Evolutionsläran - statistisk omöjlig  

Evolutionsläran - statistisk omöjlig - Holger Nilsson

Publicerad oktober 2002

Den som tror på att evolutionsläran ger en trolig förklaring på livets uppkomst och utveckling, har inte insett hur otrolig denna förklaringsmodell egentligen är. Man har inte insett att den strider mot statistiska beräkningar, som visar på att den är egentligen teoretiskt sett omöjlig. Vi skall här visa på detta och vad vi menar med statistiskt omöjlig. Som grund citerar vi först dr A.C. Morrisson, tidigare president i New Yorks Vetenskapsakademi: ”Det är möjligt matematiskt att påvisa att universum inte kunnat bli till av en tillfällig händelse eller ren utveckling!” Vi vill här ge några matematiska exempel på detta. Den mest accepterade teorin bland evolutionstroende, till en inledning av evolutionen, är Big Bang-teorin. Det innebär att en stor explosion ägt rum i universum, ur detta har sedan allt uppkommit. Den Engelske astronomen Fred Hoyle har myntat uttrycket Big Bang Vi skall se vad Hoyle anser om sannolikheten för att livet skulle ha uppkommit av sig självt. Han säger att det är ungefär lika sannolikt som att en tornado som sveper in i ett skrotupplag, skulle frambringa en Boeing 747 av material från skrotupplaget! Tro det den som kan! Fred Hoyle har också gjort en matematisk beräkning av hur stor, eller rättare sagt hur liten chansen är för evolution. Han kom fram till ett tal som visar på detta, där chansen kan beskrivas med en etta följt av 40 000 nollor! Vi skall också citera biologen Edvin Conklin, han säger: ”Sannolikheten att livet skulle ha uppstått av en slump är jämförligt med sannolikheten att ett stort konversationslexikon skulle uppstå genom en explosion i ett tryckeri.”

Vi ska ta ett par exempel som talar för en skapare. Vi hämtar det ena från en artikel av Krister Renard i tidningen Genesis nr 4-94. Det gäller med den hastighet universum expanderar. Om denna skulle ändras med så lite som 1/10, upphöjt med 55 skulle antingen all materia i universum klumpa ihop sig till en enda klump, eller så skulle inga galaxer, planeter eller stjärnor kunna existera alls. Ett annat exempel finner vi i Genesis nr 4-89. Det handlar om ögat. Där ställs frågan om hur ögat skulle ha kunnat uppkomma om det inte skapats. Exemplet är en bok med titel: ”Ögat motvisar tillfällighetsevolutionen.” Den är skriven av en västtysk biologilärare vid namn Lönning. Han skriver: ”Människoögat består av ca 40 samverkande organ - fattas ett enda fungerar inte ögat normalt. Över 6000 gener deltog i dess uppbyggnad. Sannolikheten att ögat är resultatet av blinda mutationer motsvarar sannolikheten att man med en tärning lyckas slå 40 sexor i rad - alltså ytterst minimal.” Att slå 40 sexor i följd är lika med att multiplicera 6 med sig själv 40 gånger. Det innebär överfört till matematiskt uttryckt att det är en chans på ett tal med en 1 åtföljd av 31 nollor! Vi får också ett exempel på vad detta tal i praktiken innebär. Låt oss tänka att man strör ut sandkorn med 1 mm i diameter, så att det täcker hela jordens yta och lagret är 2 mil tjockt. Märker man så ett enda sandkorn och blandar allt och sedan får chansen att med förbundna ögon ta fram just detta på första försöket, det motsvarar sannolikheten att slå 40 sexor i följd. Darwin själv säger att: ”Antagandet att ögat med sin utomordentliga konstfärdiga inrättning för skärpeinställning, reglering av ljusinfall och utjämning av den sfäriska och kromatiska aberration skulle vara skapat vid en naturlig selektion tycks, det skall jag villigt medge, vara i allra högsta grad absurt!” Detta ord som Darwin använder angående ögat, kan också användas om att tro på evolutionsteorierna – absurt!

Klicka här för utskrift