Katastrofal kursändring. Del 1.

En kursändring har nu skett när det gäller förkunnelsen om Jesu tillkommelse detta kan komma att få förödande konsekvenser.

Rubriken som vi har satt över denna artikel är inte bara för att skapa intresse för artikeln, utan för att den faktiskt äger ett berättigande.

Under Nyhemsveckan blev något uppenbarat som många anat eller vetat om men som då blev officiellt på ett särskilt sätt. Vi var där och är därför vittne till vad det handlar om och det handlar om förkunnelsen om vad som skall ske då Jesus kommer åter.

I en samtalspanel på onsdagseftermiddagen var två av de motsatta representanterna deltagare i denna panel, samt ytterligare två deltog. Vi begränsar oss till vad Jack-Tommy Ardenfors och Ulrik Josefsson sade efter som det där tydligast kom fram vad motsättningen handlar om. De var båda också överens att de hade olika uppfattningar, så det handlar inte om att missförstå detta.

För att ytterligare ge gestalt åt vad skiljelinjen går kan man säga att det handlar om den gamla klassiska förkunnelsen inom Pingströrelsen och en nyare sådan. Jack-Tommy står alltså för den klassiska och Ulrik Josefsson för den nyare.

I samband med detta kan nämnas att Ulrik Josefsson är lärare inom ALT-utbildningen för pastorer inom pingströrelsen och Jack-Tommy tillhör denna, numera pensionär.

Mycket kort beskrivet kan det sägas handla om att tro på den klassiska pingstförkunnelsen om att Guds församling kommer att uppryckas Herren till mötes. Den nyare förkunnelsen betonar att Jesus kommer åter och sätter sina fötter på Olivberget i Jerusalem och upprättar sitt rike. Detta synsätt omfattas också av den klassiska pingstförkunnelsen. Det som skiljer synsätten åt är alltså att man i det nyare synsättet utelämnar de troendes uppryckelse.

Det som också utelämnas är att många av de som omfattar det nya förkunnelsesättet också utelämnar den svåra tid som skall föregå händelsen då Jesus kommer åter till Olivberget, vanligtvis kalls den svåra perioden för vedermödan. Denna tid och händelser är beskrivna i en större del i Uppenbarelseboken.  

Den som tar till sig den nyare förkunnelsen som alltså utesluter både vedermödan och upptäckandet får alltså ett annat synsätt än de som anammar den t klassiska. Grovt förenklat kan man säga att utesluta vedermödan och uppryckandet i förkunnelsen tas allvarsmoment bort som är beskrivna i bibelordet.

På så sätt blir det ett mycket mer angenämt budskap att höra och ett väckande budskap kopplat till det som utelämnas omintetgörs. Frågan är om detta tillhör det som Paulus talar om att det skall komma en tid när det blir en förkunnelse som kliar i öronen? 2 Tim. 4:3.

I den andra förkunnelsefåran finns uppryckande med, det som Paulus talar om i 1 Tess 4:17: ”Därefter ska vi som lever och är kvar ryckas upp bland skyar tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och så ska vi alltid vara hos Herren.”

Även det budskap som Jesus själv talar om blir i den förkunnelsen åsidosatt, där man också kan se hur Herren hämtar hem dem som tillhör honom: ” Jag säger er: Den natten ska två ligga i samma säng. Den ene ska tas med och den andre lämnas kvar. Två kvinnor ska mala tillsammans. Den ena ska tas med och den andra lämnas kvar." Luk. 17:34-35.

Dessa två olika förkunnelser, som här kort är beskrivet, påverkar på olika sätt de som lyssnar till budskapen, menar jag. Det handlar om beredskapen inför möter med Herren på himlens skyar eller att bara vänta att Jesus skall stiga ner till Olivberget.

Detta är inte oviktigt vilken förkunnelse som går ut i församlingarna, för som sagt det påverkar vaksamheten, beredskapen inför mötet med Jesus. Det av största vikt att vi lever i klarhet och vaksamhet inför denna händelse och därför kan inte allvaret med både vedermödan och de troendes möte vid uppryckelsen tas bort eller tonas ner.

Vad vi behöver är inte heller en strid om dessa sanningar, inte heller att detta får orsaka splittring bland pastorer eller i församlingar. Men vad vi behöver är en tydlig förkunnelse om Jesu återkomst och konsekvenserna av den händelsen. Tyvärr kan konstateras att budskapet om Jesu återkomst har på senare år allt mer tystnad i församlingarna trots att vi aldrig levt närmare denna händelse. En förändring på detta område behöver ske snarast – innan det är för sent!   

Något måste göras – de som omfattar den traditionella förkunnelsen, med både uppryckande och vedermöda, behöver nu förkunna detta med frimodighet. Vi behöver ett utbyte och kallelser till församlingar där detta budskap predikas.