En allvarlig syn om kommande tider - Holger Nilsson Publicerad december 2004 ”Och det skall ske i de sista dagarna, säger Gud: Jag skall utgjuta av min Ande över allt kött. Era söner och era döttrar skall profetera, era unga män skall se syner, och era gamla män skall ha drömmar.” Apg. 2:17. Syner och drömmar kan vara ett sätt för Gud att tala genom, det ser vi av skriftens ord. Sådant förekommer också. Vi brukar vara återhållsamma med att publicera syner som människor haft. Vi skall i alla fall här presentera en syn som en norsk kristen kvinna fick. Vi gör det också därför att vi känner till henne som en gudfruktig kristen. Hon fick denna syn den 3 augusti och här redovisar vi vad hon såg i denna syn: * Den amerikanska kartan: Stora terror och våldshandlingar, större än någonsin. * Valutatavlor som slocknade, börser som bröt samman. * Folk letade efter sina pengar, men fann dem inte. * En jordglob med urtavla: Det var lite för midnatt. * Kristna människor, men det var skillnad på dem: Några hade Bibeln högt över huvudet. * Så kom Jesus på skyn. * Bara de med Bibeln högt lyft över huvudet blev uppryckta. De höll Bibeln så till de försvann. De som blev kvarstående var fler än de som blev uppryckta. *Med stora röda snedskrivna bokstäver på himlen stod det skrivet: Detta sker mycket snart. *Några av de kvarblivna kristna ropade: ”Vi tog fel!” Så här var alltså den märkliga syn som denna kristna kvinna hade. Vi förstår att hon fick se händelser beskrivit för sig i bilder. De flesta bildernas budskap är ju lätta att förstå. De kristna som hade Bibeln över sina huvuden, tyder på att det var sådana som aktade och trodde på dess budskap. Överhuvudtaget är synen i sin helhet ett enda stort väckelsebudskap. Ingen kan ju framskapa en sådan här syn i sig själv. Vi känner ansvar över att inte behålla detta budskap för oss själva, utan delge till andra. Detta kan bli till upp- vaknande för många. Skriv ut © www.flammor.com

Allvarlig profetia om vår tid - Holger Nilsson Publicerad augusti 2004 En kvinna i Etnedal, Valdres fick 1968 en syn som handlar om framtiden, Jesu återkomst, det tredje världskriget och tiden som skulle föregå detta kriget. Den kände predikanten Emanuel Minos berättade på ett möte i Malmö om denna syn. "Jag hade kallelse att besöka en dal i Norge som heter Valdres och det var statskyrkan som inbjöd mig. Jag besökte den ena lutherska kyrkan efter den andra och så kom jag till en i Valdres och där var det en gammal kvinna. Det var 1968, lägg märke till årtalet. Hon var 90 år den gången men fullständigt klar. När mötet var över så kom hon till mig och så säger hon så här: 'Jag har fått se en syn, jag har sett när tiden inför Jesu tillkommelse är och vad som ska ske, och när det tredje världskriget bryter ut. Vill du skriva ner det?' Jag skrev ner det i fyra avdelningar. När jag hade skrivit ner det och tittade på det, så sa jag till mig själv: Detta kan inte läsas upp i en offentlig församling, det går icke. Så jag lade ner det i min byrålåda och där har det legat i alla år och blivit gult. Så skall jag göra i ordning, kasta gamla saker. Ni vet hur det är, när man samlat på saker och ting i många år och jag hittade det efter många år, inte alltför länge sedan (1993), och jag läser det igen och jag häpnar. Åren har gått, men jag häpnar. Jag frågade i kyrkan: 'Den här kvinnan, vad för slags kvinna är det? O, hon är pålitlig, hon är inte svärmisk', sa de, 'hon är inte så där överandlig. Hon är oerhört pålitlig.' Hon sa till mig: 'Jag har aldrig sett en syn förut, detta är den enda syn jag fått och det enda budskap jag har fått på det här sättet'. Här är synen som den 90-åriga kvinnan berättade för Emanuel Minos 1968: Fred och nedrustning "Jag fick se världen som en karta som blev upprullad framför mig. Jag såg