Vi publicerar här den artikel från tidningen Dagen som var införd den 25 november: "" De möts på Liljeholmens folkhögskola. I det lilla samhället Rimforsa i södra Östergötland finns platsen för Sveriges första bibelskola med miljöprofil. Eleverna är unga människor som utifrån sin kristna tro vill ta sig an frågor om miljö och rättvisa. Dit kommer Holger Nilsson, redaktör för tidningen Flammor. Han ska möta eleverna för ett samtal om miljöengagemang i en tid som han menar är den yttersta. Vi får lyssna till en diskussion som rör sig kring frågan om hur man som kristen kan förhålla sig till klimathot, miljöförstörelse och skapelsen. Är det vår uppgift eller är det för sent att engagera sig? Engagemang Johanna: Det är en vanlig föreställning att religion inte hör ihop med politik eller ekonomi, och även att religion och miljö inte hör ihop. Men hela mitt liv ska tillhöra Gud, tycker jag. Då gäller det även mitt engagemang i andra saker än kyrkan. Annika: Att vara skapad av Gud och ha blivit kristen innebär ju även någonting för hur jag lever mitt liv. Det innebär även att det påverkar hur jag tänker kring alla de här olika områdena - politik, ekonomi och även miljön. Anna: Det handlar om att hela tiden i allt man gör tjäna Gud och följa Jesus. Johanna: Det är inte endast våra själar Gud bryr sig om, vi är även kroppar, och det vi gör här när vi åker bil påverkar om inte mig så i alla fall de kroppar som Gud bryr sig om i till exempel Afrika. Holger: Jag håller med er andra om att vi ska vara lärjungar, vi ska gestalta Guds rike och det finns ingen motsättning i detta. Men det handlar ju om en prioritetsfråga. När Bibeln i första Korintierbrevet kapitel sju säger att världen är på väg mot sin undergång så ska vi inte vi tro att vi kan rädda den undan denna undergång. Står det i Bibeln att jorden går mot sin undergång, så tycker jag att det är väldigt viktigt att prioritera vad vi sysslar med. Jag skulle inte syssla med äppelträd om jag visste att jorden skulle gå under i morgon. Johanna: Men det vet vi inte. Holger: Det vet vi inte, nej, men om vi gjorde det. Och jag menar att tidstecknen är så klara, klimatförstörelsen är bara ett av dem. Annika: Men ytterst sett handlar det inte om den yttersta tiden eller inte. Gud har skapat oss med en relation till naturen, och vi kan inte vara neutrala i det här. Antingen förstör vi jorden eller så strävar vi efter att leva i harmoni med den. Är det att ära Gud att förstöra Guds skapelse? Holger: Nej, verkligen inte. Jag vill inte att vi ska förstöra Guds skapelse. Och det hade inte blivit så om människan varit nöjd med sin levnadsstandard. Det måste till en förändring, en enklare livsstil. Annika: Jag tycker att kyrkan är dålig på att betona miljöfrågor. De har ju legat efter, när de egentligen borde gå före och visa på vilken skapare det är vi har. Anna: I samhället har det ju pratats mycket mer miljö, men i kristna sammanhang tycker jag fortfarande att det saknas. Holger: Men kyrkan har varit dåliga på mycket. Den kände teologen Karl Barth säger ju att eskatologin, läran om den yttersta tiden, kommer som en liten tunn del av de stora teologiska verken. Vi behöver få tillbaka det stora eskatologiska perspektivet. Johanna: Vi måste ju se att vi fått den tiden vi har av Gud och under den perioden måste vi leva på bästa möjliga sätt. Då handlar det om att ära Gud, att leva det liv jag har här och nu och det påverkar alla andra här och nu. Holger: Javisst, det menar jag också. Det jag menar är att det eskatologiska perspektivet inte gör oss till sämre kristna, det gör oss till bättre kristna. Vi blir mer engagerade . Johanna: Nu. Holger: Nu, ja. Johanna: För mig handlar det om att jag vill få hela världen att lyssna