Katastrofal kursändring. Del 8.

I ytterligare en artikel skall vi stanna upp inför den kursändring som skett när det gäller den eskatologiska undervisningen.

Det är av stor vikt att vi får våra ögon öppnade för vad som bidragit till att förkunnelsen om Jesu återkomst blivit ett marginellt predikoämne i vårt land. Trots att detta kanske är det mest förekommande budskapet i Nya Testamentet där det över 300 gånger står talas om detta. Dessutom så kan ingen förneka att vi aldrig tidigare levt närmare denna händelse, med tanke på dessa två faktum borde det i rimlighetens namn vara en betydande del av förkunnelsen nu.

Vad kan då vara orsaken till denna tystnad i svensk frikyrklighet? Det kan naturligtvis finns flera orsaker till den, men det går inte att komma ifrån att vad pastorerna lär sig i sin utbildning kommer sedan att återspeglas i förkunnelsen.

Därför behöver vi se på vad som lärs ut i pastorsutbildningen. Vi har i tidigare artiklar visat på att Mikael Tellbes bok Lammet och odjuret används som kurslitteratur på Örebro Teologiska Högskola samt även inom en del av kursutbudet som gäller ALT, Akademi för Ledarskap och Teologi. Att genomgå den utbildning på dessa skolor sätter naturligtvis sin prägel på de pastorer som utbildas där. Här kan ses en tydlig förklaring till både den tystnad och oförståelse som råder då det gäller en levande eskatologisk förkunnelse.

Vi skall säga att jag inte har något emot Tellbe som person, inte alls, det är budskapet som han står för som jag är kritiska till.  I mejlkontakt med Tellbe har jag låtit honom förstå att jag har kritiska synpunkter på hans bok Lammet och Odjuret.

Med denna undervisning, som är en del av Örebro teologiska högskola, vill vi faktiskt avråda blivande pastorer att genomgå den. Om du känner till de som har för avsikt att gå den utbildningen, är det önskvärt att varna dem för att göra det. Vi ger denna uppmaning i kärlek och omsorg om blivande pastorer.

En teologisk undervisning som vilar på en bibeltroende grund är Skandinaviska Teologiska Högskolan I Uppsala. Vi behöver nu utbildning av pastorer som får sin tro ökad på bibelordet och inte ett förmänskligande och ifrågasättande av det!

När detta är sagt kan vi åter stanna upp för att det skett en förändring när det gäller tron på ett uppryckande av de troende enligt 1 Tess. 4:17. Istället så har många anammat att Jesus kommer först då han stiger ner till Olivberget. Han kommer då att upprätta sitt fridsrike på jorden med fred och harmoni.

De som tror att de troende skall genomgå hela vedermödan som är beskriven i Uppenbarelseboken, kan då ställa sig vad det är för en skar a som vi läser om Upp. 7:9: ”Därefter såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folk och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i sina händer.”

Här ser vi redan i den inledande beskrivningen av den fasanfulla period som börjar i kapitel sex, att det finns en skara i himlen. Vad skulle det vara för skara om inte de troende har ryckts upp? Som det är nu finns ingen i himlen, detta blir så först när de redan döda och de som blir uppryckt då Jesus kommer enligt beskrivningen i 1 Tess. 4:16-17: ”När en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Guds basun, då ska Herren själv komma ner från himlen, och de som har dött i Kristus ska uppstå först. Därefter ska vi som lever och är kvar ryckas upp bland skyar tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och så ska vi alltid vara hos Herren.”

Vidare behöver man ställa sig frågan om man inte tror på detta: Hur kommer det att gå för de troende som då måste genomgå den fasanfulla tid som beskrivs i Uppenbarelseboken, vanligtvis kallad vedermödan. Det är också den tid som Jesus säger så här om: ”för då ska det bli en så stor nöd att något liknande aldrig förekommit från världens begynnelse och ända fram till nu, och inte heller ska komma.” Matt. 24:21. 

Vi kan då åter bara nämna att då kommer en stor del av jordens befolkning att dö. Det omnämns i Uppenbarelseboken att vid ett tillfälle dör en fjärdedel och vid ett annat en tredjedel, detta blir då halva jordens befolkning.

