Kampen om Jerusalem och tempelplatsen
Kampen om Jerusalem och tempelplatsen - Holger Nilsson
Publicerad september 2005
”Jerusalem, den stad som Herren har utvalt ur alla Israels stammar, till att där fästa sitt namn.” 1 Krön. 12: 13.
Efter att Israel lämna Gaza så höjer palestinierna rösten för att man skall kämpa vidare mot nya mål. Vi har sedan länge vetat om att det egentligen är Jerusalem som är huvudmålet. Detta har framkommit i olika uttalanden under gången tid och det framkommer alltjämt. Vi kan här t ex återge vad den palestinske premiärministern Ahmad Queri sa kort efter utrymningen av Gaza i augusti: ”Striden om Jerusalem har börjat, och det är en farlig krig.” Man kan fråga sig varför Jerusalem har en så stor betydelse? Om vi skall få svar på denna fråga, så måste vi förstå den andliga dimension som finns med i detta. Då vi skådar in i Guds plan så får vi ett större perspektiv på det som sker i vår tid. Det är här den andliga verkligheten kommer in i bilden för att vi skall kunna få en hel förståelse av dagens händelser. Om vi går tillbaka så långt i tiden som till 950 f. Kr, så är vi vid tiden för Salomos invigning av det första templet i Jerusalem. Vi kan läsa om denna invigning i 1 Kon. 8:10-13: "Men när prästerna gick ut ur helgedomen, uppfyllde molnskyn Herren hus, så att prästerna för molnskyns skull icke kunde stå där och göra tjänst; ty Herrens härlighet uppfyllde Herrens hus. Då sade Salomo: ”Herren har sagt att han vill bo i töcknet. Jag har nu byggt ett hus till boning åt dig, berett en plats där du må förbliva till evig tid.”
En bild på hur man har tänkt sig att det första templet så ut.
Guds härlighet uppfyllde templet och det omtalades som en boning åt Herren. Detta är endast ett av de bibelställen där vi kan se hur Gud på ett särskilt sätt är förbunden till Jerusalem. Redan i 5 Mos. 12:11 kan vi se att Gud skulle utvälja en plats ”till boning åt sitt namn.” Jerusalem är alltså den stad som Gud själv har utvalt. Utifrån denna synvinkel är det inte att undra på att det är så stor uppståndelse kring denna stad. Guds avsvurne fiende, djävulen, har ett stort intresse av att radera ut allt som är ett vittnesbörd om Gud och hans förknippande till denna stad. Om man med detta perspektiv blickar tillbaka så kan man se verkligheten av detta. Guds uppenbarelse och förknippande till Jerusalem är i sin största betydelse knuten till templet och den plats som det byggdes på. På denna plats finns i dag inget tempel, men det finns däremot två moskéer; Omarmoskén också känd under namnet Klippmoskén och El Aksamoskén. Det kan ses som mer än en tillfällighet att dessa moskéer finns där. Det kan ses som ett uttryck för djävulens sätt att försöka förvilla människor om vad platsen egentligen skall bära vittnesbörd om. Man kan tala om en andlig strid om denna plats och det har också givits uttryck genom de strider som också förekommit på och kring tempelplatsen. Efter det att templet fördärvades vid Jerusalems förstörelse år 70 e Kr, så kom tempelplatsen att ligga öde. Den romerske kejsaren Hadrianus, som slog ner Bar Kochba-upproret år 135, lät uppföra en helgedom till Jupiters ära på tempelplatsen i samband med detta. Den fanns fram till dess att den romerske kejsaren Konstantin lät riva ner den på 300-talet. År 614 stormade perserna Jerusalem, de utförde ett stort blodbad på de kristna, och kyrkor och kloster skövlades. Jerusalem under det persiska väldet blev dock inte långvarigt. Det skulle istället den muslimska eran komma att bli och det är denna som mycket har präglat tempelplatsen sedan dess. Skovgaard-Petersen ger i boken Källsprångens land, en talande beskrivning av platsens öde: ”Den har varit valplats och gödselhög, den har sett ett Jupitertempel resa sig och sjunka i grus, och den har i över 1000 år stått under halvmånens tecken. Men en kort tid, under de sista bysantinska kejsarna och korstågstiden har Kristi evangelium haft fotfäste på den gamla platsen. För övrigt har templet efter Kristus liksom före varit ett tillhåll för fiender till Kristi kors. Ty halvmånen hatar korset.” När kalifen Omar erövrade Jerusalem år 638, gick han upp på tempelplatsen och tillbad Allah, muslimernas gud. Han lät uppföra en moské i trä över den heliga klippan. Det var en senare kalif, Abdul al-Malik, som lät uppföra den ståtliga moské som än i dag kan ses på tempelplatsen. Denna moské, som är känd som Omarmoskén eller Klippmoskén, den blev färdig år 691.
