Det största tidstecknet!

Judarna är nu tillbaka i sitt gamla hemland.

Det största av alla tidstecken, staten Israels upprättande och judarnas återvändande till detta land, har inträffat i vår tid. Detta innebär att vi i vår tid fått den förutsättning för Jesu tillkommelse som fattas i tidigare generationer och innebär att Han kan komma när som helst!

Bibelns profetior är tydliga när det gäller detta: landet Israel skulle få sin upprättelse och folket skulle få återvända. Den pastor och förkunnare som tycker det är svårt att tala om Tidens tecken och Bibelns profetior kan börja tala om Israel. Det är inte svårt. Vi kan finna ett 60-tal skriftställen i inte mindre än 14 av GT:s böcker som talar om att judarna skall återvända till sitt land. För att vi skall få perspektiv på hur klart dessa profetior har framträtt och förståtts av kristna, långt innan de fick sin uppfyllelse, skall vi ge exempel på detta. Vi har funnit en hel del sådan vittnesbörd och vi börjar med att gå tillbaka ungefär 400 år i tiden.

1600-talet På 1600-talet levde John Owens. Han har blivit betraktad som en av de största puritanska teologerna. Vid den tiden var Palestina ett försummat och plundrat område under turkiskt styre. Det fanns inte en strimma av hopp att judarna skulle kunde återvända till sitt land. Detta till trots skrev Johan Owens följande: ”Judarna skall samlas från alla delar av jorden där de är spridda och föras hem till deras hemland.” Den protestantiske författaren Paul Glegenhauver skrev så här 1655: ”Ett permanent återvändande av judarna till deras land är för evigt tilldelat dem av Gud genom de obegränsade löftena till Abraham, Isak och Jakob.”

1700-talet Heinrich Jung-Stilling, Tyskland, levde 1740-1817. Han skrev böcker som fick stor spridning, inte bara i Tyskland, utan också utomlands. I en av sina böcker, Das Heimweh, skriver han med profetisk träffsäkerhet om en upprättad stat för Israel. Detta skrevs alltså långt innan att detta blev en verklighet och i en tid då det inte fanns några tecken på att något sådant kunde ske. Så här skrev han: ”Det skall en gång komma en tid, då någon kanske i ett hörn eller i en stor boksamling, som skall auktioneras bort, finner en undanlagd bok i fyra delar med titeln: ´Das Heimweh von Henrich Stilling´ och när han då vid genombläddrandet därav kommer till detta ställe, skall han förvåna sig och säga: ´Det fanns sålunda även då människor, som i dessa mörka oroliga och upprörda tider såg in i framtiden och kunde ana ett och annat. -Landet Palestina skall sålunda en gång, och det kanske snart, komma i kristna händer och då ånyo upplåtas för det judiska folket. Detta folk, som är så helt fostrat för praktisk gärning, skall då grunda en handelstat där, vilken på grund av sitt förträffliga läge skall dra till sig alla världsdelars näringsflit och handel.” Så här i efterhand kan vi konstatera att exakt 100 år efter Jung-Stillings död kom landet i ett kristet folks händer, England, och uppläts sedan för det judiska folket precis som Jung-Stilling skrivit i sin bok.

1800-talet Vi skall också ta exempel från 1800-talet på hur det under detta århundrade profetiskt förutsades att judarna skulle återvända till sitt gamla hemland och nationen återuppstå. Så här skrev H. Grattan Guinness i boken Light for the last days, utgiven 1886: ”Judeförföljelserna, vilka redan varit så i ögonfallande i central- och södra Europa, skall även ökas och kanske även utsträckas sig till andra länder, tills de skall föranleda till judiska nationens frivilliga utvandring från många stater, så att de landsflyktiga i stigande antal skall samlas i Palestina.”