på evangeliet. Och därför vill jag både prata om Jesus, men också visa på den fantastiska skapelsen. Det är ingen som lyssnar på mig om jag bara sitter ner och säger "... tro på Jesus, tro på Jesus, tro på Jesus". Yttersta tiden Holger: När vi talar om de här frågorna missar vi ofta synen på hur det kommer att sluta. Vi har ju så att säga facit i hand i det profetiska ordet. Och det är viktigt att vi har med själva slutperspektivet, det eskatologiska perspektivet. Vi är så fixerade vid denna världen så att vi glömmer bort tidsperspektivet. Anna: Jag är inte så säker på att det här är den yttersta tiden. Jag är faktiskt inte alls inne på det. Det som jag ser i klimatförändringarna tycker jag inte är så dystert som en del säger. Jag tror att vi kan lösa klimatkrisen med Guds hjälp. Johanna: Ja, det står ju i Bibeln att folk kommer att lida otroligt mycket. Och det ser vi ju också, men det är också tydligt att vi inte kan veta när den yttersta tiden kommer. Det står inte i Bibeln heller att vi ska ta hand om jorden fram till den yttersta tiden, men sen kan vi strunta i det. Holger: Nej, vi kan inte säga i år eller i morgon kommer Jesus tillbaka och upprättar sitt paradis. Men vi har fått olika tecken som vi kan tyda så att vi ska förstå när vi lever i den yttersta tiden. Jag ser det som min uppgift och kallelse att få folk att verkligen inse det. "Vi lever i den yttersta av tider", skriver en professor och författare i Expressen. Det finns inget hopp, säger han, så vad kan vi göra. Den här mannen förkunnar samma budskap som jag, det vill säga att vi lever i den yttersta tiden. Anna: Det handlar om att leva hela sitt liv efter Kristus och ha ett engagemang för människor och för hela skapelsen. Det hänger ihop. Holger: Ja, vi ska engagera oss för människan och hennes situation, naturligtvis. Och det är väl precis det som missionsarbetet gått ut på den senaste tiden. Men det har blivit väldigt mycket hjälpverksamhet, men väldigt lite evangelium. Där har vi kommit på slagsida, vi måste ha med evangeliet i det hela. Stora undersökningar visar att väldigt många är oroade utifrån det som händer med klimatet. Bibelordet stämmer så mycket överrens med det som händer just nu, och det är därför väldigt många lyssnar till mig när jag talar om de här sakerna. Johanna: Det går att styrka vad som helst om man drar ut bibelord. Men jag tycker att det är viktigt att man ser helhetsperspektivet. Man kan inte titta på bara en vers, man kan inte se till smådelar. Annika: De apokalyptiska texterna kan man inte tolka så bokstavligt. Kristna i alla tider har förstått Uppenbarelseboken som att Jesus kommer tillbaka nu, vi lever i vedermödan nu. Man säger att det är bara att läsa som det står, det är ingen fråga om tolkning. Men då lurar vi oss själva att vi inte har gjort en tolkning, därför att vi har föreställningar som gör att vi läser in saker. Holger: Talar man om tolkning talar man också om borttolkning. Man väljer att tolka bort det som man finner obekvämt, som man inte vill höra. Det är den försvarsmekanism vi människor har. Man säger att man tolkar saker för att inte ta till sig det som står. Vi behöver ställa oss i en profetisk ställning i dag, vi lever i en Noa-tid. Noa gick inte bort och odlade rabatter, han spikade på arken. Han sa åt människorna att komma med. Anna: Och också alla djuren. Inte bara människorna. Holger: Ja, och alla djuren också. Men människorna hörde inte hans domsbudskap, de tog inte det till sig. Det är precis som i svensk kristenhet i dag, man tål inte att höra ett allvarligt budskap utan det ska vara smekningar med hartassen. Skapelsen Holger: Om man upplever att man vill engagera sig för miljön, och upplever det som sin kallelse, så ifrågasätter