Ormarmoskén
Under korstågstiden förändrades dock bilden för en tid. Moskén på tempelplatsen bar då ett gyllne kors under den tid då kristna hade kontroll över platsen. Den scenen förändrades dock på ett dramatiskt sätt när sultanen Saladin bröt det kristna inflytandet vid sin erövring av Jerusalem i oktober 1187. Det berättas då att det kristna korset över Omarmoskén kastades ner till marken under gränslöst jubel. Därefter släpades det på gatorna i två dygn, innan det till slut blev sönderhugget i bitar. I dag ser man den islamiska halvmånen placerad på toppen av Omarmoskén, vidare kan man skåda synen av muslimer böjda mot marken på tempelplatsen i bön till Allah. Detta är en manifestation om att tempelplatsen domineras av den korshatande religionen. Denna bild av tempelplatsen med sin guldglänsande moskékupol är den vanligaste förekommande bilden av Jerusalem. Det är en bild som dominerar stadsbilden. Genom detta fås en förvrängd bild av den plats Gud utvalde. Tankarna led nu till muslimernas Allah. Man kan i detta se hur djävulen kopierar av den sanna gudstillbedjan och ersätter den med något som skall likna den. Det är inte för inte som Martin Luther kallar djävulen för Guds apa, en som imiterar Guds verk. Vi kan på tempelplatsen se flera sådana imitationer. Det finns nu en moské istället för ett tempel. Även den himmelsfärd som Jesus företog från Jerusalem, finns den en motsvarighet till i den islamska traditionen. Det berättas i denna att Muhammed också upplevde en himmelsfärd. Denna menar man skulle skett från den heliga klippan som syns inne i moskén. Man visar där också upp vad man menar är Muhammeds fotavtryck i samband med denna himmelsfärd. Det kan ses som en motvikt till det fotavtryck som sägs vara Jesu sista fotavtryck på jorden i det s k Himmelsfärdskapellet på Oljeberget. På tempelplatsen finns det också något som är benämnt Andarnas kupol. Den kallas också för Tavlornas kupol. Man tror att den är uppförd på den plats där det allraheligaste i templet en gång var beläget. Där har alltså muslimerna låtit bygga denna kupol. Det är anmärkningsvärt att denna byggnad är byggd på det som tros vara Guds uppenbarelseplats. Den som uppförde Andarnas kupol var samma man som stod bakom byggandet av Omarmoskén, Abdul al-Malik. En brorson till honom vid namn al-Maqdisis berättar om orsaken till denna kupolbyggnad: ”När Abdul al-Malik såg storheten och skönheten hos kupolen i Gravkyrkan blev han orolig för att den skulle förleda muslimernas sinnen och uppförde därför kupolen över klippan som nu kan ses där.” Om vi nu flyttar fram till modern tid, till år 1967, då äger den stora händelsen rum, genom sexdagarskriget, att judarna återfår den gamla delen av Jerusalem och därmed också möjlighet att åter bedja vid Klagomuren. Hur stor betydelse detta hade i den andliga världen, det kan man läsa om i vår artikel med rubriken: ”Profetisk syn angående Jerusalems betydelse.”
Klagomuren
Med denna bakgrundsfakta om vad som nu finns på tempelplatsen, kan vi förstå hur vittnesbördet på denna plats har försökts släckas ut genom de byggnadsverk som nu finns där. Den som är angelägen om detta är Guds fiende, djävulen. Genom att förändra bilden av vad tempelplatsen var tänkt att vara, har vittnesbördet från denna plats blivit ett helt annat än vad det skulle vara. Men denna bild kommer inte att vara den slutliga. Gud har sin återupprättelseplan klar och det är den som vi ser förverkligas i vår tid. Vi ser hur judarna har återvänt till sitt land och till staden Jerusalem. Nu står vi inför nästa steg i återupprättelseplanen, nämligen att Herren själv skall återvända till sin utvalda plats; Jerusalem och det heliga berget. Om detta försäkrar oss profeten Sakarja, när han får frambära Herrens ord: ”Så säger HERREN: Jag vill vända åter till Sion och taga min boning i Jerusalem; och Jerusalem skall kallas ”den trogna staden”, och HERREN Sebaots berg, ”det heliga berget”. Sak. 8:3.
Kampen om Tempelplatsen Kampen om Tempelplatsen i Jerusalem handlar om en strid på högsta andliga nivå. Här kommer ytterligare förändringar att ske och därför är det bra att känna... Profetisk syn angående Jerusalems betydelse
Profetisk syn angående Jerusalems betydelse - Holger Nilsson Publicerad september 2005 Att Jerusalem har en stor betydelse i Guds plan det kan vi läsa om i Bibeln. Det kan också ses bekräft... Ett nytt tempel i Jerusalem
Ett nytt tempel i Jerusalem Ett nytt tempel i Jerusalem och förbundsarken är förknippade med varandra. Om förbundsarken snart kunde visas upp, skulle det bli ett av de största bev... Kampen om människan
Det pågår en andlig kamp mellan mörkrets och ljusets makter om varje människa. Det är bara att en del inte inser detta. Många har däremot fått klarhet och upplevt verkligheten av denna kamp. Att förneka existensen av såväl Jesus som Sa... Kampen
Du kämpade din kamp samvetet brottades med dig och det var för det liv som du levde du stred. Men ju mer du kämpade du förstod att din fiende var det liv som du levde som bröt ner ditt inre liv. Kampen ...