Mycket tänkvärt
Verkligen ett ord i rättan tid. (Skärmdumpning Dagen).
Här behövs en förändring på detta område.
Jag minns när Facebook först gjorde sitt inträde bland vänner och bekanta. Den ryktades vara en uppfinning som innebar att inte bara geografiska utan även personliga gränser snart skulle upphöra. Själv var jag svalt inställd och satt hellre med näsan i en bok än i en skärm. Men jag gjorde som seden påbjöd: jag skapade en profil jag också.
Så småningom blev jag medveten om ett märkligt fenomen: Läsintresset hade minskat drastiskt. Jag drogs hela tiden till skärmen som en mal till en lampa. Ganska snart var koncentrationen en svårfångad sak.
Jag försökte förgäves koncentrera mig på orden jag läste, men tankarna spretade åt tusen håll och Bibeln las åt sidan i uppgivenhet. Varför kämpa för att läsa om jag ändå inte kan skärpa mig? resonerade jag. Felet låg bara hos mig, trodde jag då.
Men läsandet fortsatte, även om det säkert halverades. En dag fångades jag av en titel i bokaffären, Nicholas Carrs bok The Shallows: What the internet Is Doing to Our Brains (ungefär: Det ytliga: Vad internet gör med våra hjärnor). Redan i första kapitlet var igenkänningsfaktorn hög. Han beskrev precis det jag själv erfarit: Flackande koncentration under läsningen, särskilt läsning som krävde stor uppmärksamhet.
Kom detta som en blixt från klar himmel? Nej, men det var tillräckligt för ett köp, och Pultizerpris-nomineringen bådade gott.
Det visade sig att jag inte var ensam om mina dåliga erfarenheter. Det finns en stark korrelation mellan stort användande av sociala medier och bristande studieförmåga. Detta på grund av att sociala medier – Facebook, Twitter, Instagram, Tiktok och Youtube – överlever på att skapa beroendeframkallande algoritmer vars mål är att hålla oss fastnaglade framför skärmen och ständigt klicka vidare. Och då har vi inte ens berört det faktum att samma algoritmer skapar en skottsäker ekokammare där åsikter sällan möter motstånd.
På senare tid har de här negativa effekterna uppmärksammats allt mer. En motkultur kallad digital minimalism har fått växande följe. För dem av oss som för länge sedan tröttnat på hetsen i sociala medier är detta välkommet. Så gott som alla aspekter av våra liv styrs av vår uppkoppling till internet. Jag kan, som student, inte följa lärarens anvisningar utan att med jämna mellanrum logga in på nätet. Är internet därför av ondo?
Förmodligen inte, men i synnerhet sociala medier uppvisar ett janusansikte – våra individuella hjärnors kemi och kopplingar kan påverkas negativt utan att vi som konsumenter vet om det. Forskning börjar just nu komma ikapp konsekvenserna detta får inte bara för elevers akademiska prestationer utan även för förmågan till kritiskt tänkande.
Hjärnan, i motsats till vad man förut trodde, är formbar genom så kallad neuroplasticitet. Ju mer tid vi lägger ner på någonting, desto mer kommer vår hjärna spegla det den formas av. Ju kortare intryck vi tar del av, desto kortare vår uppmärksamhet.
Därför blir jag illa till mods av att många kristna ledare verkar ta för givet att sociala medier är det “nya normala” utan att fråga sig om det kan finnas en baksida. Hjälper en pastor verkligen sin hjord genom att använda Twitter som kinesisk lyckokaka? Möjligheten finns, fast det är mer sannolikt att densamme i sin roll som förebild ovetandes uppmuntrar till ännu mer lealöst skrollande.
Är det en slump att Gud väljer att tala till oss genom Bibeln? Kan den inte också vara menad att pröva vår trofasthet? Det kräver trots allt mycket tid och studerande för att kunna veta vad som stämmer om dess unika texter, och i förlängning om Gud. När vi riktar uppmärksamheten bort från Guds Ord så dör de facto en del av vår tro.
Att många av oss då förlorar förmågan att läsa endast ett par sidor (om ens det) i Bibeln bådar inte gott för vår förmåga att göra vare sig Bibeln eller Gud rättvisa.
En genomsnittlig person spenderar cirka sex och ett halvt år av sitt liv på sociala medier. Vill vi möta Jesus efter döden och bekänna att vi lade sex eller fler år av vår livstid på sociala medier framför att lära känna hans ord?
Nicholas Carr nämner i sin bok kommunikationsteoretikern Marshall McLuhans välkända uttalande “The medium is the message” (ungefär: mediet är budskapet). Det stämmer väl in på vår tids sociala medier: De har inget budskap, de är ett budskap, och det lyder: Den senaste flugan är alltid värd vår tid.
Hur mycket bättre framstår inte Bibeln i jämförelse? En fluga lever bara en kort tid, men Guds ord “skall aldrig förgå” (Matt 24:35).
Alexander Jeans , teologistudent
Radikalt förslag: Bryt med facebook och annat som stjäl din tid – du kommer att tjäna på det andligt – och inget kan vara mer vinst än det.
Tänk att man kan få höra en sådan här predika idag, det är nästan sällsynt. Vi tackar Gud och Sven för att han predikade detta budskap – må Gud få använda honom och denna predikan för att vi skall få se en vändpunkt när det gäller prediknin... Mycket står på spel
Världens ögon riktas mot Iran och Israel. Bilden växlar hela tiden när det gäller konflikten i Mellanöstern. Det som händer ena stunden följs nästa av nya händelser. När detta skrivs vid 19-tiden den 23 juni, så kom för bara några minuter sedan... Jesus kommer mycket snart!
Det är en fråga som vi behöver stanna upp inför. Inom den internationella pingströrelsen så är det hela 91 % som tror att 91 % av världens pingstvänner tror på uppryckandet och att detta sker innan Guds domar kommer över världen. En klar maj... Putin är mycket farlig
Militäranalytiker varnar för krig i Norden. Både Expressen och Aftonbladet skriver det som Putin kan planera att göra. Så här skriver Expressen: ”Det finns ”en reell risk” för att det blir krig mellan Nato och Ryssland – och Putins första atta... Tänkvärt
Vi behöver inse att vi behöver vara tacksamma. Så här skriver: Konrad Nyström: ”Vi svenskar har otroligt mycket att tacka Gud för. Jag har själv varit blind för det men har börjat förändras, dels genom míssionsresor till Afrika och Bangladesh, ...
