Rädsla

Detta inte minst med tanke på evigheten borde alla ofrälsta ha en känsla av rädsla.

Vi skall ta del av vad den erkänt store förkunnaren och aktade pastorn Martyn Lloyd-Jones säger om detta i boken: ”The heart of the Gospel”: 

”Du kan säga att du inte gillar tanken på dom, men jag försäkra er att det i huvudsak är en del av evangeliets budskap från början till slut som jag redan har försökt visa dig. Så jag ber dig igen, är du beredd i din okunnighet att riskera och äventyrar ditt eviga öde på en teori eller ett antagande?

"Det är rädsla," säger någon - men finns det någonting fel med rädsla? Är en man som får höra att han har en någon farlig växt inom honom och att om det inte tas bort tar det hans liv.  Är han bara ett offer för rädsla när han går med på att den ska tas bort?

 Jag säger att han är en mycket klok man. Att inte bli rädd för en varning är inte att vara förnuftig, utan att vara dum.

Rädsla!  Ja, det är en bra sak. Har du lyssnat på varningen som kommer att spara dig från en katastrof? Det finns ett element av rädsla i Bibeln och det är där på grund av Guds kärlek. Han kallar oss att leva det slags liv han vill få oss att leva, men om vi inte svarar till hans nådiga kall kommer vi att förgås. Han älskar världen så mycket han förde in detta inslag av rädsla, men allt vi behöver erbjuds oss i Jesus Kristus.

Lloyd-Jones säger också i samma bok:

”Men enligt Bibeln, om människor dör i otro de kommer att fortsätta så till all evighet. Även om det är mest en oroande och fruktansvärd sak att säga, enligt Bibeln, de kommer att spendera hela evigheten på att leta efter tillfredsställelsen de kan inte hitta. Vår Herre klarlägger det en gång för evigt i liknelsen om den rika mannen och Lasarus, mannen som levde överdådigt på jorden och ignorerade den fattiga tiggaren vid sin grind. Men nu, där är han i helvetet, och vad gör han? Hans själ försöker hitta tillfredsställelse: ”Skicka ner Lasarus," frågar han, "att han må släcka min törst”. (Matt. 16:19-31).

Som jag förstår denna undervisning, detta är helvetet; människor som i evighet försöker att finna tillfredställelse och frid och alltid misslyckas att få det. Det är en fruktansvärd, ryslig tanke, och ändå är det så, det är den klara undervisningen i Skrifterna.”

Det finns all anledning till fruktan om man inte har omvänt sig till Gud. Denna fruktan är naturlig och den ser vi också att Jesus talar om: ”Var inte rädda för dem som dödar kroppen men inte kan döda själen. Frukta i stället honom som kan fördärva både själ och kropp i Gehenna.” Matt. 10:28.

Jesus säger alltså att vi skall frukta Gud, alltså på ett naturligt och respektfullt sätt. Att det handlar om Gud i denna vers det är bibelkommentarer överens om. Vi ger här några prov på det:

Så här skriver P. Waldenström: ”honom som kan vid den yttersta dagen bortkasta både kropp och själ till Gehenna (Luk 12:5). Därmed menar han Gud. Somliga har trott, att Herren menar djävulen; men makt att bortkasta till Gehenna tillkommer inte djävulen. Om så vore, skulle förvisso alla människor bli bortkastade och ingen bli frälst. Jämför för övrigt Jak. 4:12: ”En är laggivaren och domaren, han som kan frälsa och fördärva.”

Så här skriver Bengel i sin kommentar till Matt. 10:28: ”utan rädes honom som kan fördärva både själ och kropp, det är för Gud, som evigt kan bestraffa det om man ville bli honom otrogen och för människors skull förneka sanningen.”

H. M Melin skriver i sin kommentar till samma vers: ”Gud den högste domaren, Jak. 4:12, Jes. 8:13. Frukta Gud behöver och för övrigt intet. De som Herren fruktar behöver inte frukta varken de onda eller den onde; ty den onde själv med hans anhang skall Gud evinnerligen förgöra, och döma själva döden till evig död. Upp. 20, 10, 14.”

Även P. Fjellstedt skriver om den ”barnsliga fruktan för Gud” som något positivt.

Vi behöver förstå att den riktiga och rätta fruktan är positiv på många sätt. Även den engelske premiärministern Winston Churchill tyckes ha insett vikten av att inga av Bibelns huvudsanningar hålls tillbaka i förkunnelsen. Han uttryckte sig så här vid ett tillfälle: ”Det moraliska jordskredet i Storbritannien kan hänföras till det faktum att himmel och helvetet inte längre predikas i landet.” 

I vilka tider i vårt land blev människor frälsta, när man predikade helvetet eller när man i vår tid tiger om det? Svaret på frågan är talande och vi är många som av fruktan att gå förlorade lämnat våra liv till Jesus. I evigheten skall mängder av människor finnas i himlen därför att man fått höra om evighetsallvaret. Och likaså kommer det att finnas mängder av människor i helvetet därför att man inte fått höra om risken att gå förlorad.

Må Gud hjälpa oss att inse allvaret med en hel förkunnelse och inte bara det som kliar folk i öronen. Paulus har varnat för att det skulle komma en sådan tid och vi är där nu:

"Det ska komma en tid då människor inte längre står ut med den sunda läran utan samlar åt sig mängder av lärare efter sina egna begär, så som det kliar i deras öron att få höra."

Om Du vill ha samtal i andliga frågor eller hjälp på något sätt kan Du kontakta oss på Flammor eller någon av de samtalspartner och själavårdare som vi samarbetar med. De tar emot samtal och vägleder helt gratis på telefonnummer: 0381-77 30 80.