SENASTE NYTT
Kallelsen
Holger Nilsson
En röst genom rymden hördes viska
och endast de vakande den hörde
men orden de var som en piska
för det hjärtats innersta rörde
Dess stämma var som kristallen så klar
den skingrade vardagens dimma grå
genom rymden ett budskap den bar
och det träffade stora och små
Och orden var få och frågade så:
"O, min dyre vän - älskar Du mig än?”
och de som hörde viskade då:
"Är det Du? - Min brudgum - min vän!”
Skriv ut 
Publicerad: Se ovan... | Permalänk |
Liknande artiklar
Kallelsen 
Det var en regntung kulen höst, i sena kvällen hem jag gick, då jag tyckte mig höra en röst och snabbt jag höjde min blick. Men vart jag blicken än vände, dock inte en själ jag såg, men i mitt inre något hände, av värme sköljde våg på ... Kallelsen
Du gick genom staden på gata och gränd Du såg långa raden av synden så bränd. Du såg en fasad med tomhet därinne den var maskerad men Du såg deras sinne. Du såg kalla och hårda och blick som var tom ... Kallelsen
En röst genom rymden hördes viska och endast de vakande den hörde men orden de var som en piska för det hjärtats innersta rörde Dess stämma var som kristallen så klar den ...
