Dikt

Pelle i Kvastås

Han kallades Pelle i Kvastås

där han satt under sin takås.

detta hade han gjort i åttio år

han tyckte: Värst vad tiden går

Han sa till sig själv: Livet går fort

och jag som ville ha mera gjort.

Så gick tankarna hos denne Pelle

när han satt där på sitt ställe

Tänk om jag död faller ner

då har jag inga chanser mer

om jag nu till himlen ska nå

annars får jag bort från Gud gå

Pelle han böjde sina stela ben

fastän timman den var så sen

han formade en bön uti tro

och lade sig för natten till ro

Den natten han mötte sin Gud

för från himlen kom det ett bud:

Nu är dina dagar på jorden slut

- nu skall du för evigt få vila ut