskaperna hos det som senare kom att kallas ”omegaminuspartikeln”, berättar Krister, och tillägger att man vid det laget inte hade någon aning om att sådana partiklar fanns, men att dessa några år senare kunde observeras experimentellt.

– En oerhörd triumf för den teoretiska fysiken! Gruppteorin formulerades under mitten av 1800-talet och innehåller ingen som helst kunskap om atomära partiklar. Den handlar enbart om abstrakta matematiska strukturer, utan koppling till den fysiska verkligheten. Och ändå kunde den ”uttala sig” om den fysiska verkligheten!

En dag fick Krister besök av en kristen man som gjorde en enkätundersökning om studenters syn på religion. Krister tog då upp sin gamla frågeställning om varför Gud, om han är allsmäktig, tillåter lidandet.

”Jaha, du menar det gamla teodicéproblemet?” fick en förvånad Krister till svar.

– Jag hade i mitt högmod trott att de kristna var så dumma att de aldrig hade tänkt på detta problem. Och så fanns det till och med ett namn på problemet! Då förstod jag att det också måste finnas någon form av svar.

– Det blev som en smäll på käften, tillägger Krister, och skrattar.

Krister började nu själv läsa Bibeln för att undersöka om kristendomen var sann. Då och då träffade han den kristne mannen och kunde diskutera det han läst. Krister bad också till Gud att denne – om han nu fanns – skulle uppenbara för honom om det han läste var sant.

Medan han läste Bibeln upptäckte Krister att Jesus fullt ut levde efter sin egen lära, till skillnad från självutnämnda världsfrälsare såsom Karl Marx, Mao Zedong och Jean-Jacques Rousseau, vilkas personliga liv föga imponerade på Krister.

– Albert Einstein fick en gång frågan om han trodde att Jesus verkligen existerat. Einstein svarade då: ”Otvetydigt! Man kan inte läsa evangelierna utan att känna den verkliga närvaron av Jesus. Hans personlighet pulserar i varje ord. Ingen myt kan vara så fylld av liv”, berättar Krister.*

Efter två år hade Krister läst igenom hela Bibeln, blivit vän med den kristne mannen på kuppen, och kommit fram till att Bibeln var trovärdig. Ja, inte bara trovärdig utan helt enkelt sann!

– Jag bara insåg att det här måste vara sant. Det var enbart iskall logik bakom denna slutsats, inga känslor alls, konstaterar han.

Den insikten var tillräcklig för att han skulle svara ja på vännens fråga om han ville bli kristen, och tillsammans bad de en frälsningsbön.

Några år senare, då Krister var 36 år, fick han också en övernaturlig upplevelse efter att han hade tagit emot nattvarden under en gudstjänst.

– Jag fylldes av en kärlek så stark att det kändes som om jag skulle sprängas inifrån. Jag gick som i ett rus i flera dagar efteråt. Efter denna upplevelse kunde jag bejaka Gud i både känsla och intellekt, beskriver han.

Att judiskt-kristet tänkande har varit avgörande för utvecklingen av den moderna vetenskapen är något som Krister menar är tydligt.

– Även många filosofer har dragit denna slutsats. Det beror på att Bibeln beskriver en Gud som är rationell och förnuftig, och som har skapat människan till sin avbild.

– Om nu Gud är rationell förväntar vi oss att han skapat ett universum som är möjligt att förstå med intellekt och logik. Vi tänker som Skaparen, eftersom vi är Skaparens avbild – alltså bör vi rimligen kunna förstå det som Gud har skapat, förklarar Krister.

Genom att undersöka Guds skapelse förstår vi mer om Skaparen, fortsätter han.

– Många kristna forskare har därför upplevt vetenskapen som ett sätt att lära känna Gud, till exempel Galileo Galilei, Isaac Newton och Michael Faraday, vilka alla var djupt troende. Två tredjedelar av Newtons samlade skrifter handlar för övrigt om Gud!

Krister berättar att Isaac Newton en gång ställde sig följande retoriska fråga: Hur kommer det sig att naturen ingenting gör förgäves, och varifrån kommer all ordning och skönhet som vi ser i världen?

– För Newton var det självklart att förklaringen till universums intelligenta design låg i att universum var skapat av en intelligent Skapare för ett bestämt syfte – en slutsats som inte utan vidare kan avfärdas. Newton räknas ju trots allt som en av historiens främsta fysiker och matematiker, säger Krister avslutningsvis.

*Citatet är hämtat från Walter Isaacsons Einsteinbiografi, Einstein, his life and universe, sidan 386.

David Spånberger

Sprid gärna denna artikel vidare!