Frank Mangs profetiska budskap - Holger Nilsson Publicerad februari 2004 Frank Mangs behöver inte någon närmare presentation. Han är en av de mest välkända predikanter som Norden har haft. Några år innan han fick hembud gick han ut med ett budskap, med en stark profetisk dimension till svensk kristenhet. Det är ett allvarligt budskap som vi gör klokt i att ta till våra hjärtan. Vi publicerar det här med en förhoppning att det skall leda till ett andligt uppvaknande: ”Det hände en ganska tidig morgon för en del år sedan. Utan att tända lampan drog jag upp rullgardinen och slog mig ned vid skrivbordet. Ute var det grådager. Egentligen tänkte jag inte på någonting. Utan fanns bara till och lyssnade till det stilla böneljudet från mitt väsens innersta. Då hände det. Helt plötsligt såg mitt inre öga en väg. Inte en körväg och inte heller en stig. Det var närmast någonting som liknande en bättre promenadväg på några meters bredd. Nej, det var ingen andesyn. Jag var inte i trans eller hänryckning, utan alldeles klarvaken. Och ändå såg jag vägen så tydligt och klart att jag närhelst jag vill alltjämnt kan se hela bilden framför mig. Jag ser den just nu. Jag såg att vägen började vid en trång port och visste att den slutade i härlighetens värld. Men av det målet såg jag ingenting. Jag såg bara porten och början av vägen. Och längs vägens mitt låg en strimma av ljus, som tycktes komma från en ändlös ljuskälla av ett slag som jag aldrig skådat. På vägens båda sidor var det kolmörker. Vägen hade inga diken och inga staket. Men gränsen utmärktes av det konturlösa område, som fanns där ljuset och mörkret möttes. Gränsen var suddig. Jag såg människor som gick på vägen. Både män och kvinnor, unga och gamla. De gick inte i grupper. De gick inte ens par om par och i bredd. Utan alla en och en. Och det berodde därpå att den Herre, som lockat dem in på vägen, hade sagt: ”Om någon lyssnar till min röst och upplåter dörren, så skall jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig.” ”Någon !” ”Jag med honom och han med mig.” Det där betyder att det i Kristi sanna efterföljds innersta finns ett rum, som reserverat endast för honom. Och dit ingen annan varken kan eller får komma. De där människorna var klädda i vita kläder. Bländande vita kläder, som stund efter stund fick sin renhet förnyad. Inte därför att de bad om och hungrade efter sekundlig renhet, utan därför att de vandrade mitt på vägen. Rakt under strimman av det övernaturliga ljuset. Reningen i Jesu blod var en konstant pågående process. Och jag såg deras ansikten. Det var ljus över dem också. Fast många av dem var märkta av både ålder, sorg och sjukdom. Och det skenet var både en återspegling av det inre ljuset och en utstrålning av det ljus de bar inom sig. Gärna hade jag med mina ögon velat följa dessa människors vandring ända hem. Med jag fick inte. Jag var tvungen att vända blicken mot vägens början och den trånga porten. Och där såg jag en stor mängd som stannat. De hade stannat redan innan de gått in genom porten och kommit in på vägen. Och det märkliga var att många av dem tycktes vara glada. De var glada därför att de trodde sig vara på vägen. Fast de aldrig hade gått in genom den sanna omvändelsens trånga port. Och kanske det värsta var att mitt bland dem rörde sig gestalter i prästrock och pastorsdräkt och evangelistmundering. Nej, det värsta var att jag såg skuggan av min egen bild i den där hopen. Ty vi har fuskat, vi som är kallade att vara levande organ för Livet från Gud. Vi har blivit religiösa pratmakare istället för att vara fungerande organ för Livet. Vi har garanterat människor deras salighet därför att de en gång blivit döpta till Kristus. Vi har garanterat att sökande själar blivit födda av Anden, fast de bara blivit födda av mänsklig påverkan. Vi har sagt att de är Guds barn bara därför att de är ”snälla”. Vi har blivit religiösa kvacksalvare, som i förtid intalat andliga sökare att de är födda av Gud. Fast de bara är väckta. Och vi har ibland genom just detta avbrutit den andliga födelse-processen. Resultatet har blivit att det i dag finns massor av människor, som tror sig vara på väg till himlen fast de inte är det. Men Jesus sade ju att det skulle komma att bli så i denna tidsålders afton: ”Då skall det var med himmelriket som när tio jungfrur gick ut för