Framtiden

Detta är egentligen en fråga som berör alla.

Om man blickar tillbaka till ingången av 1900-talet rådde en optimism inställning till framtiden. Politiker, författare och poeter såg fram emot ett gott århundrade.

Nu, med facit i hand, vet vi att århundradet inrymde de två värsta krigen i mänsklighetens historia.

Inför det århundrade som vi har påbörjat har tongångarna varit betydligt mer pessimistiska, vilket måste sägas vara realistiskt med tanke på omständigheterna.

Mycket tyder på att vi står inför avgörande händelser och frågan är vilken beredskap vi har inför detta? Olika intellektuella och sakliga bedömare anar mörka moln och varnar för vad framtiden kan innebära.  Någon av alla dem som höjde sin röst till varning, är Nobelpristagaren Aleksander Solzjenitsyn.

En av hans svenska översättare, Bengt Samuelson skrev om honom att han var något av en profet.

Solzjenitsyn har uttryckt sig så här:

”Vi står inför ett stort historiskt sammanbrott. Det kommer att bli som en flodvåg som ändrar civilisationen och tidsåldern totalt. Det moderna samhället är som hypnotiserat, det lever i självbedrägeri och illusioner och har på så vis tappat sinnet för hotande faror. Fjättrat som det är vid materialismen är det enbart intresserat av välstånd och underhållning och därför inte kapabelt att uppfatta vad som med allt större hastighet rusar emot oss.” 

Fundera på hans budskap om att; materialismen och underhållning gör att vi inte inser vart vi är på väg.

Kan vi ta till oss vad Solzjenitsyn säger? Det behövs inte mycket klarsynthet för att inse att det är lättare att fly till underhållning och verklighetsflykt än att inse det allvar som hänger över oss som ett hot.

I ett välståndsland som Sverige är det svårt att sätta sig in i den verklighet som tusentals miljoner lever i, med krig, terror, människor på flykt och hungersnöd. Betecknade för situationen är Neil Postmans bok med titeln: Underhållning till döds.