Insändare i Sändaren

Klimatreligionen.

Vi har fått en ny religion. En sekulär religion. Vi har fått en ny väckelserörelse. En sekulär väckelse. Även in i kristna kyrkor har rörelsen kommit.

När detta är sagt skall vi understryka att vi skall vårda skapelsen, självfallet. Vi skall sköta vår källsortering noga och vi skall inte skräpa ner i naturen mm. Det borde vara självklart för alla, kristna och ickekristna. Ändå så vittnar vägrenarna om att man inte gör det. 

Jag vill påminna om att vår huvuduppgift som kristna är att predika evangelium. Det talas mycket om att vi är satta till förvaltare av skapelsen. Visst, men när Paulus talar om att vara förvaltare, är det av Guds hemligheter, evangelium. Det är ett förvaltarskap som vi skall vara pålitliga och trogna emot. Det är detta som är riktmärket för varje troende: ”Alltså ska man se oss som Kristi tjänare och förvaltare av Guds hemligheter. Av en förvaltare krävs att han visar sig pålitlig.” 1 Kor. 4:1-2.

Den fara som finns är att man har förlorat det eskatologiska perspektivet, alltså synen på den yttersta tidens händelser. Solen bränner människorna, fiskarna i havet dör, om detta kan vi läsa i Uppenbarelseboken, detta kommer alltmer att bli en verklighet.

Tror vi att vi skall kunna omintetgöra Bibelns profetior? Eller tror man inte på profetiorna? Då är det illa. Och så illa är det nog för nästan aldrig hör man förkunnelse om profetiorna i svenska kyrkor. Men ett miljöevangelium verkar vara det som tagits fram som ersättning för profetiorna.

Inte undra på att man inte förstår av det som nu sker i världen – det är profetiskt förutsagt – dessutom är det tecken på Jesu återkomst.

Holger Nilsson, förkunnare och författare.

I samma nummer av Sändaren blev det bekräftat att klimatreligionen nu tränger in i kristna församlingar och kristnas tänkande, se insändaren här nedan.