att möta brudgummen. Men fem av dem var oförståndiga, de tog ingen olja med sig.” Ingen olja! Ingen ande! Och inget fungerande andeliv. Bara formerna och skenet. Namnet och bekännelsen. Och de trodde att detta var nog. Men jag såg mer. Jag såg människor som gått in genom porten, upplevt nya födelsens under och kommit in på vägen, men som sedan gjort vägen till någonting annat än det den var ämnad att vara. De har stannat och gjort vägen till en rastplats i stället för att låta den var en färdväg. De hade stannat, inte när det gäller ålder och tid. Men de hade stannat när det gäller andlig utveckling och tillväxt. De hade stannat och börjat leva på minnen. Och somliga hade bara stannat. Och somnat. Men alla hade de glömt de paulinska orden: ”Dock, såvitt vi redan har hunnit något framåt, så låt oss vandra vidare på samma väg.” Men jag såg mer. Jag såg människorna som dragit sig ut ur det övernaturliga ljuset som låg över vägens mitt. De hade dragit sig in i den grådager som fanns på vägens båda sidor. Grå-dagen, där synen på både synden och saligheten var höljd i dunkel. Allt var dimmigt och grått och overkligt. Och den grå overkligheten gjorde att sådant som var en total omöjlighet på vägens mitt nu blev leksaker för både sinnet och talet och handlingarna. Och hur underligt det än låter så blev de ting, som fanns i mörkret på sidan av vägen föremål för deras intresse. Likt Guds gamla Israel under ökenvandringen greps de av lystnad till Egyptens köttgrytor, som de en gång hade lämnat. Lystnaden blev inte bara ett visat intresse. Lystnaden växte till åtrå. En hunger som fångade deras tankar och känslor. Lade beslag på deras drömmar och fantasier. Och gjorde att de i verklighet befann sig på sidan av vägen, trots att de skenbart fanns kvar på den. Sedan hände det kusliga. Sakta som skuggor gled de bort ifrån den väg, som saknar både staket och diken. Bort ifrån den väg, som de en gång under tårar och böner sökt sig in på. Bort från det levande hoppet och in i hopplösheten. En hopplöshet som de själva inte kände av. Ty de var döda. De hade förlorat förmågan att uppleva en andlig kris. Sedan jag sett allt detta sjönk jag sakta ned på knä och brast i gråt. Jag önskade att jag varit minst ett halvsekel yngre än vad jag är. Och haft möjligheten att på ett bättre sätt än vad jag gjort, satsa mitt yttersta för att Guds Helige Ande skulle få frihet att bruka mig på ett bättre sätt än vad han nu kunnat. © www.flammor.com

Profetisk varning för vulkanutbrott - Holger Nilsson Publicerad januari 2004 Det finns kristna över hela vår värld som bär på den profetiska gåvan och de upplever hur de av Herren får profetiska budskap. Ibland är dessa av varnande natur. Vi skall ge ett exempel på det sistnämnda. Tidningen Hemmets Vän återger det i nr 35-03. En del kanske minns vulkanutbrottet på Hemön, en av Västmannaöarna. 5000 människor drevs då på flykt. En som var förvarnad och beredd var Ragnheidur Olavsdottir. Denna kristna kvinna var en profetissa, hon tillhörde Filadelfiaförsamlingen på ön. Hon framförde bl a ett budskap om att: ”Det kommer att ske ett stort vulkanbrott om ni inte gör bättring.” Det var nog ganska olika hur man trodde på hennes budskap, men hon bar i alla fall fram det för den som ville lyssna och tro. Så vid nyåret 1973 bröt Ragnheidur lårbenshalsen och blev inlagd på Hemöns sjukhus. På natten den 23 januari så blev Ragnheidur orolig. Hennes upplevelse var att Jesus talade till henne att gå upp och klä på sig, detta trots att det var natt. Då hon ringde på hjälp kom sjuksköterskan, men denna menade att klockan halv tolv så tog man inte upp patienter. Ragnheidur gav sig dock inte. Hon ringde och ringde igen på sjuksköterskan. Till slut så gav sjuksköterskan med sig och klockan halv två på natten satt Ragnheidur där påklädd på sjukhuset. En halvtimma efter det så skakades Hemön av ett stort och svårt vulkanutbrott. Befolkningen fick evakueras. En helikopter landar på sjukhusets helikopterplatta för att hämta patienter. Nu var det bråttom. Man frågar om någon redan är klar. -”Ja, i Jesu namn,” ropar Ragnheidur. Hon var ju redan profetiskt förvarnad. Skriv ut © www.flammor.com