Sedan bör vi påminnas oss om, att om någon då inte böjer sig för Antikrist och tillber honom blir denne dödad, Upp. 13:15. Dessutom inför Antikrist ett system så att ingen får köpa eller sälja utan den uppmärkning som han kommer att genomföra. Upp.13:17.

Det innebär att alla som vill vara Jesus trogen kommer antingen att dödas eller att svälta ihjäl. Kontentan av detta som beskrivs i Uppenbarelseboken leder till att det knappast kommer att finnas några levande kristna då Jesus kommer till Olivberget.

Den som undrar om uppryckande har skett innan denna fasanfulla period, vem är det då som kommer att dö som Kristustroende under vedermödan? Det är tyvärr så att många som bär det kristna namnet, känner Bibelns budskap men inte har ett andligt liv, eller har förlorat det genom avfällighet, synd, och förvärldsligande, kommer att bli kvar.

Då Jesus själv talar om hur det skall vara då han kommer, ser vi att det är många som inte är redo då han gör det. Vi läser om det i Matt. 25. Fast de alla hade gått ut för att möta brudgummen så var det bara fem av tio som var redo då han kom. Vi skall inte pressa budskapet för hårt, men det kanske ändå är en fingervisning om hur många som kommer att bli kvarlämnande då han kommer. Många av dessa kommer då troligtvis att välja martyrskap och död istället för att böja sig för den Antikrist som Bibeln varnar för.

Men de som alltså tror att församlingen skall genomgå vedermödan bör ta konsekvenserna av detta och omedelbart förkunna att de allra flesta kristna kommer att gå emot död och martyrskap. Faktiskt har vi aldrig hört någon predika detta fast man tror att församlingen skall genomgå vedermödan. Detta blir inte konsekvent och i så fall oärligt emot dem som man förkunnar sitt budskap för. Detta skulle också vara ett fasanfullt budskap och inte det hoppets budskap som det handlar om när det gäller Jesu tillkommelse och uppryckandet till den himmelska bröllopsmåltiden. 

Hur löser man då detta?  Hur skall man kunna slippa predika ett så allvarligt budskap? Jo, man hoppar över det budskap som finns i Uppenbarelseboken kapitel 6–19 som talar om den hemska tiden, bortser från den eller förpassar den till det första århundrandet. 

Genom att också ta bort talet om upptryckande, slipper man tala om den skilsmässa från anhöriga och vänner som Jesus talar om, då han undervisar om hur en skall tas upp och en stanna kvar, se Matt. 24:40-41.

Då man inte heller förkunnar vedermödan så återstår bara Jesu återkomst till Olivberget för att upprätta det tusenåriga riket med fred. Det är ett budskap som alla vill höra och man väcker inte någon inför något kommande allvar.

Vi har av två av varandra oberoende pingstpastorer fått höra att det nu finns pastorer som har avskaffat både tron på uppryckelsen och vedermödan. Vi kan då verkligen tala om kursändring på eskatologins område. 

Det är inte att undra på att vi har en till stor del slumrande kristenhet i det här landet som inte lever i vaksamhet och väntande på Jesus. På tal om en slumrande kristenhet vill vi citera vad Frank Mangs skriver i sin bok Med brinnande lampor: ”Och många har somnat så grundligt, att de förlorat förmågan att se det verkliga tidsläget. Man lever på falsk optimism och söker intala sig själv att allt är bra. Man har upphört att reagera, och det kanske är det värsta av allt.”  Mycket allvarliga ord av Mangs, kan vi ta till oss dessa och förstå hur allvarligt det är?

Då det gäller förkunnelsen om Jesu tillkommelse kan det ibland möta motstånd och till och med uttryckas att man inte vill höra om det.  Paulus skriver om att älska Jesu återkomst i 2 Tim. 4:8: ”Nu väntar mig rättfärdighetens segerkrans. Den ska Herren, den rättfärdige domaren, ge mig på den dagen, och inte bara mig utan alla som älskar hans återkomst.”  

Om man inte ens vill höra detta budskap om Jesu återkomst för att hämta sitt folk – kan man då säga att man älskar denna händelse?