jag inte det. Men det finns ingen kallelse som står över den som Jesus har gett oss. Den handlar om att gå ut i hela världen och göra alla folk till lärjungar. Anna: Jag tror inte riktigt att man kan göra en sådan uppdelning. Man kan inte välja bort skapelsen, utan allt måste hänga ihop. Man kan inte gå till folk som drabbas av klimatförändringarna och predika evangelium för dem, om vi inte samtidigt försöker hjälpa dem i deras situation. Johanna: Hinner de dö innan man når dem är ju det inte så stor mening. Annika: Jag läser i Markusevangeliet: "Gå ut och förkunna evangeliet för hela skapelsen." Budskapet, evangeliet, är en räddning inte bara för människorna utan det är också ett glatt budskap för skapelsen. I första Mosebok står det ungefär att vi är skapade till Guds avbild för att vi ska ta hand om skapelsen. Holger: Men skapelsen är fördärvad. Människan har genom syndafallet förstört paradiset, och skapelsen är lagd under förgängelsen, det vill säga - den kommer att gå under. De förändringar som krävs för att rädda jorden kommer aldrig att kunna genomföras, därför att det krävs så stora förändringar av vår levnadsstandard. Ingen regering i världen kommer att våga göra förändringarna. Det var som den gamle Bush sa: "... allt är förhandlingsbart, bara inte den amerikanska livsstilen." Anna: Han är ju inte president längre. Det är faktiskt konferenser på gång, bland annat i Köpenhamn, där man ska ta nya beslut och målsättningar. Där vill man sikta på att hejda temperaturförändringarna till 2050. Det är ju alla överrens om. Holger: Vi vet ju att alla hyllar skapelsen. Lyriken och poesin handlar om det och alla tycker om att vara i naturen. Men det har nästan blivit en osund skapelsetillbedjan som också har trängt in i kristna sammanhang. Många hyllar och talar om skapelsen och säger att den är så fantastisk, men struntar fullständigt i vem som har gjort skapelsen, Gud. Annika: Och det ekologiska perspektivet går igenom hela Bibeln. Vi har ofta förbisett det för att vi är så färgade av olika saker. Johanna: Men i kyrkan har folk sett mer till det andliga, men nu när det är en sådan situation när det materiella, skapelsen, far illa så måste vi öppna våra ögon för att det också hör till frälsningen. Vi måste se till båda, och vi predikar ju både genom ord och handlingar. Holger: Javisst, vi är rörande överens på många punkter här. Du sa att det ekologiska perspektivet går genom hela Bibeln, men det gör ju även det eskatologiska. Jag kan väl säga att det finns nog inte mer än en handfull eskatologiska förkunnare i detta land. Däremot har vi väldigt många ekologiska förkunnare. Så det jag efterfrågar är en balans. Johanna: Gud skapade världen, och Gud skapade oss. Varför gjorde han det? För att vi skulle ta hand om skapelsen, och ta emot frälsningen för hela skapelsen. Genom syndafallet finns det också en brustenhet i hela skapelsen, vi har gott och ont i oss. Men det handlar också om frälsningen genom Jesus Kristus, och genom den kommer vi att bli räddade. Man måste ha hela bilden. Deltagare: Johanna Hadin. Ålder: 20. Från: Vänersborg. Går på linjen därför att: Jag vill lära mig teoretiskt kring miljöfrågor utifrån ett teologiskt perspektiv. Annika Wilzén. Ålder: 19. Från: Rimforsa. Går på linjen därför att: Jag är intresserad av frågor om miljö och rättvisa och jag tror att Gud är det också. Anna Blomgren. Ålder: 20. Från: Göteborg. Går på linjen därför att: Varit engagerad i miljö¬frågor tidigare, och nu vill jag lära mig hur man tänker kristet kring det. Holger Nilsson. Ålder: 59. Från: Vetlanda. Ger ut tidskiften Flammor därför att: Världen över predikas budskapet om Jesu andra tillkommelse. Vi vill med vår tidning vara en röst i denna stora kör.