Europa - land efter land. Jag såg Skandinavien och jag såg Norge. Jag såg vissa saker som skulle ske strax innan Jesus kommer tillbaka (och församlingens tid är slut) och strax innan den stora olyckan bryter lös över människorna. En olycka som vi aldrig tidigare har upplevt maken till. Innan Jesus kommer tillbaka och det tredje världskriget bryter lös, blir det en tid med avspänning som vi aldrig förr har haft. Det blir fred, och freden kommer att vara länge. Under den fredsperioden blir det avrustning i många länder, också i Norge. Det tredje världskriget kommer att starta på ett sätt som ingen hade väntat och från ett oväntat håll, och vi är lika oförberedda som vi var 9 april 1940.". Ljumhet och avfall i kristenheten "Jag såg att det kommer en ljumhet utan motstycke bland kristna. Ett avfall från sann och levande kristendom. De kristna kommer inte att vara öppna för rannsakande förkunnelse tiden före Jesu återkomst. De kommer inte att lyssna om synd och nåd, lag och evangelium, bot och bättring. I stället kommer en annan slags förkunnelse, en slags lyckokristendom. Det gäller att bli framgångsrik och nå fram. Det handlar om materiella saker, på ett sätt Gud aldrig hade lovat det. Kyrkor, frikyrkor och bönehus blir mer och mer tomma. I stället för en förkunnelse om att ta sitt kors och följa Jesus, blir det underhållning, konst och kultur, där det skulle vara väckelse, nöd och omvändelsemöten. Detta kommer att ske i stor utsträckning strax innan Jesus kommer tillbaka och olyckan bryter lös över oss." Moralupplösning i samhället "Det blir en moralupplösning som Norge inte har sett maken till. Folk kommer att leva som gifta utan att vara gifta. Det blir stor orenhet före äktenskapet och det blir mycket otrohet i äktenskapen. Ja, också i de kristna äktenskapen gör sig otroheten gällande och de blir upplösta. Också perversa synder, synd mot naturen, börjar att utbredas, och de blir till och med godtagna i kristna kretsar. Strax innan Jesus kommer tillbaka kommer det att visas TV-program som vi aldrig tidigare har upplevt. TV kommer att bli fylld av ett våld så hemskt att det kommer att lära folk att mörda och ta kål på varandra, och det blir otryggt att gå på gatorna. Folk kommer att ta efter det de ser och det kommer inte att bara finnas ett utbud på TV, utan massor av utbud. Det kommer att bli precis som vi har det på radion. Vi kommer att kunna skruva in det ena programmet efter det andra, och det kommer att vara fyllt av våld och folk kommer att ha detta som underhållning. De värsta tänkbara scenerna av mord och våld mot varandra kommer att visas och detta kommer att sprida sig i samhället. Det kommer att visas samlagsscener. De mest intima saker som sker i ett äktenskap kommer att visas i rutan. Det kommer att ske och du (riktat till Emanuel Minos) kommer att se det uppfyllas. Lagar som vi nu har kommer att brytas ner och det mest osedliga kommer att visas mitt framför våra ögon." Invandring och det tredje världskriget "Folk från fattiga länder kommer att strömma in i Europa. De kommer också till Skandinavien och Norge. Folk kommer att ogilla att de är här och kommer att vara hårda mot dem. De kommer mer och mer att bli behandlade som judarna blev innan kriget. Då är måttet för våra synder nått. Detta kommer att ske strax före Jesu återkomst - och det tredje världskriget bryter lös. Kriget börjar först som en liten konflikt, en obetydlig konflikt. Men den slutar inte. Den tilltar och breder ut sig. Till slut utvecklar det sig till ett stort krig. Mot slutet av det stora kriget blir fruktansvärda vapen tagna i bruk, bland annat atomvapen. Luft, jord och vatten blir förgiftat och ödelagt. Luften kommer att bli så förorenad att det är omöjligt att andas den, och det kommer att drabba flera kontinenter, Amerika, Europa, Japan, Australien - de rika länderna. Vattnet kommer att förstöras. Vi kan inte bruka jorden där. Resultatet blir att en liten rest blir kvar. De som finns kvar i de rika länderna kommer att försöka fly till de fattigaste länderna, som inte är skadade, men de kommer att behandla oss som vi har behandlat dem och inte vara så villiga att ta emot. Jag är glad att jag inte får uppleva detta, men när tiden närmar sig, måste du ta mod till dig och resa runt och varna och berätta för folket detta som jag har sett." Skriv ut © www.flammor.com

