Bra sagt!

Vad är viktigt och vad är inte viktigt.

Så här skriver prästen Anders Griph i tidningen Dagen: ”Kyrkoherde Karl-Henrik Wallerstein skriver om prästbristen i Svenska kyrkan och motsätter sig tanken på att den går att lösa genom att slopa kraven på kunskaper i grekiska och/eller hebreiska. Utan sådana kunskaper, menar han, är man inte Verbi Divini Minister – det gudomliga Ordets tjänare – på riktigt!

Kravet på att ha läst båda dessa språk för att bli prästvigd försvann i slutet på 1970-talet. Och visst är det bra att kunna dessa språk – men inte nödvändigt för att bli det ”gudomliga Ordets tjänare”. Det finns i dag utmärkta redskap för att gräva djupt i Guds Ord – interlinjära översättningar (som exakt följer grundtexternas ordföljd och grammatik) finns till exempel tillgängliga för vem som helst på webben.

Nej, den viktigaste egenskapen för en präst är inte kunskaper i grekiska eller hebreiska. Det är att i den helige Andes kraft förmedla Guds levande Ord in i människors hjärtan!

Jag kan gå på hundra gudstjänster och lyssna på predikningar som bara kliar mig i öronen och sätter griller i min hjärna, men de förvandlar inte mitt hjärta. Prästen N P Wetterlund (1852–1928) uttryckte det ungefär så här: ”Den präst som inte har genomgått sitt ”lördagshelvete”, kan aldrig frambära en predikan i Andens kraft på söndagen!”

Prästbristen är reell, men den stora bristen i svensk kristenhet och bland prästerskapet i dag är denna: förkrosselse inför Gud. Du kan vara prästvigd eller pastor och kunna både hebreiska och grekiska men bara ”stå och trampa vatten” i predikstolen – därför att himlen är stängd!

Väckelse kommer inte genom lärda kvinnor och män, utan genom förkunnare som blivit krossade av Guds Andes heliga och kärleksfulla närvaro. I dag går kniven rakt genom alla samfund och den viktigaste frågan är inte teologisk bildning – utan om en förkunnare är krossad och driven av Guds Ande eller ej! Sådana präster är vad Svenska kyrkan behöver, och sådana präster är det vi behöver be till Gud ska fylla våra tomma predikstolar.

För många år sedan upplevde jag att Gud talade till mig om vikten av just detta att låta våra hjärtan krossas av Honom. En människa kan vara enormt skicklig på det hon gör, till och med vara en ”smord predikant”, men om hennes egna ambitioner inte är krossade och hennes hjärta blivit fyllt av Guds kärlek, så leder hennes arbete aldrig till det som Herren vill och har behag till.” Slut citat. Anders Griph Verbi Divini Minister emeritus (pensionerad Präst) i Svenska kyrkan.

Vi tackar Gud för de andligt klarseende präster som fortfarande finns kvar – be för dem att de får stå upp i sina sammanhang i en kyrka som går allt längre bort från det som Gud har tänkt. Vi behöver profetröster i både Svenska kyrkan och i frikyrkorna. Var också du en frimodig och vislig röst för Gudsord och väckelse i ditt sammanhang!