Nu behövs tydliga signaler! ”Och om en trumpet ger en otydlig signal, vem gör sig då redo till strid?” 1 Kor. 14:8. Otydlighet är något som Bibeln alltså varnar för, eftersom det passiviserar folket. Allt för länge har en förkunnelse som varit mer sövande än väckande dominerat. I det här fallet handlar det inte om att göra sig redo till strid, utan om att göra sig andligt redo. Vår övertygelse är att vi går mot dramatiska tider och att Jesus kommer snart. Detta borde innebära att den andliga beredskapen inför detta skulle vara högt prioriterad i varje kristens liv. Nu behövs en andlig mobilisering, ingen tid finns att förlora! Framtidens dom kan komma att bli hård över att vi inte såg tidens tecken och förstod vad som borde göras. Guds ordning behöver upprättas i mångas liv. Tiden att rätta till sina liv kan snart vara förbi. De kristna som inte tar vara på den tid som just nu är tillgänglig kommer att ångra det djupt. Vi vill klargöra vår tro på att vi snart kommer att gå in i dramatiskt ändrade förhållanden. Vi kan inte undanhålla detta. Vi gör det i kärlek och omtanke och hoppas att dessa rader kan bidra till ett uppvaknande innan de allvarliga tiderna kommer. Dessa kan ligga mycket nära i tiden!

Känd ateist omvänd Antony Flew var världskänd som ateismens främste språkrör. Idag är han istället ett språkrör för sin övertygelse om att Gud finns. Den intellektuelle Antony Flew leddes av sitt förstånd att inse att Gud existerar. Han säger: ”Jag måste erkänna att min resa till upptäckten av det gudomliga hittills har varit en förnuftets pilgrimsfärd. Jag har bara följt argumenten dit de har lett mig.” I en intervju i Tothesource säger han: ”Med årens lopp har mer upptäckts om livets rikedom och intelligens, och därför verkar det mindre troligt att en kemisk soppa på ett magiskt sätt kunde ha framställt den genetiska koden. Jag insåg att skillnaden mellan liv och icke-liv var ontologisk och inte kemisk. Det som bäst bekräftade detta var när Richard Dawkins argumenterade i Illusionen om Gud, att livets ursprung kunde tillskrivas en lycklig slump. – Om det är det bästa argumentet man har, då är spelet över.” Angående Richard Dawinks säger han: ”Jag vill tillägga att Dawkins är så pass selektiv att han är oärlig, när han citerar vetenskapsmännens åsikter om den vetenskapliga datans filosofiska implikationer.” Vidare säger han: ”Jag tror att naturlagarnas, livets ursprung samt universum tydligt pekar på en intelligent källa. Bevisbördan ligger på dem som argumenterar motsatsen.” Antony Flew säger att en av de avgörande faktorerna till hans omvändelse att tro på Gud var hans växande förståelse för att Einstein och andra erkända vetenskapsmän insåg att det måste finnas en Intelligens bakom det fysiska universums integrerade komplexitet. Boken: ”There is a God” av Antony Flew.

Islammanifestation Bilderna här bredvid är från en manifestation tidigare i år. Fotona visar hur muslimer marscherade på London gator. Vad var budskapen på plakaten? Jo, översatt till svenska lyder det: ”Halshugg de som förolämpar islam”, ”Var förberedd på det verkliga Holocaust!” ”Islam kommer att behärska världen”, ”Europa ni skall få betala. Ert 11/9 på sitt sätt”, ”Europa ta lärdom av 11/9”, ”Frihet dra åt helvete”, ”Slå ihjäl de som förolämpar islam”, ”Slakta de som hånar islam”. Det finns de som talar om islam som fredens religion. Budskapen som förmedlas genom denna demonstration talar om något helt annat. Nu vet vi att inte alla muslimer ger uttryck för det hat som framkommer här, det skall sägas och alla muslimer får absolut inte dras över en kam. Samtidigt kan det ju inte förnekas att budskapet som presenteras på dessa bilder är ett budskap kopplat till islam. Dessa demonstranter anser sig säkert vara de som verkligen tar sin religion på allvar. Alla tar inte hotet från islam på allvar, men bilderna från denna demonstration borde bli en tankeställare för dessa. Jesusmanifestation Den 3 maj var det en annorlunda dag i Stockholm. Kristna från många olika kyrkor i hela Sverige hade mött upp till torgmöten på sju torg och marscherade sedan i tusental till Kungsträdgården. Det handlade om ca 12 000 personer. I Kungsträdgården, där avslutningen hölls, fanns också torgstånd där kristna utställare spred information. Flammor var en av dessa utställare och det ledde till att vi fick flera nya prenumeranter på tidningen. Vi kan citera några av alla plakat som fanns med i manifestationen: ”Jesus sa: Tro på Gud och tro på mig”, ”Jesus sa: Jag är vägen sanningen och livet”, ”Jesus sa: Följ mig”. Dessa budskap kan ställas i kontrast till budskapen som presenterades på den ovannämnda manifestationen i London. Det är en himmelsvid skillnad på innehållet.… Det är det också mellan islam och kristendom. Ändå finns det de som förespråkar gemensam bön och säger att vi har samma gud som islam. Men Bibelns ord säger klart och tydligt: ”vad har ljus gemensamt med mörker?” 2 Kor. 6:14.