Profetiskt om denna generation - Holger Nilsson Publicerad mars 2004 ”Den som har öron han må höra vad Anden säger till församlingarna.” Alltmer tyder på att vi lever i den yttersta tiden innan Jesu andra tillkommelse. Det är de olika tidstecknen som finns angivna i vår Bibel som anvisar detta. Det finns förutom dessa bibliska profetior, profetiska budskap som frambärs. Dessa skall naturligtvis prövas, men å andra sidan skall man inte förakta profetiskt tal säger skriften: 1 Tess.5:20-21. Vi skall här presentera en profetia som talar om att vi lever i den sista tiden. Den kan på så sätt ses som ytterligare en fingervisning utöver de tidstecken som vi ser i vår tid. Det är Gösta Tidefors i Mölndal, som nu har fått flytta till sitt himmelska hem, som sände oss följande berättelse om det profetiska budskap som han lyssnade till i ett möte i Mölndal. Så här är hans berättelse om detta: ”Det har nu gått 40 år sedan vi i vår församling, Pingstkyrkan, Mölndal, fick lyssna till ett högst märkligt budskap från Herren. Det var så att på våren 1961 hade vi besök av kinamissionären Einar Karlsson. Efter en gripande förkunnelse om sitt missionsarbete följde ett budskap i tungor genom äldstebroder Hugo Thulin och uttydningen gavs genom Einar Karlsson, då han ännu var kvar i talarstolen. I detta märkliga budskap framhöll Herren att: ”HAN I DEN GENERATION SOM NU ÄR SKALL UTFÖRA SINA VÄLDIGA GÄRNINGAR, - TY I DEN KOMMANDE SKALL JESUS HÄMTA SIN BRUD. Detta budskap gjorde mig särskilt förundrad, ty det framhöll en särskild tidsangivelse av generationstider. Varför jag nu efter gångna 40 år tar mig för att skriva härom, är att en generationstid nu gått och vi har kommit in i den därpå följande generationen, då Jesus skall hämta sin brud, enligt detta profetiska budskap. Det är för mig nu högst angeläget att nå ut med det budskap vi fick lyssna till söndagen 19 mars 1961. Genom detta budskap kunde man förvänta sig stora händelser. Detta har i sanning uppfyllts med det stora tidstecknet Israel, ty två av de största händelser i dess historia har nu gått i uppfyllelse. Det första var då de 1967 fick tillbaka sin gamla huvudstad Jerusalem. Sedan har vi den andra stora händelsen som gått i uppfyllelse. Det är den stora invandringen ”det andra exodus”. (Hur judarna drar ut från länder för att återvända tillbaka till sitt gamla fäderneland). Det är vad världen fått bevittna och det är det största sedan uttåget ur Egypten för cirka 3500 år sedan. Jer. 23:7-8. Dessa stora händelser skedde nu i den första generationstiden. Vi har nu kommit in i den generationstid under vilken, enligt det profetiska budskapet, Jesus skall hämta sin brud. Inför vad som nu sker i vår tid och vår generation, frågar man sig: Har det tagits för lite del av det profetiska ordet, så man står frågande inför vad som nu sker? Man frågar sig även: Förhåller man sig väckelse genom att ej ge akt på tidstecknen, vilka borde vara en källa till väckelse, som aldrig tidigare? Därför är det högst viktigt för oss att akta på det profetiska ordet, ty det är Guds röst i tiden. Det budskap som vi här tagit del av stämmer till eftertanke. Bibeln säger att vi inte kan veta ”dagen eller stunden” för Jesu tillkommelse. Mark.13:32. Det som står i denna vers är att vi inte kan veta dag eller stund, alltså en närmare tidsprecision är omöjlig att förutsäga. Däremot framgår det av Jesu undervisning om tidstecknen, att de ger orientering om när vi kan vänta att han kommer igen - annars vore ju hans undervisning om tidstecken utan någon mening. Tidstecknen är ju för att vi skall få visshet om vilken tid det handlar om. Det slår Jesus fast: ”När ni ser allt detta hända, skall ni på samma sätt veta att han är nära och står vid dörren.” Mark. 13:29. © www.flammor.com

