Vad väntar världen?

Hoten blir alltmer desperata.

Det är den förre presidenten Dmitrij Medvedevs som säger: ”Vi tvekar inte att använda kärnvapen – om vi förlorar kriget mot Ukraina”.

Det är faktiskt så att detta hot måste tas på yttersta allvar. Ryssland kommer aldrig att kunna ta ett nederlag – ser man att det går åt det hållet är man alltså villig till att ta till de yttersta vapnen – kärnvapen. Nu har det alltså kungjort att man inte tvekar om det.

Det blir då slutuppfyllelsen av den syn som kvinna i Valdres såg på 1960-talet där hon bland annat sa att: ”Kriget börjar först som en liten konflikt, en obetydlig konflikt. Men den slutar inte. Den tilltar och breder ut sig. Till slut utvecklar det sig till ett stort krig. Mot slutet av det stora kriget blir fruktansvärda vapen tagna i bruk, bland annat atomvapen.”

Vi har nu sett hur konflikten började i liten skala, den tog inte slut, det har nu gått ända sedan 2014, denna konflikt. Vi ser nu se konturerna av ett storkrig, detta kan ske med som hon säger: ”atomvapen”. 

Politiker har varnat, militärer har varnat för detta – varför skulle inte vi som kristna varna också? Skall vi vara de sista som inser faran?