Reformationen var profetiskt förutsagd - Holger Nilsson Publicerad december 2003 Det har funnits flera viktiga händelser som har ägt rum i historien, som Gud har profetiskt uppenbarat innan dessa har inträffat. Vi har i denna serie gett exempel på sådan profetisk uppenbarelse när det gäller de båda världskrigen, för att nämna några exempel på stora händelser, som uppenbarats innan de inträffat. År 1517 inträffade något som var en mycket stor händelse och som blev startpunkten för en helt ny inriktning, till en början i Europa, men också över för världen. Detta år började nämligen reformation och vad den har inneburit för ofantligt stora skaror av människor, kan inte på något sätt övervärderas. Den 31 oktober 1517 ljöd hammarslagen, då Martin Luther spikade upp de 95 teserna på Wittenbergs slottskyrkas port. Dessa teser som spikades upp på kyrkdörren i Wittenberg var begynnelsen på den omvälvande reformationen. Fredrik den vise hade en profetisk dröm om detta, och det här var vad han såg: En munk skrev något på en kyrkdörr. Pennan som han skrev med var så lång att den nådde ända från Tyskland till Rom. Där i Rom stack denna penna ett lejon i örat och påvens krona vacklade.Det skall också tilläggas att påven på Luthers tid hette Leo, som betyder lejon. Vidare sågs i drömmen att pennan som munken skrev med var en gåspenna, det syntes de som vill bryta av denna gåspenna, men lyckades inte. Det sades också i drömmen att denna penna hade tagits från en hundraårig böhmisk gås. Med detta syftas på Johannes Hus, han var en av reformationens förlöpare i Böhmen, men brändes på bål hundra år tidigare. Det är också att lägga märke till att Hus betyder gås. På detta talande sätt uppenbarade alltså Gud den stora andliga omvälvning som skulle ske. Vad Europa behöver i vår tid är återigen starka andliga ledare som träder fram och får leda Europas folk tillbaka till Gud. Detta inte minst med tanke på den allvarliga antikristliga kurs som nu Europa är inne på. Nedanstående bild är i original ett gammalt kopparstick som finns på Königl. Bibliotek i Berlin. Detta kopparstick är en illustration på den dröm som Fredrik den vise hade natten mellan 30 och 31 oktober 1517. På bilden ses illustrerat Martin Luther skrivande, påven är illustrerad som ett lejon och Johannes Hus ses som en gås som brännes på ett bål. (Bilden är hämtad från Världshistoria av Hildebrand m fl.) Skriv ut © www.flammor.com

Nilos profetia från 1500-talet - Holger Nilsson Publicerad november 2003 Eremiten Nilos bodde i klostret Athos i Grekland. Han bar fram en profetia om hur det bli på 1900-talet. Så här med facit i hand kan vi konstatera att den stämmer väl med det århundradet och särskilt med slutet av det. Han frambär också att tiden då närmat sig för Antikrists framträdande. Så här lyder hans budskap: ”På 1900-talet, när tiden för Antikrist närmar sig, kommer människornas sinnen att förmörkas av köttsliga lidelser, ärelöshet och laglöshet; det kommer ej att finnas vördnad för föräldrar; sinnlighet, otukt, homosexualitet och mord skall härska i samhället; människor skall inte kunna ångra sig. Men det allra värsta är, att biskopar och präster då skall bli helt ur stånd att skilja den rätta vägen från den orätta: kyrkan skall då ock berövas många av sina gudfruktiga och fromma herdar. Detta är Antikrists svek.” © www.flammor.com

Profetiska varningar år 70 e. Kr. - Holger Nilsson Publicerad november 2003 År 70 e. Kr. är känt som det år när Jerusalem förstördes av den romerska krigsmaktens härar. Detta hade Jesus förutsagt, då han säger till sina lärjungar: ”Ni ser detta. Det skall komma dagar då här inte skall lämnas sten på sten. Allt skall brytas ner.” Luk. 21:5 Detta förutsägelse och varning är känt genom vår Bibel.Vad som är mindre känt är att den judiske historieskrivaren Flavius Josephus, som levde vid tiden för Jerusalems förstörelse, har skrivit om varningar inför detta. Han skriver om varningar som kom inte långt före ödeläggelsen. Så här skriver han om detta: ”Ytterligare, inte många dagar efter festivalen den tjugoförsta i månaden Artemisium, uppträdde ett mirakulöst fenomen. Sannerligen, det jag nu kommer att återge skulle, föreställer jag mig, ha tolkats som en fabel om den inte hade varit för berättelserna från ögonvittnen som berättat detta och för de följande olyckor som förtjänar att bli så uppmärksammade. För innan solens nedgång kunde man över hela landet se stridshärar och bataljoner på skyn som omgav städerna. Vidare