Frank Mangs profetiska budskap - Holger Nilsson Publicerad februari 2004 Frank Mangs behöver inte någon närmare presentation. Han är en av de mest välkända predikanter som Norden har haft. Några år innan han fick hembud gick han ut med ett budskap, med en stark profetisk dimension till svensk kristenhet. Det är ett allvarligt budskap som vi gör klokt i att ta till våra hjärtan. Vi publicerar det här med en förhoppning att det skall leda till ett andligt uppvaknande: ”Det hände en ganska tidig morgon för en del år sedan. Utan att tända lampan drog jag upp rullgardinen och slog mig ned vid skrivbordet. Ute var det grådager. Egentligen tänkte jag inte på någonting. Utan fanns bara till och lyssnade till det stilla böneljudet från mitt väsens innersta. Då hände det. Helt plötsligt såg mitt inre öga en väg. Inte en körväg och inte heller en stig. Det var närmast någonting som liknande en bättre promenadväg på några meters bredd. Nej, det var ingen andesyn. Jag var inte i trans eller hänryckning, utan alldeles klarvaken. Och ändå såg jag vägen så tydligt och klart att jag närhelst jag vill alltjämnt kan se hela bilden framför mig. Jag ser den just nu. Jag såg att vägen började vid en trång port och visste att den slutade i härlighetens värld. Men av det målet såg jag ingenting. Jag såg bara porten och början av vägen. Och längs vägens mitt låg en strimma av ljus, som tycktes komma från en ändlös ljuskälla av ett slag som jag aldrig skådat. På vägens båda sidor var det kolmörker. Vägen hade inga diken och inga staket. Men gränsen utmärktes av det konturlösa område, som fanns där ljuset och mörkret möttes. Gränsen var suddig. Jag såg människor som gick på vägen. Både män och kvinnor, unga och gamla. De gick inte i grupper. De gick inte ens par om par och i bredd. Utan alla en och en. Och det berodde därpå att den Herre, som lockat dem in på vägen, hade sagt: ”Om någon lyssnar till min röst och upplåter dörren, så skall jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig.” ”Någon !” ”Jag med honom och han med mig.” Det där betyder att det i Kristi sanna efterföljds innersta finns ett rum, som reserverat endast för honom. Och dit ingen annan varken kan eller får komma. De där människorna var klädda i vita kläder. Bländande vita kläder, som stund efter stund fick sin renhet förnyad. Inte därför att de bad om och hungrade efter sekundlig renhet, utan därför att de vandrade mitt på vägen. Rakt under strimman av det övernaturliga ljuset. Reningen i Jesu blod var en konstant pågående process. Och jag såg deras ansikten. Det var ljus över dem också. Fast många av dem var märkta av både ålder, sorg och sjukdom. Och det skenet var både en återspegling av det inre ljuset och en utstrålning av det ljus de bar inom sig. Gärna hade jag med mina ögon velat följa dessa människors vandring ända hem. Med jag fick inte. Jag var tvungen att vända blicken mot vägens början och den trånga porten. Och där såg jag en stor mängd som stannat. De hade stannat redan innan de gått in genom porten och kommit in på vägen. Och det märkliga var att många av dem tycktes vara glada. De var glada därför att de trodde sig vara på vägen. Fast de aldrig hade gått in genom den sanna omvändelsens trånga port. Och kanske det värsta var