Kampen om Tempelplatsen

Kampen om Tempelplatsen i Jerusalem handlar om en strid på högsta andliga nivå. Här kommer ytterligare förändringar att ske och därför är det bra att känna till bakgrundshistorien.

Gud själv utvalde Jerusalem till den plats där han skulle fästa sitt namn. Så här säger Gud om detta: ”Jerusalem den stad som jag har utvalt åt mig för att där fästa mitt namn”. 1 Kung.11:36. När vi skådar in i Guds plan får vi ett större perspektiv på det som sker i vår tid. Det är här den andliga verkligheten kommer in i bilden, för att vi skall kunna få en hel förståelse av dagens händelser. Om vi gå så långt tillbaka i tiden som till 950 f Kr, så är vi vid tiden för Salomos invigning av det första templet i Jerusalem. Vi kan läsa om denna invigning i 1 Kon. 8. 10-13: ”Och det hände att när prästerna gick ut ur helgedomen, uppfylldes HERRENS hus av molnet, så att prästerna inte kunde stå och göra tjänst på grund av molnet. Ty HERRENS härlighet uppfyllde HERRENS hus. Då sade Salomo: "HERREN har sagt att han vill bo i dunklet. Jag har nu byggt ett hus till boning åt dig, en plats där du kan bo till evig tid."Här kan vi se hur Herrens härlighet uppfyllde templet och att det omtalas som en boning åt Herren. Detta är endast ett av de bibelställen där vi kan se hur Gud på ett särskilt sätt är förbunden med Jerusalem.

Jerusalem är alltså den stad som Gud själv har utvalt. Utifrån denna synvinkel är det inte att undra på att det är så stor uppståndelse kring denna stad. Guds avsvurne fiende, djävulen, har ett stort intresse av att radera ut allt som är ett vittnesbörd om Gud och hans förknippande till denna stad. Om man med detta perspektiv blickar tillbaka kan man se verkligheten av detta. På tempelplatsen finns i dag inget tempel, men det finns däremot två muslimska byggnader, Klippdomén och El Aksamoskén. Detta kan ses som mer än en tillfällighet att dessa muslimska byggnader finns där. Det kan ses som ett uttryck för att djävulen vill försöka förvilla människor om vad platsen egentligen skall bära vittnesbördet om, nämligen Gud. Man kan tala om en andlig strid om denna plats och det har också getts uttryck genom de strider som också förekommit på och omkring tempelplatsen. Efter det att templet fördärvades vid Jerusalems förstörelse år 70 e Kr, kom tempelplatsen att ligga öde. Den romerske kejsaren Hadrianus lär uppföra en helgedom till Jupiters ära på denna plats. Den fanns fram till 300-talet då kejsaren Konstantin lät riva ner den.

År 614 stormade de persiska arméerna Jerusalem. De utförde ett stort blodbad på de kristna och kyrkor och kloster skövlades. Det persiska väldets inflytande över Jerusalem blev inte långvarigt. Det skulle däremot den muslimska eran bli och det är denna som har präglat tempelplatsen sedan dess. Skovgaard-Petsersen ger i boken Källsprångens land, en talande beskrivning av platsen öde: ”Den har varit valplats och gödselhög, den har sett ett Jupitertempel resa sig och sjunka i grus, och den har i över 1000 år stått under halvmånens tecken. Men en kort tid, under de bysantinska kejsarna och korstågstiden har Kristi evangelium haft fotföste på den gamla platsen. För övrigt har templet efter Kristus varit ett tillhåll för fiender till Kristi kors. Ty halvmånen hatar korset.” Slut citat.

När kalifen Omar erövrade Jerusalem år 538 gick han upp på tempelplatsen och tillbad Allah. Han lät uppföra en moské i trä över den heliga klippan. Det var en senare kalif, Abdul al-Malik, som lät uppföra Klippdomen, som idag ses på tempelplatsen. Denna blev färdig år 691. Under korstågstiden förändrades dock bilden for en tid: Klippdomén på tempelplatsen bar då ett gyllne kors under den tid då kristna hade kontroll över platsen. Den scenen förändrades dock på ett dramatiskt sätt när sultanen Saladin bröt det kristna inflytandet vid sin erövring av Jerusalem i oktober 1187. Det berättas då att det kristna korset över Omarmoskén kastades ner till marken under gränslöst jubel. Därefter släpades det på gatorna i två dygn, innan det till slut blev sönderhugget i bitar. I dag ser man den islamiska halvmånen placerad på toppen av Klippdomén. Vidare kan man skåda synen av muslimer böjda mot marken på tempelplatsen i bön till Allah. Detta är en manifestation om att tempelplatsen domineras av den korshatande religionen.

Bedjande muslim på Tempelplatsen

Med dessa bakgrundsfakta om vad som nu finns på tempelplatsen, kan vi förstå hur vittnesbördet om Gud på denna plats har släckas genom de byggnadsverk som nu finns där. Den som är angelägen om det är Guds fiende, djävulen. Genom att förändra bilden av vad tempelplatsen, har vittnesbördet från denna plats, blivit ett helt annat än vad det var tänkt att vara. Men denna bild kommer inte att vara den slutliga. Gud har sin återupprättelseplan klar och det är den som vi ser förverkligas i vår tid. Vi ser hur judarna återvänt till sitt land och staden Jerusalem.

Nu står vi inför nästa steg i återupprättelseplanen. Om detta försäkrar oss profeten Sakarja, när han får frambära Herrens ord: ”Så säger HERREN: Jag skall vända åter till Sion för att bo mitt i Jerusalem, och Jerusalem skall kallas "sanningens stad" och HERREN Sebaots berg "det heliga berget". Sak. 8.3.