Är du bitter?
Det kan vara svårt att erkänna.

Men om du inser det är det första steget till ett gott liv.
Den som är bitter den bär på en tunga börda, men du kan bli avlastad den! Mary Alice Isleib skriver om detta med bitterhet i sin bok Effektiv bön. Vi skall återge från den boken vad hon skriver:
Uppror och hårdhet måste bort
Om det inte sker en förändring utvecklas bitterhetens rot till uppror, och detta uppror mot Gud och människor måste bort!
Det kan komma till den punkten när det gäller inre sår, att om de inte tas om hand genom förlåtelsebön, omvändelse och bön för den aktuella relationen, byggs det upp murar av isolering och hårdhet i hjärtat hos den som känner sig sårad.
Man blir förhärdad i sitt hjärta — hård mot andra människor, hård mot den egna familjen, förhärdad i sina känslor, och hård mot Gud.
"Ingen skall någonsin såra mig igen. Jag har blivit drabbad förut. Du vet inte hur jag blivit behandlad. Du vet inte vad som har sagts, eller hur de orden har sårat mig!"
Det såret har gjort att man har byggt upp murar av oberoende omkring sig. Ibland är det inte lätt att se dessa murar — de antar många skepnader — men såret har förvandlats till ett dolt oberoende och uppror, för det mesta mot människor och ofta mot Gud.
Jesus vill att du skall vara fri från sår, förkastelse, uppror och varje negativt ord som talats in i ditt liv! Han vill att du skall komma ut ur ditt mönster. Det har ingen rätt att stanna kvar i ditt inre utan din tillåtelse.
Hat, förkastelse, murar och bitterhet — allt detta måste brytas ner. Varje mur måste falla i Jesu namn. Allt som sårat dig måste bort. Acceptera det inte längre och sluta att njuta av självmedlidandet. Börja i stället genast med att göra uppror mot detta fäste!
"Ja, men jag har blivit sårad, och jag kommer att beskydda mig själv." Alla former av att beskydda det egna jaget är uppror. I det ögonblick du försöker försvara dig själv, är du upprorisk mot Gud. Uppror är det när man förklarar sig oberoende av Gud och beroende av jaget. Hur man än ser på det, är det uppror.
"Det tillhör min personlighet att bli sårad och nedslagen hela tiden." Nej, det är inte sant! Du har accepterat en lögn, och din lättstötthet och ditt uppror mot Gud och människor måste bort! Vi är skapade till att vara känsliga inför Gud och varandra — inte i en felaktig ande, så vi kommer under någons kontroll, utan så att vi kan gensvarar med sann, ren kärlek, mjukhet och öppenhet.
Om man inte tar itu med bitterhet och inre sår, vänds de i hårdhet, murar, uppror, självförsvar och oberoende av andra och — det farligaste av allt — oberoende av Gud. Han kan inte hjälpa oss och ingen annan heller om vi inte låter murarna brytas ner. Vi är då stängda för Guds Ande, och det kan påverka varje del av vårt liv, om vi inte är försiktiga.
Bitterhet, sår och uppror är farliga saker, men Gud vare tack, det finns förlåtelse och verkligt helande i Herren. Du måste göra ett val. Du kan välja antingen förlåtelse eller att fortsätta vara bitter, sårad och förkastad. Det är bättre att välja förlåtelse än bitterhet. Välj att förlåta. Det är inte ett val efter köttet, världen eller det sätt vi tränats till, det är Andens väg. Välj att förlåta nu! Om bitterheten har dig i sitt grepp, skall du ropa ut till Gud att han skall befria dig och han kommer att hjälpa dig! Tryck på för att få din frihet. Jesus är din läkare och befriare!” Slut citat.
Vill Du bli fri i ditt innersta? Det borde Du önska. Då skall Du sluta med alla ursäkter vad andra gjort dig som gjort dig bitter. Sedan bekänna den som synd och be Jesus lösa dig från den – då börjar ditt nya goda liv. Gud välsigne dig att gå den vägen.
Men om du inser det är det första steget till ett gott liv. Den som är bitter den bär på en tunga börda, men du kan bli avlastad den! Mary Alice Isleib skriver om detta med bitterhet i sin bok Effektiv bön. Vi skall återge från den boken v...
































