Nyfiken på framtiden

Även Jesu lärjungar ville veta vad som skulle hända i framtiden.

Vi har fått denna artikel från Gertrud Storsjö, missionär och författare, hon skriver så här: ”Därför lät han dem veta något om vad som väntade men han visste att

mycket av det han sade inte skulle ske i lärjungarnas livstid. Han såg längre bort – till vår tid.

När Jesus sedan satt på Oljeberget och lärjungarna var ensamma med honom kom de fram till honom och frågade: Säg oss När ska det ske? Och vad blir tecknet på din återkomst och den här tidsålderns slut?

Jesus svarade dem: Se till att ingen bedrar er. Många ska komma i mitt namn och säga: ”Jag är Messias, och de ska bedra många. Ni kommer att höra stridslarm och rykten om krig. Se då till att ni inte blir skrämda. Sådant måste hända, men det är ännu inte slutet. Folk ska resa sig mot folk och rike mot rike, och det ska bli svält och jordbävningar på många platser. Men allt detta är bara början på födslovåndorna.

I det här återgivna stycket så är det särskilt en mening som jag vill lyfta fram: ”Se då till att ni inte blir skrämda”. ”Men Herre” kanske vi säger,”är det så konstigt om vi blir skrämda inför dessa framtidsutsikter?” Jag tror att Jesus säger detta för han vet vad han kan och ska göra för sitt folk i den tiden. Han sa det också för att vi skulle bli beredda för det.  ”Jag har nu sagt det till er i förväg” Matt.24:25.

I verserna i samma kapitel om förföljelse och hat mot kristna bland alla folk och falska profeter som ska göra stora under o tecken, så förstår vi att Jesus också talar om tiden då Antikrist framträder med krav på att ta ett särskilt märke på handen eller pannan för att kunna få köpa eller sälja.

Ändå säger Jesus, ”se till så att ni inte blir skrämda”. Låt mig påminna om profeten Elia. Det blev svält i landet och Elia fick Herrens ledning att ge sig iväg till bäcken Kerit öster om Jordan. Det fanns vatten i bäcken för en tid och korparna kom morgon o kväll med bröd och kött till honom. När sedan bäcken torkade ut så hade Herren en annan lösning för hans försörjning 1 Kon.17. Efter ytterligare en tid hade Elia dragit på sig drottning Isebels hat som ville ta hans liv. Han flydde ut till Juda öken en hel dagsresa. I stor uppgivenhet satte han sig under en ginst buske och önskade sig döden  och sa: ”Nu är det nog Herre. Ta mitt liv, för jag är inte bättre än mina fäder.” Sedan lade han sig ner  under ginstbusken och somnade. Men en ängel rörde vid honom och sade till honom: ”Stig upp och ät”. Ängeln bjöd honom på bröd o vatten. Elia åt och drack och lade sig ner o somnade igen. Men på nytt rörde ängeln vid honom och uppmanade honom att fortsätta äta. Han gjorde det och sedan gav han sig ut på en lång vandring Från Beer-Sheba till Guds berg Horeb, en vandring på 40 dygn. Vilken kraftfull mat han fick!

Om vi får vara med om den tiden då Antikrist kommer med sina direktiv om märket, då har vi som Guds folk ingen anledning att ta det. Varför? Jo för att Antikrist kan inte kontrollera varken korpar eller änglar. De flyger dit vår Herre Gud bestämmer med det bistånd vi behöver under den tiden. Två måltider på bröd o vatten gjorde att

Elia gick utan mat i 40 dygn. Om vi får uppleva tiden med Antikrist så  står hela himlens resurser till deras förfogande som förtröstar på Herren. Det betyder inte att vi alla kommer att överleva den tiden men liksom Stefanus och nästan alla apostlarna blev martyrer så kommer Herren att hjärtligen välkomna var och en som han tillåter att komma till himlen som martyrer. Många tror att vi kristna inte kommer att vara kvar under Antikrists tid.

Men i Uppenbarelseboken kap 20:4 läser vi: Och jag såg troner, och de som satt på dem fick rätt att döma. Och jag såg själarna av dem som hade blivit halshuggna för Jesu vittnesbörd och Guds ord och som inte hade tillbett vilddjuret och dess bild eller tagit emot märket på sin panna eller sin hand. De levde och regerade med Kristus i tusen år. De måste ju då levt under en tid av Antikrists regering och utsatts för frestelsen att ta emot märket. Därför att de inte gjorde det så blev de martyrer. Det här är det slutgiltiga provet för den sista tidens kristenhet. Må Herren hjälpa oss att bestå det provet.

I Jesaja kap 24 talas det om när Gud kommer att döma världen för sin ondska. Mitt i det kapitlet som kanske är det mest svåra i hela bibeln som talar om vad som ska drabba världen, så står det mitt i kapitlet 24:14-16 De höjer sin röst och ropar av fröjd, de jublar högt från havet över Herrens höghet: ”Ära därför Herren i öster, ära i havsländerna Herrens Israels Guds namn. Från jordens ände hör vi lovsånger: ”Ära till den Rättfärdige” 

Vilka är det som sjunger? Om vi läser de följande kapitlen 25-26 så förstår vi att det är Guds folk som sjunger. Varför? Därför att äntligen så tar Gud itu med den oerhörda ondska som gått över alla gränser och gör slut på den. [1]

Det är synden och syndarna som Herren går tillrätta med. Därför jublar Guds folk, de som ännu är kvar i världen.

I den tiden tror jag det kommer en oerhört stor skörd för Guds rike.

I Upp.b. 7;9-17  kap läser vi om den stora vitklädda skaran som ingen kunde räkna. På frågan varifrån de kom, blev svaret – att de kom ur den stora nöden. De har tvättat sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod.

Även om det blir ytterligt svårt i den sista tiden så kommer det också att bli en stor skörd för Guds rike.   Inför alla konstiga direktiv som kommer att komma genom FN och andra internationella organisationer  låt oss minnas  Ps. 2:1-6 

Varför är hednafolken i uppror? Varför tänker folken tomma tankar? Jordens kungar reser sig och furstarna gaddar ihop sig mot Herren och hans Smorde: Vi sliter sönder deras band och kastar av oss deras rep. Han som tronar i himlen ler, Herren gör narr av dem. Så talar han till dem i sin vrede, slår dem med skräck i sin glödande harm. ”Det är jag som har insatt min kung på Sion, mitt heliga berg. 

v.10 Var nu kloka ni kungar, ta varning ni domare på jorden. Tjäna Herren med fruktan och gläd er med bävan. ” Gertrud Storsjö.  

Denna avslutning gäller oss alla – Du har en uppgift att på detta sätt tjäna Herren – gör det medan vi kan, snart är vår tid över att göra det.