Antisemitismen i Sverige
Det är ett stort problem och inte minst i skolorna. (Skärmdumpning Dagens Nyheter).
Det är dags att sätta ner foten och inte se emellan fingrarna.
Dagens Nyheter hade en ledare förra veckan som vi publicerar här. Det är en nyttig läsning som avslöjar hur problematisk antisemitismen är. Ledaren är i första hand inriktad på skolorna och problemet där:
”Judiska elever i Stockholm verkar inte vara lika ansatta av hat och hot som i Malmö. Däremot tycks några av deras lärare behöva extra undervisning om antisemitismen. Gång på gång på gång. Förra veckan åtalades en imam på Rosengård, Malmö, för hets mot folkgrupp för grova tillmälen mot judar i samband med en predikan. Under fjolåret dömdes 72 personer i landets tingsrätter för hets mot folkgrupp. Hälften av domarna gällde antisemitism, rapporterar Sveriges Radio. I mars 2021 visade en rapport på stora problem med antisemitism i Malmös skolor. Elever vittnade om rädsla, förolämpningar, skämt med udden mot judar och en ”utbredd tolerans för antisemitiska uttryck”. Malmölärare medgav i studien att Israel/Palestina-konflikten sågs som så laddad att de ibland helt undvek att ta upp ämnet. Rapporten föranledde representanter för Sveriges judar att skriva en debattartikel i Expressen. Rubriken: ”Malmös judiska elever är inte längre säkra”. Nu har även Stockholm låtit granska antisemitismen i stadens skolor. Bilden är inte lika mörk som i Malmö, men den är oroväckande nog. Några fakta som framkommer i rapporten:
● Judiska elever undviker att visa sin judiskhet i områden där de upplever att det finns fler människor med bakgrund i Mellanöstern. Till exempel gömmer de sina Davidsstjärnor när de passerar vissa tunnelbanestationer.
● En tredjedel av de tillfrågade lärarna har hört sina elever uttrycka sig nedsättande om judar eller använt ”jude” som skällsord.
● Fler än 40 procent av lärarna uppger att de stött på elever som säger sig tro på konspirationsteorier, som inte alltid men påfallande ofta omfattar antisemitiska inslag.
Judiska barn och unga ska inte vara hänvisade till egna skolor för att slippa trakasseras. Ett märkligt inslag i rapporten ”Antisemitismen i Stockholms skolor” är när författaren, fil dr Kristin Wagrell vid Malmö universitet, redovisar hur några lärare bemött frågorna. Flera visar bristande kunskap om hur antisemitismen fungerar. En gymnasielärare som arbetar med postkoloniala perspektiv ser den som ”avund” mot judarnas ”upphöjda position” medan afroamerikaner däremot historiskt har setts ner på.
Andra lärare ifrågasätter hela studien: ”Varför berör undersökningen just antisemitism? Finns det inte redan undersökningar om detta?” ”Hoppas ni snart också går ut med en enkät om islamofobi.” ”Försök till utrotning av olika människogrupper pågår i världen i nutid.” ”Diskriminering mot svarta/människor med icke-västerländsk härkomst/kultur/kodning … är en minst lika, om inte mer aktuell fråga.” Man kan förklara bort det som enstaka röster, men så här får det helt enkelt inte se ut i den svenska skolan. Antisemitism är ett gift som gett upphov till ett av historiens värsta brott, och det genomsyrar fortfarande samhället. Det kommer från flera håll – svenskar med rötter i Mellanöstern, höger- och vänsterextremister, populister – och det göds dagligen av konspirationsteorier om ”mäktiga” och ”infiltrerande” judar.
Lärare måste veta bättre än att relativisera antisemitismen med att det också förekommer islamofobi och rasism mot svarta. Rapportförfattaren föreslår flera anledningar till att situationen tycks bättre för Stockholms judiska elever än på skolorna i Malmö. En är att det finns en judisk skola och skolprofil i huvudstaden. En annan att Israel-Palestina-konflikten hade en mindre roll på nyhetsplats när undersökningen gjordes i Stockholm.
De två faktorerna är talande. Judiska barn och unga ska förstås inte vara hänvisade till egna skolor för att slippa trakasseras. Och att svenska judar drabbas av extra hat när konflikten blossar upp i Gaza eller Ramallah är lika tragiskt som oacceptabelt. Skolan har ett stort ansvar. Det får aldrig hanteras med relativisering av antisemitism.”
Detta var en text som publicerades på Dagens Nyheters ledarsida den 21 juni: https://www.dn.se/ledare/larare-far-aldrig-prata-bort-antisemitismen/
Det är uppenbart att desto fler muslimer som vi får i vårt land, desto mer antisemitism. Många av dessa muslimer har från modersmjölken fått lära sig att avsky och hata judar. Detta bär de med sig till vårt land. Vi har ett importerat problem. Nu är det dags att samtliga politiska partier blir tydliga med detta till muslimerna.
Men eftersom muslimerna nu utgör ett stort antal möjliga individer att få dessa att rösta på sitt parti, så är politikerna så försiktiga att inte stöta sig med dessa muslimer. På det sättet väljer man att fjäska för dem, detta för att få deras röster.
Det är ynkligt – det är inte sådana politiker vi behöver i Sverige – utan rakryggade.
Natomedlemskapet – en trygghet eller ökad hotbild? Den 10 juli kommer att skrivas in i svensk historia, Natomedlemskap är en mycket stor händelse. Men vad innebär det för Sverige? Behöver vi inte känna någon oro för framtiden? Eller? Red... Stor ondska i Sverige
Den svenska folkhemsidyllen är borta. Sverige ligger i topp i Europa när det gäller skjutningar! Vad händer i vårt land? Det är inte svårt att förstå att vi har fått en invandring som fört med sig ett stort antal kriminella – dessa skall ut ur... Sverige: Kristna hotas med döden
Sverige idag: Kristna hotas till döden. Det är dags att inse vad som håller på att hända i vårt land och reagera. Vi lever i ett Sverige i förändring. Nu hotas kristna till döden. Bilden här ovan är en skärmdumpning från Dagens Nyheter och ... Kan Sverige hamna i krig?
Det är istället något som vi skall förstå kan ske. I en krönika i Dagen tar Sebastian Stakset upp hur hotet har blivit reellt, han skriver: ”Kan Sverige hamna i krig? Hade du frågat mig för ett par år sedan hade jag svarat: aldrig! Men efter att... Vision Sverige
Medverkande: Holger Nilsson, Donald Bergagård och Ove Marcelind. ...