att mitt bland dem rörde sig gestalter i prästrock och pastorsdräkt och evangelistmundering. Nej, det värsta var att jag såg skuggan av min egen bild i den där hopen. Ty vi har fuskat, vi som är kallade att vara levande organ för Livet från Gud. Vi har blivit religiösa pratmakare istället för att vara fungerande organ för Livet. Vi har garanterat människor deras salighet därför att de en gång blivit döpta till Kristus. Vi har garanterat att sökande själar blivit födda av Anden, fast de bara blivit födda av mänsklig påverkan. Vi har sagt att de är Guds barn bara därför att de är ”snälla”. Vi har blivit religiösa kvacksalvare, som i förtid intalat andliga sökare att de är födda av Gud. Fast de bara är väckta. Och vi har ibland genom just detta avbrutit den andliga födelse-processen. Resultatet har blivit att det i dag finns massor av människor, som tror sig vara på väg till himlen fast de inte är det. Men Jesus sade ju att det skulle komma att bli så i denna tidsålders afton: ”Då skall det var med himmelriket som när tio jungfrur gick ut för att möta brudgummen. Men fem av dem var oförståndiga, de tog ingen olja med sig.” Ingen olja! Ingen ande! Och inget fungerande andeliv. Bara formerna och skenet. Namnet och bekännelsen. Och de trodde att detta var nog. Men jag såg mer. Jag såg människor som gått in genom porten, upplevt nya födelsens under och kommit in på vägen, men som sedan gjort vägen till någonting annat än det den var ämnad att vara. De har stannat och gjort vägen till en rastplats i stället för att låta den var en färdväg. De hade stannat, inte när det gäller ålder och tid. Men de hade stannat när det gäller andlig utveckling och tillväxt. De hade stannat och börjat leva på minnen. Och somliga hade bara stannat. Och somnat. Men alla hade de glömt de paulinska orden: ”Dock, såvitt vi redan har hunnit något framåt, så låt oss vandra vidare på samma väg.” Men jag såg mer. Jag såg människorna som dragit sig ut ur det övernaturliga ljuset som låg över vägens mitt. De hade dragit sig in i den grådager som fanns på vägens båda sidor. Grå-dagen, där synen på både synden och saligheten var höljd i dunkel. Allt var dimmigt och grått och overkligt. Och den grå overkligheten gjorde att sådant som var en total omöjlighet på vägens mitt nu blev leksaker för både sinnet och talet och handlingarna. Och hur underligt det än låter så blev de ting, som fanns i mörkret på sidan av vägen föremål för deras intresse. Likt Guds gamla Israel under ökenvandringen greps de av lystnad till Egyptens köttgrytor, som de en gång hade lämnat. Lystnaden blev inte bara ett visat intresse. Lystnaden växte till åtrå. En hunger som fångade deras tankar och känslor. Lade beslag på deras drömmar och fantasier. Och gjorde att de i verklighet befann sig på sidan av vägen, trots att de skenbart fanns kvar på den. Sedan hände det kusliga. Sakta som skuggor gled de bort ifrån den väg, som saknar både staket och diken. Bort ifrån den väg, som de en gång under tårar och böner sökt sig in på. Bort från det levande hoppet och in i hopplösheten. En hopplöshet som de själva inte kände av. Ty de var döda. De hade förlorat förmågan att uppleva en andlig kris. Sedan jag sett allt detta sjönk jag sakta ned på knä och brast i gråt. Jag önskade att jag varit minst ett halvsekel yngre än vad jag är. Och haft möjligheten att på ett bättre sätt än vad jag gjort, satsa mitt yttersta för att Guds Helige Ande skulle få frihet att bruka mig på ett bättre sätt än vad han nu kunnat. © www.flammor.com