under högtiden som kallas pingst, går som sed är, prästerna in på templets innergård för att förrätta sin tjänst, då upplevde de en skakning och ett dån och efter det en röst som från en här: ”Vi avlägsnar oss härifrån.” Men ett ytterligare förebud var om än mer skakande. Fyra år före kriget, medan staden ännu levde i djup frid och välstånd så kom till en högtid, så som sed är bland judar, en bonde vid namn, Jesus Ananias son, dit för att upprätta Guds tabernakel. Han började plötsligt ropa: ”En röst från öst, en röst från väst, en röst från de fyra väderstrecken; en röst mot Jerusalem och dess helgedom, en röst mot brudgum och brud, en röst mot allt folket.” Dag och natt gick han i alla gränder med detta rop på sina läppar.” Slut citat Flavius Josephus. © www.flammor.com

Kosmas förutsägelser från 1700-talet - Holger Nilsson Publicerad juli 2003 På 1700-talet levde en grek vid namn Kosmas. Denne gjorde förutsägelser som gällde framtiden. Det var klara och kortfattade budskap som han frambar. Här är ett par exempel: 1. ”Ni kommer att se människor flyga som starr i luften och kasta ned eld över jorden. De som lever kommer att skynda till gravarna och ropa: Kom ut, ni döda, så att vi levande kan komma in.” Det är inte svårt att koppla denna förutsägelse till flygmaskiner som fäller bomber. 2. ”Det skall komma en tid då djävulen framgår ur en låda och skriker, och hans horn skall stå på taket.” Den enda koppling vi kan göra är att Kosmas på detta sätt beskriver TV-apparater och TV-antenner. Ser man till mycket av det utbud som förmedlas genom TV, så nog är mycket av det ett negativt och ont utbud. Klicka här för utskrift © www.flammor.com

Har profet förutsagt tredje världskriget? - Holger Nilsson Publicerad juni 2003 Den 3 augusti 1864 föddes ett barn på en gård nära staden Wolmaranstad i Sydafrika. Det var en pojke och han fick det långa namnet Nicolaas Pieter Johannes Janse van Rensburg. Nicolaas är det namn som mestadels är använt om honom, då man inte benämner honom som ”Boerprofeten”. För det är nämligen som profet som han är känd i vida kretsar. I Bibeln kan vi se Guds utvalsprincip, när det gäller att kalla på de redskap han skall använda: ”det som för världen var oansenligt och föraktat, ja det som intet var till, har Gud utvalt” 1 Kor.1:28. Detta kan sägas om denne Nicolaas Rensburg. Hans skolgång kom bara att vara 20 dagar. Detta berodde på att fadern behövde honom som sin hjälp hemma på gården. Egentligen hade han inget intresse av arbetet på gården. Hans intresse var istället att få sitta och lyssna på när modern läste från Bibeln. Det var också genom Bibeln som modern, med svårigheter, ändå lyckades lära honom att läsa. Det var också Bibeln som blev den enda bok som han kom att läsa fram till sin död. Det var redan som ung som hans mor började lägga märke till att hennes son kunde ”se” saker, även om han själv inte kunde fatta och förstå vad det var som hände med honom. Nicolaas var en gudfruktig man och redan som 21-åring valdes han in som en ”äldste” i sin församling. Nicolaas hade många syner och uppenbarelser om framtiden. Kanske var det den syn han fick den 16 september 1899, som gjorde honom känd i vidare kretsar. Den dagen förutsade han utgången av kriget mellan Angloerna och Boerna. En del av hans kamrater blev så rasande att de hotade att de skulle döda honom. Från den tiden, 1899 fram till sin död 1926, hade han mer än 700 syner angående såväl hans folk som händelser i världen. Från början spreds hans syner bara muntligen, men under de sista tio åren av hans levnad skrevs dessa ner av hans dotter Anna. Dessa nedteckningar av Nicolaas syner finns bevarade på Lichtenburgs Museum. Vi skall bara här i vår artikel nämna några av dessa syner och förutsägelser som han förmedlat. Efter att fått visioner den 12 december 1917 och den 30 mars 1918 så talade han om att omoralen skulle öka i världen. Han såg hur en världsvid dekadans, omoral och pornografi skulle komma världen över. Aids-sjukdomen Han såg också en fruktansvärd sexuell sjukdom. Denna sjukdom bröt ut i Afrika och huvudsakligen många färgade dog av den. Den spreds därefter utöver världen. Vid den tiden var det ingen som kände till existensens av Aids. Prinsessams Dianas död Professor A.G. Raath vid Universitet Orange Free State, uppger hur Nicolaas den 20 