Splittrade barn

Hur har det blivit så här? Den frågan behöver ställas.

Inför omröstning i Sveriges riksdag i april om sänkt åldersgräns för att byta kön, publicerar vi här en artikel.

Christer Olsson, psykolog och författare har sänt oss ett inlägg som vi publicerar här: ”Att ta del av nyheter från krigsdrabbade områden som GAZA, UKRAINA är för mig en djup plåga. Jag varken kan eller vill försöka gradera lidande. Ändå är det när barn ansätts på olika sätt, dödas, blir våldtagna, saknar alla grundläggande behov, som vatten, något att äta etc., som det bränner mest i mig.

På inget sätt vill jag göra mig skyldig till jämförelser mellan barn, som på olika sätt far illa i den här världen, när jag i min text lyfter fram företeelser, som jag vill skall tillintetgöras.

Vi i vårt land kan hjälpa till med insamlingar och exempelvis skicka ambulanser, och andra nödvändighetsartiklar till drabbade områden, vilket också görs.

Större delen av min egen arbetstid har varit i skolans värld. Bland annat åkte jag runt i Sverige under 20 år och träffade och utbildade politiker, skolpersonal, föräldrar och mötte ett stort antal elever i olika åldrar.

Det är ingen sjukdom att ha en könsidentitet, som inte stämmer överens med det kön du tilldelades vid födelsen. Och det finns såklart människor i vårt land, som lever under dessa premisser.

Den kategorin av personer kan ibland få existera under stark press. Det finns också individer, som fullständigt har bytt kön, som vittnar om befrielse.

Frågor jag själv ställer mig är: varför ökar könsdysfori bland elever och andra unga människor i vårt land så explosionsartat?

Varför finns det elever som kräver könsneutrala toaletter, för att de inte är säkra på vilket kön de tillhör? Varför krävs könsbekräftande behandling för att i bästa fall hitta sin könsidentitet?...

Även om villrådigheten bland elever och andra unga människor börjat på låg nivå, skrämmer ökningen mig.

Jag tror, att det till viss del är alla förvanskade, förfalskade bilder av kroppsideal, som barn från tidig ålder tar del av genom sociala medier, som påverkar dem negativt och är en av orsakerna till att könsdysfori ökar. Förutom alla andra förvridna, felaktiga, oäkta upplysningar, som flödar ut från sociala medier. 

Även vuxenvärlden, kan skapa förvirring och oreda i unga människors hjärnor. Kanske omedvetet. I stället för att ge barn trygghet och tala om att de duger, som de är. Också vi vuxna fångas exempelvis lätt av retuscherade sociala mediebilder, av hur en mänsklig kropp skall se ut.

Större öppenhet tror jag också bidrar till att könsdysfori ökar, och att elever påverkar varandra.

Min konklusion blir: Många elever och unga människor i vårt land har grundlös könsdysfori.

Här har skolan en viktig uppgift med att implementera normer på ett korrekt sätt. Det finns exempel där barnomsorgspersonal tar upp dessa frågor på ett felaktigt sätt med barnen.

Varje gång jag tar del av nyheter där vuxna sexuellt har utnyttjat barn, grips jag av vrede, upprördhet och förtvivlan. Då har jag såklart ingen kunskap om mörkertalet. Men jag är övertygad om, att det endast är ”toppen av ett isberg” som sanningens

ljus får möjlighet att lysa på. Utnyttja barn sexuellt är inte alltid penetrering. Det finns många andra sätt att begå övergrepp på. Är det dags att börja använda kemiska hjälpmedel för pedofiler?

Med en väl avvägd, tidsbegränsad injektion, som släcker lusten och därmed förmågan under en period. Det lär finnas människor, som ber om denna hjälp.

Självklart skall obligatorisk utbildning ingå. En utbildning som syftar till att förändra felaktiga tankemönster.

Hur långt är vi beredda, att som enskilda och på samhällsnivå kämpa mot dessa krafter?” Slut citat.

Det är inte länge sedan nästan alla pojkar visste Att de var pojkar och flickor var flickor. Plötsligt är det många barn som är förvirrade på detta område. Vad är det som händer.

Nu är det aktuellt med sänkt åldersgräns för barn att byta kön till 16 år. Detta är ett oerhört ingrepp och att det skall avgöras av barn som i den åldern är osäkra, det är orimligt. Här behöver vuxna sätta ner foten! Att ta ansvar! Det är dags att politikerna som skall leda det här landet att göra det. Be för omröstningen den 17 april!