Profetisk varning för vulkanutbrott - Holger Nilsson Publicerad januari 2004 Det finns kristna över hela vår värld som bär på den profetiska gåvan och de upplever hur de av Herren får profetiska budskap. Ibland är dessa av varnande natur. Vi skall ge ett exempel på det sistnämnda. Tidningen Hemmets Vän återger det i nr 35-03. En del kanske minns vulkanutbrottet på Hemön, en av Västmannaöarna. 5000 människor drevs då på flykt. En som var förvarnad och beredd var Ragnheidur Olavsdottir. Denna kristna kvinna var en profetissa, hon tillhörde Filadelfiaförsamlingen på ön. Hon framförde bl a ett budskap om att: ”Det kommer att ske ett stort vulkanbrott om ni inte gör bättring.” Det var nog ganska olika hur man trodde på hennes budskap, men hon bar i alla fall fram det för den som ville lyssna och tro. Så vid nyåret 1973 bröt Ragnheidur lårbenshalsen och blev inlagd på Hemöns sjukhus. På natten den 23 januari så blev Ragnheidur orolig. Hennes upplevelse var att Jesus talade till henne att gå upp och klä på sig, detta trots att det var natt. Då hon ringde på hjälp kom sjuksköterskan, men denna menade att klockan halv tolv så tog man inte upp patienter. Ragnheidur gav sig dock inte. Hon ringde och ringde igen på sjuksköterskan. Till slut så gav sjuksköterskan med sig och klockan halv två på natten satt Ragnheidur där påklädd på sjukhuset. En halvtimma efter det så skakades Hemön av ett stort och svårt vulkanutbrott. Befolkningen fick evakueras. En helikopter landar på sjukhusets helikopterplatta för att hämta patienter. Nu var det bråttom. Man frågar om någon redan är klar. -”Ja, i Jesu namn,” ropar Ragnheidur. Hon var ju redan profetiskt förvarnad. Skriv ut © www.flammor.com

Reformationen var profetiskt förutsagd - Holger Nilsson Publicerad december 2003 Det har funnits flera viktiga händelser som har ägt rum i historien, som Gud har profetiskt uppenbarat innan dessa har inträffat. Vi har i denna serie gett exempel på sådan profetisk uppenbarelse när det gäller de båda världskrigen, för att nämna några exempel på stora händelser, som uppenbarats innan de inträffat. År 1517 inträffade något som var en mycket stor händelse och som blev startpunkten för en helt ny inriktning, till en början i Europa, men också över för världen. Detta år började nämligen reformation och vad den har inneburit för ofantligt stora skaror av människor, kan inte på något sätt övervärderas. Den 31 oktober 1517 ljöd hammarslagen, då Martin Luther spikade upp de 95 teserna på Wittenbergs slottskyrkas port. Dessa teser som spikades upp på kyrkdörren i Wittenberg var begynnelsen på den omvälvande reformationen. Fredrik den vise hade en profetisk dröm om detta, och det här var vad han såg: En munk skrev något på en kyrkdörr. Pennan som han skrev med var så lång att den nådde ända från Tyskland till Rom. Där i Rom stack denna penna ett lejon i örat och påvens krona vacklade.Det skall också tilläggas att påven på Luthers tid hette Leo, som betyder lejon. Vidare sågs i drömmen att pennan som munken skrev med var en gåspenna, det syntes de som vill bryta av denna gåspenna, men lyckades inte. Det sades också i drömmen att denna penna hade tagits från en hundraårig böhmisk gås. Med detta syftas på Johannes Hus, han var en av reformationens förlöpare i Böhmen, men brändes på bål hundra år tidigare. Det är också att lägga märke till att Hus betyder gås. På detta talande sätt uppenbarade alltså Gud den stora andliga omvälvning som skulle ske. Vad Europa behöver i vår tid är återigen starka andliga ledare som träder fram och får leda Europas folk tillbaka till Gud. Detta inte minst med tanke på den allvarliga antikristliga kurs som nu Europa är inne på. Nedanstående bild är i original ett gammalt kopparstick som finns på Königl. Bibliotek i Berlin. Detta kopparstick är en illustration på den dröm som Fredrik den vise hade natten mellan 30 och 31 oktober 1517. På bilden ses illustrerat Martin Luther skrivande, påven är illustrerad som ett lejon och Johannes Hus ses som en gås som brännes på ett bål. (Bilden är hämtad från Världshistoria av Hildebrand m fl.) Skriv ut © www.flammor.com

