Artikel i Världen idag

Det ger oss en djupare motivation av att vara delaktiga i något större.

Artikeln i Världen idag: Den kristna församlingen behöver bli profetiskt medveten - Bilaga

Den kristna församlingen behöver en större bild på tillvaron, en profetisk bild. Det skulle kunna lyfta oss ifrån den begränsade syn som innebär att vi mest fokuserar på verksamheten i församlingen. Det skriver Holger Nilsson, förkunnare och författare i del två i serien om det profetiska ordet.

■ I den förra artikeln om profetisk insikt, såg vi att profeten Daniel fick insikt, då han studerade det profetiska ordet, det som vara uttalat av en annan profet, nämligen Jeremia. Det säger oss att vi behöver studera de olika profeternas böcker, då läggs den ena pusselbiten till den andra och då ger det profetiska pusslet oss en helhetsbild.

Är det något som vår tid behöver, är just en större bild på vår tillvaro, en profetisk bild av vår tid. Detta kommer då att lyfta oss upp från till exempel en begränsad syn där vi mestadels ser på den verksamhet som är i församlingen. Får vi in ett större profetiskt perspektiv i församlingarna ger det oss en än djupare motivation och förståelse av att vara delaktig i något större. Det handlar om att vi då blir en del av de profetiska skeendena och på så sätt kan sägas att vi blir en profetisk församling.

Den profetiska dimensionen gör att vi hamnar i en profetisk ställning som enskilda och församling. Detta är vad Gud vill och här skulle vi kunna applicera vad Moses sa om det folk som han var kallad till att leda: "Om ändå hela Herrens folk blev profeter genom att Herren lät sin Ande komma över dem!" 4 Mos 11:29.

Även om vi inte är profeter i dess djupaste mening, kan vi alla vara i en profetisk ställning. Den uppnås då vi är profetiskt medvetna. Och återigen för att vi ska vara det, behövs studier och undervisning om det profetiska ordet.

Daniel fick insikt i det som var profetiskt uttalat om den tid som han levde i. Vi å vår sida behöver insikt i det som är uttalat för vår tid. Detta kanske överraskar många att det finns profetisk uppfyllelse i vår tid, men så är fallet och det är en profetisk tydlighet som det handlar om.

Vi ska kort se in i en sådan uppfyllelse som sker i vår tid. Guds handlande med sitt utvalda förbundsfolk, judarna, är beskrivet genom Bibelns olika böcker. Vi kan i dessa läsa om vad som hände med judarna rent historiskt, men vi kan också finna vad som ska hända med dem i nuet och i framtiden.

Om vi talar om nuet, låt oss se på vad som hänt i den generation som levt under de senaste årtiondena. När Ben Gurion läste upp Israels självständighetsförklaring den 14 maj 1948, hände något stort. Judarna hade, genom beslut i FN blivit tilldelade ett område, där de tidigare haft en statsbildning och där en mindre andel av judarna fortfarande levde kvar.

Att så skedde genom FN:s försorg, omintetgör inte synsättet att det djupast sett var Gud, som låg bakom det som hände. Närmare två tusen år hade gått sedan en majoritet av det judiska folket hade fördrivits bort från landet och förskingrats till olika länder världen över.

Det första vi kan konstatera är att man kan tala om en profetisk uppfyllelse denna dag i maj 1948. Tankarna går till det märkliga profetiska uttalande som profeten Jesaja gjort för hela 2700 år sedan: "Vem har hört något sådant, vem har sett något liknande? Kan ett land komma till liv på en enda dag, eller ett folk födas på ett ögonblick, eftersom Sion föder sina barn redan när värkarna börjar?" (Jes 66:8). På en enda dag föddes en nation.

Det är också intressant att se vad som var den stora rubrik i tidningen The Palestine Post framsida då man refererade till denna händelse. Så här löd den stora svarta rubriken som täckte hela tidningens bredd: ”State of Israel is born”, alltså "Staten Israel är född".

Vi vet inte om rubriksättaren tänkte på Jesajas profetiska ord om födelse, men i alla fall så blev rubriken som en stadfästelse om Guds profetiska ords tillförlitlighet. Det var den ena sidan, den ljusa, av vad som hände i maj 1948. Den andra sidan som är mörkare är det som också hade uttalats av Jesaja: "Sion föder sina barn redan när värkarna börjar".

Det talas alltså om värkar, något smärtsamt, det är också något som sätts i samband med då en människa ska födas. Så blev det också för staten Israel när den föddes. Dagen efter att staten Israel hade proklamerats inleddes ett krig emot den. Det handlade om ett anfallskrig av trupper från Egypten, Transjordanien (nuvarande Jordanien), Irak, Syrien och Libanon som Israel ställdes emot. Dessutom fanns det en del enheter från Saudi-Arabien och Jemen som deltog tillsammans med dessa stater.

Med en befolkning på bortåt 50 miljoner bakom sig var dessa länder segervissa. Den judiska befolkningen uppgick bara till cirka 650 000 och den israeliska armén bestod av cirka 35 000 man. Davids kamp mot Goliat kan man tala om.

De som anföll var fast beslutna att utplåna det nyfödda landet. Tankarna kan också gå till vad som hände då Jesus hade fötts i Betlehem. Då var det Herodes som skulle döda det nyfödda. Så fort Gud gör något, så vill Hans avsvurne fiende stoppa vad Han gjort, det kan ske genom människor, men även genom nationer.

I nästa artikel ska vi se än mer på den profetiska dimensionen av det som hände 1948, och hur det var profetiskt förutsagt.”

I dessa dagar är staten Israel förstanyhet i nyhetsrapportering. Det borde göra att våra tankar går till Guds ord och vad Gud har talat om det judiska folket och landet Israel. Utan det perspektivet blir det att man bara ser det som en av alla politiska nyheter som flödar fram – tyvärr är det många kristna som ser det på det sättet. Så blir det om det inte förekommer profetisk undervisning i församlingarna. Uppmuntra Din pastor att framföra det! Kanske Du också kan dela denna artikel till pastorn!