Profetiska ordet i SVT Det profetiska ordet och budskapet om att Jesus snart kommer tillbaka, gick i maj månad ut till svenska folket genom Sveriges Television. Programmet tog upp klimatförändringarna och en av de intervjuade var Holger Nilsson. Programmet sändes första gången den 19 maj och sedan i repriser. För den som missade programmet och är intresserad av vad som sades i detta, ger vi här en bild av det. Intervjun var gjord på Vita bergen i Stockholm. Anna Lindman Barsk var den som ställde frågorna och vi återger här huvudinnehållet i intervjun. Från Vita bergen, Stockholm Anna: Hur tänker du när du hör om klimatförändringar och miljöhot? Holger: Ja, då tänker jag på Bibelns profetiska budskap. Bibeln innehåller ju till stora delar ett profetiskt budskap om vad som skall hända och inte minst i den yttersta tiden. Och då ser man att det blir väldigt dramatiska omvälvningar i samband med det som Bibeln kallar att Jesus skall komma tillbaka, Jesu andra tillkommelse och det här är stora tecken på detta. Anna: Lever vi i den yttersta tiden nu? Holger: Ja, det gör vi verkligen. Vi verkligen lever i slutet av den yttersta tiden och vi kan snart få gå in i att möta den här stora dramatiska händelsen när Jesus kommer på himmelens skyar. Anna: Du ser glad ut när du talar om detta, de flesta är rädda? Holger: Ja, men när man bara ser hur världen blir bara värre och värre och sämre och det blir så svårt här i världen så är de väldigt skönt att veta att man har en bättre värld att gå till, himlen. Anna: Vad kommer att händ med dig och andra som tror? Holger: Ja, Bibeln talar om att de som tror på Jesus Kristus skall ryckas upp honom till mötes och så skall vi för alltid få vara hos Herren Jesus Kristus. Så det är väl därför som jag är så glad. Anna: Vad händer med de andra? Holger: Ja, de blir dessvärre kvar på jorden och går in i den dramatiska avslutningen som Bibeln talar om och använder ett ord som heter ”vedermödan” som kommer att bli väldigt svår. Och det är därför som det nu är så viktigt att människorna vänder sig till Gud. Ordet ”frälst ” betyder ju räddad och här har Gud en räddningsplan för alla människor som vill vända sig till honom, undan de här katastroferna som vi nu ser inledningsfasen på. Anna: Men när du läser Bibeln och försöker förstå vad som händer i världen. Hur lång tid tror du att det är kvar? Holger: Personligen tror jag att det kommer att ske i min generation. Anna: Varför sker det här just nu? Holger: Det är för att vi har kommit så långt när det gäller den profetiska utvecklingen, att detta händer nu, helt enkelt och över hela fronten och när det gäller andra profetior också, så har de samma budskap: Att snart kommer Jesus tillbaka. Anna: Jag tänker på alla som engagerad sig i miljörörelsen och försöker göra något åt klimatförändringar, är det någon idé att man kämpar? Holger: Det är ju många forskare som säger att det är för sent att rädda joden. Jag vill ju inte slå ner modet på dem som försöker rädda detta, men vi måste ändå vara realister och det är därför som jag ser det på det här sättet. Alltså, Bibeln har ju i första hand kallat oss att rädda människan, inte skapelsen. Skapelsen är dömd till sin under gång,. Det talar Jesus om, Paulus, Petrus och inte minst Bibeln sista bok, Uppenbarelseboken har detta tydlig, klara budskap. Från Filadelfia, Stigsjö Längre fram i programmet kom det klipp i från en inspelning som SVT också gjorde i Filadelfia i Stigsjö. Från predikan där hade man klippt olika meningar och satser som också visades. Ja, på detta sätt gick det profetiska ordet ut till människor som satt framför TV-apparaterna och som vi vanligtvis inte nås av budskapet. Den dag vi återupprättar den eskatologiska, profetiska förkunnelsen i församlingarna blir vi också intressanta för människor utanför kyrkornas led. Det är nu stora möjligheter för församlingarna att visa att Bibeln har något att säga om denna tids händelser och vad de betyder. Låt oss inte missa att ta vara på detta!

