Varning!

Varning för att förlora både renhet, frälsning och pengar!

Dejtingsajter är ett forum för att bedraga godtrogna kristna. Här nedan ger Dagen ett exempel på hur en kvinna blivit lurad. Det finns hur många exempel som helst på detta. Vi känner en som blivit av med hundratusentals kronor på detta sätt. I Dagen ges exempel på en kvinna som kallas Margaretha, heter egentligen något annat. Hon var frånskild.

För det första är frågan om man kan gifta om sig överhuvudtaget. Bibeln ger besked om detta. Vi har skrivit boken Han och Hon där det tas upp detta och mycket mer när det gäller relationer mellan man och kvinna, Köp och läs den om du vill få vägledning!

I en artikel i Dagen läser man följande: ”Att dejta på nätet är i dag vanligare än att träffa en partner i kyrkan eller på krogen. Samtidigt ökar risken att bli lurad; hur ska man veta att det är en riktig person bakom profilen på dejtingsajten? Margaretha, 65, blev grundlurad, och vill nu varna andra.

Att inleda en kärleksrelation med någon för att lura personen på pengar är brottsligt och kallas romansbedrägeri. Även andra typer av relationsbedrägerier existerar.

Att tänka på när man anmäler: Du behöver lämna uppgift om betalningsmottagarens bankkontonummer eller IBAN-nummer. Det är de kontonummer du uppmanats att sätta in pengar på. 

Spara kontaktuppgifterna till dem som kontaktat dig, e-postkonversation, webbadresser (gärna i form av skärmdumpar) och annan dokumentation.

Kontakta din bank direkt. Om en transaktion nyligen har genomförts på ditt konto kan banken ha möjlighet att stoppa den.

Avbryt all kontakt, även med personer som påstår att de kan hjälpa dig att få tillbaka pengarna.

Om betalningarna skett i ett annat land kan du även anmäla bedrägeriet i det aktuella landet.

Så lyder en del av presentationen som Michael, 69 år, använde sig av på dejtingsidan KristenDate. Margaretha, en värmländsk 65-åring, fastnade för hans artiga ton och trevliga utseende. Att han var en kristen man som tycktes ta sin tro på allvar blev helt avgörande för att hon skulle gå vidare med kontakten.

Jag var glad på ett sätt som jag inte hade varit på länge. I februari i år började de skriva till varandra. Michael föreslog snabbt att de skulle gå över till mejl, i stället för att skriva meddelanden på dejtingsidan. I nästan två månader skickade Margareta och Michael dagligen långa brev till varandra på engelska. De pratade även i telefon.

– Jag gladde mig varje morgon åt att få läsa hans brev. Jag var glad på ett sätt som jag inte hade varit på länge.

Hade en artig ton

Margaretha, som egentligen heter något annat, är frånskild sedan några år tillbaka och har inget stort umgänge med vänner: hon kände sig ensam. Att skapa ett konto på den kristna dejtingsidan ansåg hon vara ett smidigt sätt att komma i kontakt med jämnåriga män. Efter ett år dök Michael upp.

Margaretha fastnade för Michaels artiga ton och trevliga utseende. – Han var väldigt bekräftande, respektfull och hänsynstagande. Detta i kombination med att han hade en stark gudsfruktan grep tag i mig. Jag hade sagt att jag inte skulle bli kär innan vi sågs, men efter en månad började vi även skriva kärleksord till varandra.

Michael svarade dessutom snabbt, till skillnad från andra män som Margaretha fått kontakt med. Med andra kunde det ta en vecka innan hon fick svar, eftersom många dejtar flera personer samtidigt och inte fokuserar på en i taget.

– Men är man äldre har man inte den tiden. Det betydde mycket att han tog tag i det, att vi skrev till varandra varje dag. Han kändes genuin och äkta.

Tvivlen kom dock smygande – kunde det verkligen vara så här bra? Stämde det han sa, om att han var ambassadörsson som flyttat mycket, att han höll på med ett byggprojekt i Panama, att han hade en lägenhet vid norska kusten? Margaretha ägnade timmar åt att googla för att verifiera hans uppgifter, och det mesta stämde. Hon fick även bilder som visade hur han följde sin dotter fram till altaret, hur hans arbetsplats såg ut, och så vidare.

– Jag satt till exempel en hel kväll och googlade på Panamas regering för att hitta en kvinna vars namn stod på ett kontrakt han visat mig. Efter många timmar hittade jag henne, vilket styrkte min övertygelse att det var rätt.

Michael skulle snart lämna England och flytta närmare Margaretha, för att de lättare skulle kunna träffas och få tillbringa sommaren tillsammans. 

Det var bara några praktiska saker som behövde ordna sig först.

Dagen därpå när jag vaknade bara visste jag att det var fel alltihop. Jag tror det var ett bönesvar, att Gud la den vissheten i mig.

