Kritisk – frukt av bitterhet

En frukt av att vara bitter är ofta en kritisk ande, detta kan många gånger höra samman.

Inte minst i de olika sociala medierna kommer idag denna bitterhet till uttryck. Sedan mer eller mindre var man fått tillgång till att göra sin röst hörd, kan vi konstatera mycket av det. På detta sätt blottas en bitterhet som tidigare inte kom till uttryck på samma sätt.

Bibelordet har gett oss insikt i bitterhet och en benämning är: bitter avund, kopplad till rivalitet: ”Men där bitter avund och rivalitet i ert hjärta, ska ni inte skryta och ljuga i strid mot sanningen. En sådan vishet" kommer inte från ovan utan är jordisk, oandlig, demonisk. För där det finns avund och rivalitet, där finns också oordning och all slags ondska.”
Jakob. 3:14-16.

Bitterheten kan finnas där som ett uttryck för att man själv kanske misslyckas, andra kristna är mer framgångsrika, mer i rampljuset och mer använda av Gud.

Om man vill tjäna Gud och står i de bakre raderna kan detta kännas svårt. Det sämsta man då kan göra är att börja kritisera de som Gud använder, istället för att vara nöjd med sin lott och troget tjäna Gud med det pund man fått.

Det finns mycket att kritisera och varna för som är faror för kristna när det gäller lära och liv, det är inget fel att påtala det som är obibliskt. Man bör kunna göra det utan att på till hätska personangrepp, man får lära sig skilja på sak och person.

Det är många som går över gränsen och inte bara kritiserar utan också dömer och fördömer människor. Här behöver vi vara på vakt. Låt oss tänka på vad Rom. 14.19 säger: ”Men du, varför dömer du din broder? Eller du, varför föraktar du din broder? Vi skall ju alla stå inför Guds domstol.”

Idag är det lätt att vara hård och dömande i de sociala medier som finns. Man kan till och med skapa sig en plattform genom att kritisera mer eller mindre allt. Man kan få efterföljare och beundrare på det sättet. Det är emellertid ingen god frukt som kommer av det.

Det leder snarare till splittring och att bröder och systrar inte vill eller vågar gå till en kristen församling, därför att man tror att man då drabbas av avfall. På det sätt kommer en del bort från kristen gemenskap, vilket tillhör grunderna att man är inlemmad i Kristi kropp och tjänar Herren tillsammans med andra – ensam är sannerligen inte stark.

Alltså, det som börjar med besvikelse, kan utvecklas till bitterhet, vilket kan få som frukt en kritisk ande där kritiserandet är det dominerande i livet. Detta gör att man i sin tur isolerar sig mer och mer från sina trossyskon. Då har fienden lyckats, han önskar detta.