Theodor Herzel

En person som profetiskt fick förbereda och förutsäga ett nationellt hemland för det judiska folket var Theodor Herzl. Han var den som låg bakom den första sionistkongressen. Den hölls i Basel 1897. Efter tre dagar på denna kongress hade man kommit fram till beslutet som återges på följande sätt i protokollet: ”Sionismen eftersträvar för det judiska folket en nationellträttslig garanterad hemvist i Palestina.” Samma kväll skrev Herzl i sin dagbok följande: ”I Basel har jag grundlagt den judiska staten. Om jag sade detta offentligt, skulle man säga, att jag förlorat förståndet. Kanske om fem, men senast om femtio år, skall hela världen konstatera detta.” Den visionen var kanske svår för andra att tro på, men exakt 50 år senare, 1947, kunde alltså världen konstatera vad Herzl skrivit om i sin dagbok, detta genom beslutet i FN:s generalförsamling att judarna skulle få upprätta en stat i sitt gamla hemland.

1900-talet Går vi in på 1900-talet skall vi där finna många som skrev och förutsade hur judarna skulle komma tillbaka till sitt land. Fram till 1917 så var ju landet en del av det turkiska riket, men trots detta så skrev August Hedström i sin bok Studier i profetiorna som utgavs 1912 detta: ”Slutligen är att märka att uti det turkiska riket kommer på den tiden att ligga en självständig fristat, nämligen Judiska staten eller vad den kommer att kallas.” Vidare skriver Hedström: ”Genom vilka politiska förvecklingar Turkiet en dag kommer att tillåta judarna att upprätta en självständig stat, vet vi ej, men det kommer att ske, ty Gud skall befordra den saken, när tiden är inne.”

Boken: Studier i profetiorna

Vi lägger här märke till den starka tro som Hedström hade på att det som Gud hade talat genom profeterna, det skulle ske. Som vi vet så ledde de politiska förvecklingarna till att Turkiet förlorade landet i krig mot engelsmännen 1917, då landet blev ett brittiskt protektorat. Samma år så upprättades även Balfourdeklarationen där det sägs att den brittiska regeringen stöder förslaget att Palestina blir ett hemland för judarna. Vi skall också citera en bok skriven efter händelserna 1917, den gavs ut 1919 och titeln på den är Tecken och tider, skriven av C. Skovgaard-Petersen. I denna bok ger författaren uttryck för att innan Jesu återkomst kommer judarna att vara tillbaka i sitt land, så här skriver han om detta: ”Vi kunna alltså vänta, att judarna skall före Jesu Kristi återkomst vända tillbaka till sitt land.” Vidare skriver Skovgaard-Petersen: ”Men i alla händelser måste det anses som biblisk sanning, att Israel är samlat i sitt land och står i en andlig vårbrytning innan Herren kommer. Tecknen är icke fullbordade, Judarna ha icke ännu kommit i besittning av Palestina.”

Boken: Tecken och tider

Hur annorlunda är det inte idag jämfört med den bild som Skogvaard-Petersen gav på sin tid! Han skrev att tecknen inte är fullbordade men det kan man säga att de är nu! Landet Israel är nu en verklighet som ett nationalhem för judarna. Den andliga vårbrytning som Skogvaard-Petersen förutsade skulle komma innan Herren kommer tillbaka, är också den en verklighet. Om vi ser på detta utifrån ett perspektiv från 1967, det år då Israel fick kontrollen över Jerusalem, fram till vår tid så är det en markant skillnad. År 1967 fanns det enligt tidningen Charisma inte en enda församling med messiastroende i hela världen och det var bara ca 2000 judar som var messiastroende. Nu finns det ca en miljon! Bara i Israel finns det nu mer än 120 messianska församlingar och dessutom ett antal hemgrupper. Tala om en andlig vårbrytning bland judarna på bara några årtionden. Nu bordet det också vara dags för ett andligt uppvaknande i de kristna leden! Inte minst behöver vi inse vad detta betyder. Det är de tecken som Skogvaard-Petersen efterlyste innan Herren skulle komma, skrev han.

Vi behöver nu vakna upp över vad som har skett, vi behöver lyfta vår blick från vår lilla horisont och se de stora skeenden som är runt Israel och dess folk - ty Jesus kommer mycket snart!