Nilos profetia från 1500-talet - Holger Nilsson Publicerad november 2003 Eremiten Nilos bodde i klostret Athos i Grekland. Han bar fram en profetia om hur det bli på 1900-talet. Så här med facit i hand kan vi konstatera att den stämmer väl med det århundradet och särskilt med slutet av det. Han frambär också att tiden då närmat sig för Antikrists framträdande. Så här lyder hans budskap: ”På 1900-talet, när tiden för Antikrist närmar sig, kommer människornas sinnen att förmörkas av köttsliga lidelser, ärelöshet och laglöshet; det kommer ej att finnas vördnad för föräldrar; sinnlighet, otukt, homosexualitet och mord skall härska i samhället; människor skall inte kunna ångra sig. Men det allra värsta är, att biskopar och präster då skall bli helt ur stånd att skilja den rätta vägen från den orätta: kyrkan skall då ock berövas många av sina gudfruktiga och fromma herdar. Detta är Antikrists svek.” © www.flammor.com

Profetiska varningar år 70 e. Kr. - Holger Nilsson Publicerad november 2003 År 70 e. Kr. är känt som det år när Jerusalem förstördes av den romerska krigsmaktens härar. Detta hade Jesus förutsagt, då han säger till sina lärjungar: ”Ni ser detta. Det skall komma dagar då här inte skall lämnas sten på sten. Allt skall brytas ner.” Luk. 21:5 Detta förutsägelse och varning är känt genom vår Bibel.Vad som är mindre känt är att den judiske historieskrivaren Flavius Josephus, som levde vid tiden för Jerusalems förstörelse, har skrivit om varningar inför detta. Han skriver om varningar som kom inte långt före ödeläggelsen. Så här skriver han om detta: ”Ytterligare, inte många dagar efter festivalen den tjugoförsta i månaden Artemisium, uppträdde ett mirakulöst fenomen. Sannerligen, det jag nu kommer att återge skulle, föreställer jag mig, ha tolkats som en fabel om den inte hade varit för berättelserna från ögonvittnen som berättat detta och för de följande olyckor som förtjänar att bli så uppmärksammade. För innan solens nedgång kunde man över hela landet se stridshärar och bataljoner på skyn som omgav städerna. Vidare under högtiden som kallas pingst, går som sed är, prästerna in på templets innergård för att förrätta sin tjänst, då upplevde de en skakning och ett dån och efter det en röst som från en här: ”Vi avlägsnar oss härifrån.” Men ett ytterligare förebud var om än mer skakande. Fyra år före kriget, medan staden ännu levde i djup frid och välstånd så kom till en högtid, så som sed är bland judar, en bonde vid namn, Jesus Ananias son, dit för att upprätta Guds tabernakel. Han började plötsligt ropa: ”En röst från öst, en röst från väst, en röst från de fyra väderstrecken; en röst mot Jerusalem och dess helgedom, en röst mot brudgum och brud, en röst mot allt folket.” Dag och natt gick han i alla gränder med detta rop på sina läppar.” Slut citat Flavius Josephus. © www.flammor.com

Kosmas förutsägelser från 1700-talet - Holger Nilsson Publicerad juli 2003 På 1700-talet levde en grek vid namn Kosmas. Denne gjorde förutsägelser som gällde framtiden. Det var klara och kortfattade budskap som han frambar. Här är ett par exempel: 1. ”Ni kommer att se människor flyga som starr i luften och kasta ned eld över jorden. De som lever kommer att skynda till gravarna och ropa: Kom ut, ni döda, så att vi levande kan komma in.” Det är inte svårt att koppla denna förutsägelse till flygmaskiner som fäller bomber. 2. ”Det skall komma en tid då djävulen framgår ur en låda och skriker, och hans horn skall stå på taket.” Den enda koppling vi kan göra är att Kosmas på detta sätt beskriver TV-apparater och TV-antenner. Ser man till mycket av det utbud som förmedlas genom TV, så nog är mycket av det ett negativt och ont utbud. Klicka här för utskrift © www.flammor.com