Hamnat i knipa

Efter nästan två månader av daglig kontakt undrade Michael om Margaretha kunde hjälpa honom med ett problem. Michaels bank i Schweiz, där han också hade bott, hade spärrat hans konto på grund av att de av någon anledning inte lyckats dra någon skatt. Även kontot från Deutsche Bank fick Margaretha en trovärdig kopia på, med underskrifter och stämplar. 

Nu satt Michael i en rävsax. Han var tvungen att betala leverantörerna för material som kommit till bygget i Panama; det fick inte användas innan betalningen var klar. Han hade lyckats låna en del av summan av bekanta, men kunde Margaretha hjälpa honom med resten? Det skulle bara vara ett lån.

Margaretha, full av längtan efter den man hon lärt känna – och fått starka känslor för – valde att inte lyssna till en av sina väninnors varningar. Väninnan gillade inte tanken på att blanda in pengar i en ny relation. Det gjorde väl inte Margaretha heller egentligen, men hon ville ju så gärna att det skulle bli de två! 

– Hade det varit på riktigt och fått fortsätta så tror jag att vi kunnat gifta oss inom ett år, säger hon i dag.

Trots att hon bara har pension lyckades Margaretha få fram 25 000 kronor, som hon hade på ett sparkonto, och med stor möda lyckades hon föra över dem till Michaels konto. 

– Jag borde ha blivit mer misstänksam när det blev så mycket prat om pengar, men jag levde på hoppet.

– Man sväljer en del grejer när man fokuserar på det som hägrar. 

När Michael ett par veckor senare förklarade att det uppstått nya problem, och att det ännu en gång fattades pengar för att han skulle kunna göra färdigt projektet innan han kunde resa, satte Margaretha ner foten. Hon konfronterade honom, men fick inga klara svar.

Bad om vishet

Under alla dessa veckor hade Margaretha bett för relationen. Nu bad hon att Gud skulle visa henne vad som var det rätta, vad som var sant och inte. 

– Dagen därpå när jag vaknade bara visste jag att det var fel alltihop. Jag tror det var ett bönesvar, att Gud lade den vissheten i mig.

Michael försvann ur Margarethas liv, och lämnade henne med blandade känslor: både lättnad och stor tomhet. Hon gjorde en polisanmälan, men den lades ner på grund av att de inte visste varifrån brottet begåtts, och att det var internationellt. Hon kontaktade även KristenDate och varnade dem för fejkprofiler, men fick till en början ingen respons – dock mer när hon sa att hon skulle kontakta Dagen. 

– Det värsta för mig var inte att bli lurad på pengar, utan att bli lurad andligt. Han pratade om bön och fasta, och han profeterade till och med över mitt liv. Han sa saker som blev en saknad pusselbit in i mitt liv – det var nästan det som gjorde att jag fick en så stark tillit till honom. Jag trodde han var en helt överlåten kristen; han hade den vokabulären. Det var så uttänkt. 

Hur kände du dig efteråt när du förstod att det var lögn?

– Man ska inte skämmas för att man blir lurad, men det gör man. Jag hade stora förhoppningar. Det är inte roligt att bli lurad. – Jag har inte varit arg, det känns mest tråkigt att jag inte förstod tidigare hur det låg till. Men jag gjorde så gott jag kunde, jag försökte kolla upp allt som gick att kolla. Resten av frågorna tänkte jag ta när vi sågs.

Ser fejkade konton

Efter att det hänt har Margaretha försökt varna andra som riskerar att råka illa ut. Hon har upptäckt flera fejkprofiler på dejtingsidan, och hört av sig till ansvariga. Hon har även skrivit till en del kvinnor som hon sett har blivit kontaktade. 

– Jag ser ganska snabbt om det är en fejkprofil eller inte; de påminner ofta om varandra: det är en man med amerikanskt, nästan filmstjärneaktigt utseende, som poserar framför en fin bil, palmer eller någon vacker utsikt. Han är högutbildad, kristen och kan skriva saker som att han ”älskar laga mat”, ”älskar att resa”, och så vidare. De söker ofta högutbildade kvinnor, förmodligen för att de tänker att de har pengar. 

Margaretha kan också se tecken på att de ibland översatt sina texter från engelska till svenska. När hon skrev till en man som kallade sig ”Rasmus från Stockholm” att ”potten var full just nu”, så svarade han ”Vad menar du med att kastrullen är full?”

– Det var så uppenbart att han hade översatt ordet pott, som betyder kastrull på engelska. Jag tror att det är ligor eller nätverk som ligger bakom sådana här bedrägerier, och jag tycker det är märkligt att inte polisen går vidare med det. 

– Och hur kan fejkprofiler få finnas kvar på dejtingsidorna? Om till och med jag upptäcker dessa?

Lärt sig mycket

I dag kan Margaretha börja tro på kärleken igen. Hon har försökt lämnat bedrägeriet bakom sig, på ”avdelningen misstag i livet”, som hon säger. Och hon använder gärna sina erfarenheter till att varna andra: att aldrig blanda in pengar i en ny relation, att inte tro på allt som låter ”andligt” och att inte bli för känslomässigt involverad innan man träffat personen fysiskt. 