januari 1919 förutsade det som skulle visa sig vara skilsmässan mellan prins Charles och prinsessan Diana. Nicolaas sa att ”en skilsmässa hängde över en brittisk kvinna av ”nobel art”. Efter att hon dött, så förbereder vi ett stort val.” Detta var precis vad som hände! Efter bara några dagar efter prinsessan Dianas död, så var det också en uppfyllelse angående valet i Syd-Afrika. Det var inte bara denna uppenbarelse om prinsessans Dianas skilsmässa, som Nicolaas hade. Han hade ytterligare två syner angående henne. I dessa såg han också hur hennes plötsliga död kastade hela England in i sorg. Han förmedlade också att hon skulle dö i en bilolycka. Med denna tydlighet omtalade alltså Nicolaas vad som senare skulle få sin fruktansvärda uppfyllelse. Det är långt fler utav Nicolaas syner som skulle kunna nämnas. Några exempel på dessa är bl a Boerkrigens utgång, Storbritanniens upphörande som kolonialmakt, Irlands självständighet, samt första och andra världskriget. Tredje världskriget Angående världskrig så har han också fått se syner om ett tredje världskrig. Detta skulle bryta ut någon gång i början på 2000-talet. Det sägs om profeten att han: ”beskrev händelserna på världens slagfält i sådana detaljer, som om han själv hade varit ett ögonvittne.” Bl a så talar han om hur arméerna använde sig av: ”fruktansvärd strålning som kommer att så död och förstörelse uppifrån och nedifrån och sänka världen i blod.” Det som vi här har redovisat är något utav de syner som denne märklige man från Sydafrika fått förmedla. Det är säkerligen många som med stor förvåning har tagit del av dessa. Vi är medvetna om att inte minst den syn där han talar om ett tredje världskrig, kan upplevas som illavarslande. Vi vill ändå inte undanhålla våra läsare detta. Jesus själv omtalar att som tidstecken till denna tidens slut och hans tillkommelse att: ”Folk skall resa sig mot folk och rike mot rike” Matt. 24:7. Det är dags att vi inser att vi lever i en allvarlig tid och det är också dags att: ”gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid.” Hebr. 4:12. Nicolaas van Rensburg tillsammans med sin fru Skriv ut © www.flammor.com

Profetiskt uttalande från 1860-talet om Israel - Holger Nilsson Publicerad juni 2003 Peter Fjellstedt var en känd missionär som levde på 1800-talet. Han är inte minst känt för sin utgåva ”Bibeln med förklaringar.” - Hans kunskap i Bibeln var stor och han hade profetisk skärpa. I en predikan från 1860-talet så förutser han judarnas församlande tillbaka till sitt land och staten Israels upprättande. När man läser vad han vidare säger verkar han också ha förutsett hemvändandet med flygplan: ”två starka vingar, varmed så många därav som vill kan lätt förflytta sig till sitt gamla fädernesland.” Här kommer helheten av vad Fjellstedt sa angående judarna: ”En tid kommer, då samma ande som i andra folk, nämligen strävan efter frihet och självständighet även vaknar i det förskingrade Israel och den statskonst som då bland världsmakterna är i övervägande skall finna sin uträkning och sitt intresse däruti att åt detta folk låna två starka vingar, varmed så många därav som vill kan lätt förflytta sig till sitt gamla fädernesland för att där upprätta sin egen stat med egen regering och sin egen religion." Klicka här för utskrift © www.flammor.com

Mor Shiptons profetiska förutsägelser från 1400-talet om den yttersta tiden - Holger Nilsson Publicerad maj 2003 Eftersom vi på denna hemsida till stor del beskriver den utveckling som vi just nu befinner oss i, kan det vara lämpligt med en förutsägelse som just berör utveckling och förändring. Den är så gammal som från 1400-talet. Det var en viss Mor Shipton i England som nedtecknade framtiden genom profetisk dikt. Vi skall bara här återge några av stroferna och läsarna kan nog känna igen vad dessa förutsägelser syftar till och som skulle finnas i den yttersta tiden. En vagn utan häst skall gå, olycka fylla världen med ve. Runt världen människotanken skall fara, hastigt som en blink av ögat. Genom tornhöga kullar skall man rida, ingen häst eller mula röras vid ens sida. Under vattnet skall människan gå, skall rida skall sova och till och med tala; och i luften skall hon och synas i vitt, i svart såväl som grönt. En stor man då skall komma och gå, ty profetian säger det bliver så. © www.flammor.com