Katolska kyrkan Del 2

I. Det romerska katolska systemet

Vad är det som vi ser på? Vi tittar på ett system; och jag skulle inte tveka att hävda att detta system, känt som romersk katolicismen, är djävulens största mästerverk!

Det är en sådant avfall från kristen tro och Nya Testamentets undervisning, att jag inte skulle tveka att med reformatorerna från 1500-talet att beskriva det som "avfall".

Låt oss nu vara tydliga om detta. Vi definierar avfall som en slags total avgång från den kristna sanningen.

"Nå," säger någon, "säger du det om romerska katolska kyrka? Vi måste vara mycket försiktiga här. Om vi ​​säger att romersk katolicism är avfall, måste vi vara tydliga om i vilken betydelse det är sant.

Låt mig säga det så här – det är det inte så mycket en fråga om förnekande av sanningen, men snarare om tillägg till sanningen som så småningom blir en avvikelse från den.

Låt mig förklara – och det här där hela listen kommer in, där kommer djävulens list in. I en mening, och om du tittar på det flyktigt, tror du kanske att den romersk-katolska kyrkan är den mest ortodoxa kyrkan i världen. Om du funderar på det som Herrens Jesu Kristi person – det är ingen fråga om den romersk-katolska kyrkans ortodoxi. Den romersk-katolska kyrkan tror att Jesus från Nasaret var Guds evige son, den tror på jungfrufödelsen, den tror på inkanationen, den tror på Hans mirakler, den tror på Hans ställföreträdande verk på korset och Hans fysiska uppståndelse. Det är ingen fråga om det.  De tror på Hans himmelsfärd. På frågan om vår Herres person är Romersk-katolska kyrkan ortodoxa, tyvärr mycket mer tänker man ibland, än de flesta protestanter.

Det är det som gör denna position så skrämmande. På samma sätt, om du är angelägen om vår Herres verk är det ingen fråga om kyrkans ortodoxi. Om du är medveten om principen om nåd som sådan, är det en av de centrala principerna. Om du är angelägen om den gudomliga inspirationen och auktoriteten av Skrifterna så tror den det och att det är Guds ord. Återigen, tyvärr, mycket mer än de flesta protestanter.

Så om du bara tittar på henne på det generella sättet kommer du till slutsatsen att detta är den mest ortodoxa gruppen i världen. Men vid denna punkt kommer skillnaden in och som svårigheterna uppstår. Till all det som kyrkan ”adderar” de saker som är fullständigt obibliska och en förnekelse av skriften. Så hon landar slutligen i en position i vilken, om vi accepterar hennes lära, vi kommer att tro på en lögn!

Med andra ord, hennes trossatser är en förfalskning, hon är som skriften säger det ”en hora”.

Nu är denna fråga extremt listig, men vårt tema är raffinerad, djävulens "list". Om du verkligen vill veta något raffinerat måste man läsa litteratur från den romerska katolska kyrkan. Hon kan tyckas vara allt och allt saker för alla människor. Hennes system är så stort och hennes subtilitet är sådan att hon nästan verkar vara nästan ointaglig.

Jag tar ett exempel slumpmässigt. Du måste ha märkt det här många gånger. Du har hört det säga att den romersk-katolska kyrkan inte tolererar skilsmässa, och att om någon av hennes medlemmar är skilda ska de vara exkommunicerade. Och så läste du plötsligt i tidningarna om en skilsmässa hos någon romersk-katolsk adelsman eller kvinna, och du frågar: "Hur kan det hända?" Å, de kan förklara det. De säger att det verkligen aldrig har varit ett äktenskap! De kan förklara allt, det finns inga svårigheter.

Deras system är en katastrof som sådant, och deras utvecklade argument är sådant att de kan visas att stå i alla riktningar samtidigt. Eller, för att uttrycka det på annat sätt, hur många ansikten har den romerska katolska kyrkan i verkligheten? Jag menar detta. Se, den i det här landet, titta sedan på den i Irland, södra Irland. Titta på henne i Amerikas förenta stater, se sedan på henne i några av dessa latinska staterna i Sydamerika, och du kommer att finna det verkligen svårt att tro att det är samma institution.

Titta på henne i länder som Spanien och Italien och andra liknande länder, och jämför henne som hon visar sig i Tyskland eller någonstans liknande länder – hon är helt annorlunda.

Du skulle inte föreställa dig att det var samma institution. Men det är det. Hon kan förändra sin färg och sitt utseende och form; hon är, säger jag, allt för alla människor överallt, hon är allting. Du kommer ihåg att aposteln har sagt det att det är en av karaktärerna för djävulen själv att han kan förändra sig till en ljusets ängel. Så kan denna kyrka. Det finns ingen gräns där. Det är inget slut på de olika "skepnader” i vilken hon kan dyka upp.

Här i det här landet ser hon är högt intellektuell och medvetet uppmuntrande folk att läsa Bibeln, i andra länder förbjuder hon att göra det, och är inte bara ej intellektuell utan medvetet uppmuntrande till vidskepelse.

Här verkar hon vara tolerant, redo att lyssna och att argumentera, erkänna och vara vänlig; i andra länder är hon fullständigt intolerant, ond och illvillig i sin förföljelseiver, men fortfarande samma kropp, samma institution, samma folk. Det är mina bevis för att säga att det här är verkligen är djävulens mästerverk.

Här är en stor skara, en institution, som från tid till annan genom århundradena – och gör fortfarande det här mycket – manifesterar djävulens list i all sin subtilitet och bedrägeri, "med all bedräglig orättfärdighet" som skriften säger det. Allt detta är profeterat i Skrifterna. Du finner det i Pauls andra brev till Tessalonikerna.

Det är inte den enda förklaringen av det här avsnittet, men det är en av dem. Det kan vara att här har du det här systemet "upprest", som det var till sin makt, men det är vad systemet redan har gjort. Du har det avbildat också i det andra djuret i det trettionde kapitlet i Uppenbarelseboken och påstår att det är det också i det sjuttonde kapitlet i Uppenbarelseboken i bilden av ”den stora skökan” som sitter på de sju kullarna, som Rom gör och alltid har gjort. Allt detta har visat sig i historien. De gjorde så på detta sätt. Här är något som kom in och monopoliserades praktiskt taget hela den kristna kyrkan. Det kom långsamt, utstuderat och arbetade sig in och så småningom blev nästan universellt i sin kontroll.