– Jag tror att kristna är en målgrupp för en del bedragare. Vi vill hjälpa, vi tror gott om människor, men vi måste ha vissa gränser. Vi kan inte, och ska inte, hjälpa alla.” Slut citat.

I en annan artikel i Dagen kan man läsa om hur vanligt det är att bli lurad och att det finns de som bara sysslar med att på det mest utstuderade sätt gör det. Vi återger här också detta:

”Varje år anmäls mellan 1 000 och 1 300 så kallade romansbedrägerier till polisen. Men det finns ett stort mörkertal, menar Lotta Mauritzson på Nationellt bedrägericentrum. 

Sedan 2019 har brottskoden ”romansbedrägerier” funnits. Lotta Mauritzson jobbar med dessa och andra bedrägeribrott för polismyndigheten. Hon vet att mörkertalet för dessa brott är stort.

– Det tyder dels kontakter vi har med banker på, dels säger olika undersökningar det. Det handlar också om hur brottsoffret mår efteråt; långt ifrån alla orkar anmäla. 

Ett romansbedrägeri pågår ofta under en längre tid, där gärningspersonen således har god tid på sig att måla upp en förvrängd bild av verkligheten. Den får också ofta med sig brottsoffret på detta, menar Lotta  Mauritzson.

– Så när man väl förstår att man blivit bedragen så rasar plötsligt hela ens värld. Man kanske har målat upp en framtid med den här personen, man kanske sagt upp sig från sitt jobb eller gjort andra större förändringar. En del har brutit kontakten med vänner och familj. Så helt plötsligt står man där och har ingenting kvar.

Margaretha, som vi pratat med, menar att hon polisanmälde händelsen, men att ingen utredning gjordes – varför då?

– Det kan vara svårt att fortsätta den enskilda brottsutredningen eftersom brottet sällan begåtts i Sverige. Här lägger vi i stället ett pussel och försöker hitta mönster genom att jobba tillsammans med andra länder. Informationen som anmälaren ger oss finns kvar hos oss, och används när vi jobbar, även om inte just det enskilda brottet utreds. Så det är inte bortkastat att anmäla – tvärtom!

– Vi behöver se och hitta sambanden mellan olika länder för att kunna lagföra dessa personer. 

Skammen ska ligga hos förövaren och inte hos brottsoffret.

Lotta Mauritzson och hennes kollegor kan se hur förövarna, som ofta jobbar i nätverk, och har flera ”projekt” i gång samtidigt, använder liknande eller samma formuleringar i sina kontakter, fast på olika språk beroende på land.

– Vi ser att det förekommer motsvarande tillvägagångssätt i alla europeiska länder, vilket kan tyda på att många är en del av internationella nätverk. Man kanske sitter i en ”call center”-miljö, och jobbar hela dagar med detta. Det kan finnas avancerade manus på hur man ska uttrycka sig.

– Det är väldigt enkelt i dag att förvränga verkligheten, genom att till exempel få ett samtal att se ut som att det kommer från Sverige fast man befinner sig någon annanstans, eller skicka från en annan adress än där man är. Man kan förvränga bilder och röster. Det finns så mycket teknik som gör det enkelt i dag. 

Självklart ska man våga tro på människor, även vad gäller digitala kontakter, men att vara på sin vakt är inte fel, menar Lotta Mauritzson. Man kan till exempel söka på en bild man får för att se om den figurerat i andra sammanhang eller under andra namn. 

Hur ska man kunna skydda sig från bedragare på nätet?

– Det är fantastiskt att vi dagligen kan prata och ha kontakt med personer på andra sidan världen – det vill vi ju inte ta bort. Vi unnar ju också alla människor att finna kärleken. Men en väldigt enkel sak som man måste förhålla sig till är att du med säkerhet inte kan säga vem som sitter bakom tangentbordet om ni aldrig träffats. 

– De här människorna är ju duktiga på att bygga sin historia, så det kan vara svårt att slå hål på den. Men har du inte träffat personen och lärt känna den: skicka aldrig pengar!

Och vad bör man göra om man drabbats?

– Om du inser att du blivit lurad, kontakta banken först och främst. De har störst möjlighet att hämta hem pengar efter en transaktion. Och glöm inte att göra en polisanmälan. 

– Kom också ihåg att du inte är ensam om att ha blivit lurad. Skammen ska ligga hos förövaren och inte hos brottsoffret.” Slut citat. 

Nu har vi varnat för detta bedrägeri som pågår med falska identiteter, foton och lögner. Skall Du leva för Gud så är det Jesu ord som gäller: ”sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också.” Matt 6:33.

En del tror att får man bara en man eller en kvinna så skall man leva för Gud – det kan bli precis tvärtom till fördärv!