Homosexuella kränker kristna De homosexuella har fått en särskild lag för att skyddas mot kränkningar. Det är bra, ingen skall kränkas. Det är bara det att homosexuella verkar ha rätt att kränka kristna. Senaste exemplet på detta är att Åke Green uteslöts från IOGT-NTO. Några homosexuella krävde detta och det ansågs vara nog - Green uteslöts. Att Green kränks och utmobbas - det verkar vara av underordnad betydelse. Nu skall alla lägga sig platt för homsexrörelsens krav - och de är många. Något annat som är aktuellt är att Sverige står inför att riva upp det självklara begreppet att äktenskap alltid har stått för förening mellan man och kvinna. Begär den lilla organisationen RFSL med några tusental medlemmar det så lägger sig politikerna platt för detta krav. Annars kommer man att av homosexrörelsen benämnas för homofob - att ha en sjuklig rädsla för homosexuella, alltså. Vi trodde att man kunde ha en åsikt utan att för den skull sjukförklaras. Men så långt har det gått i Sverige. Tig och samtyck annars så slår homosexrörelsen till. Det verkar vara fritt fram att agera, även kränka. Vid en Pridefestival var ett foto av Alf Svensson uppsatt för att kasta pil på. Ett annat exempel på kränkning skedde i det av så många svenskar avlyssnade radioprogrammet Sommar förra året. I detta program säger den homosexuelle Mark Levengood kränkande att KD-politikern Mikael Oscarsson inte har någon hjärna! Tänk om kristna hade satt upp en tavla för pilkastning på någon känd homosexuell. Tänk om någon kristen hade gått ut i radio och sagt om en känd homosexuell att han inte har någon hjärna. Ett ramaskri i allt vad media heter och anmälningar om kränkningar hade troligtvis duggat tätt. Men nu verkar det som om det är de homosexuella som fått makten och rätten på sin sida så att lagar skall skrivas om efter deras krav. På samma sätt var det i Sodom - de homosexuella ville tysta den rättfärdige Lot. Han attackerades av de homosexuella: ”Nu skall vi göra mer ont mot dig än mot dem.` Och de trängde sig på med våld mot Lot och stormade fram för att spränga dörren.” 1 Mos. 19: 9. Jesus sa att vid tiden för hans tillkommelse skulle det vara som på Lot tid. Allt tyder på att vi är där nu!

Viktiga händelser för 60 år sedan - 29/11-1947 Inte bara en utan två stora avgörande händelser inträffade den 29 november 1947. Dels handlande det om den avgörande omröstningen i FN, rörande ett nationalhem för judarna, dels de dokument som benämns Dödahavsrullarna. Dramatiken kring detta sammanföll den 29 november för 60 år sedan. Det är värt att påminnas om detta. Låt oss först förflytta oss till Förenta Nationernas generalförsamling. Efter det att England oväntat meddelat att man önskade bli fria från mandatförpliktelserna över området som benämndes Palestina, skulle en omröstning i FN ske. Denna gällde att dela detta område i en judisk och en arabisk stat. Omröstningen ägde rum och både USA och Sovjetunionen röstade för förslaget och det var första gången som dessa stormakter ställde sig på samma sida i en storpolitisk fråga. Man kan se det som att nu var Guds tid inne för att löftet om judarnas återvändande till sitt eget land, skulle gå i fullbordan. En person som profetiskt fick förbereda och förutsäga ett nationalhem för det judiska folket var Theodor Herzl. Han var den som låg bakom den första sionistkongressen som hölls i Basel 1897. Efter tre dagar på denna kongress hade man kommit fram till beslutet som återges på följande sätt i protokollet: ”Sionismen eftersträvar för det judiska folket en nationellt rättslig garanterad hemvist i Palestina.” Samma kväll skrev Herzl i sin dagbok följande: ”I Basel har jag grundlagt den judiska staten. Om jag sade detta offentligt skulle man säga att jag förlorat förståndet. Kanske om fem, men senast om femtio år skall hela världen konstatera detta”. Den visionen var kanske svår för andra att tro på, men exakt 50 år senare, genom omröstningen i FN den 29 november 1947, kunde världen konstatera att vad Herzel skrivit om i sin dagbok fick sin uppfyllelse. Den andra stora händelsen detta år handlande om Dödahavsrullarna. Om FN:s beslut var en historisk milstolpe, så var upptäckten av Dödahavsrullarna av motsvarande dignitet på bibelforskningens område. Historien kring upptäckten av Dödahavsrullarna är både en skön och dramatisk händelse. Det var inga arkeologer som gjorde detta sensationella fynd utan en herdepojke. Han höll på att leta efter en bortsprungen get bland bergsklipporna i Qumran, som ligger inte långt från Döda Havets nordvästra strand. Qumran vid Döda Havet Han ser en öppning i bergväggen och slänger in en sten och hör då ljudet av keramik som går sönder. När han så lyckas häva sig upp till öppningen och kikar in ser han ett antal lerkrukor. Efter att ha legat gömda här i nästan två årtusenden upptäcks på detta sätt dessa värdefulla skrifter. Historien är sedan detaljrik över vilka vägar dessa skrifter tar sin väg innan de når fram till seriösa forskare. Några skriftrullar hamnar hos metropoliten för den syrisk-ortodoxa kyrkan i Jerusalem. Andra skriftrullar köps loss från en handlare i Betlehem av professor Sukenik vid Hebreiska universitet i Jerusalem. Sukenik beger sig från Jerusalem till Betlehem den 29 november 1947. Han fick tillstånd att ta med sig tre skriftrullar och börjar studera dem vid hemkomsten. Han har också radion på och där på natten hör han då den historiska nyheten proklameras att FN har röstat för ett upprättande av staten Israel. Detta hörde han just när han beslutar sig för att köpa skriftrullarna. Han upplever dessa vara som ett förebud om stora omvälvande händelser som just börjat ske. Även hans son, Yigael Yadin, har skrivit om händelserna i en bok som heter The Message of the Scrolls: ”Jag kan inte komma ifrån känslan av att det ligger något symboliskt i upptäckten av skriftrullarna och det faktum att de förvärvades i samma ögonblick som staten Israel grundades. Det är som om dessa manuskript legat och väntat i grottorna i tvåtusen år, ända sedan Israels självständighet krossades, tills Israels folk återvänt till sitt hem och återvunnit sin frihet.”

Skriftfyndet som skakat otrosvärlden En av Dödahavsrullarna Dödahavsrullarna som upptäcktes för 60 år sedan i Israel, var ett fynd som på ett oerhört starkt sätt bekräftade Bibelns tillförlitlighet. Det blev ett slag emot de som ville påstå att bibeltexterna förändrats under århundradena. För att vi skall förstå betydelsen av Dödahavsrullarnas upptäckt kan vi citera vad man skriver på framsidan av boken Dödahavsrullarna av John M. Allergo: ”den största händelsen i bibelforskningens historia”. Vidare ett citat av professor William F. Albright: ”den mest viktiga upptäckten någonsin i fråga om Gamla Testamentets manuskript”. Fyndet av Dödahavsrullarna blev ett slag emot de som velat ifrågasätta tillförlitligheten av Bibelns texter. De som menat att texterna förvanskats under århundradena, fick här ett bevis på att så inte är fallet. Plötsligt så kom genom fyndet i Qumrangrottorna, skriftrullar och fragment över alla Gamla Testamentets böcker utom Esters bok. Skrifterna var flera århundraden äldre än de texter som man tidigare haft som underlag för översättning till olika språk. År 1947 var ett betydelsefullt år. Det var som om Gud ville visa världen att Hans ord går att lita på. Profetiorna om ett återupprättat land för det judiska folket, samtidigt som fyndet i Qumran, visar att Guds ord står fast genom årtusendena med samma klarhet för mänskligheten.