Senare än vi tror

Senare än vi tror - Holger Nilsson

Publicerad augusti 2006

Att vi närmar oss mot slutet av denna tidsålder, det finns det flera tecken på. Allt fler börjar också ge uttryck för det.

Later than we think Så löd rubriken över en artikel i The Washington Times den 6 februari i år. Att det alltså skulle vara senare än vi tror, borde naturligtvis medföra att det profetiska budskapet gick ut från predikostolarna i vår tid betydligt kraftigare, om vi hade haft en mer levande profetisk förkunnelse. Nu är det istället profan media som basunerar ut det. De bekanta orden av Jesus, ”att om dessa tiga skall stenarna ropa” känns väldigt aktuella. Vi har på annan plats i tidningen refererat till den välkända tidskriften TIME. Då handlade rubriken om den katastrofkurs jorden befinner sig på, på grund av de enorma förändringarna av klimatet. Innan vi återgår till The Washington Times skall vi referera vad Time skriver i nr 14. I den rapporteras det att Irans president Ahmadinejad skall ha uttryckt i officiella möten, att historiens slut är bara två till tre år borta. Hur detta skall uppfattas, kan det finnas flera anledningar att reflektera över. I artikeln talas det om Iran som nu anrikar uran, och som tydligen är avsett för att framställa kärnvapen. Ett Iran som har kärnvapen, kan åstadkomma en världsbrand. Detta är den ena sidan av talet om att historiens slut är nära. Det andra sidan är den religiösa. I artikeln i TIME talas det om att Ahmadinejad inte bara är en ivrigt islamskt troende person, utan dessutom tror han på en nära förestående återkomst av den 12:e imamen. Denne imam försvann spårlöst på 900-talet. Imamen skall alltså återkomma, för att upprätta ett islamiskt gudsrike. Det är alltså detta som man tror snart skall bli en verklighet. Men innan det sker kommer världen att få genomgå en mycket svår tid. Dessa är de tankar som alltså finns.

Irans president Ahmadinejad

Om vi återvänder till artikeln i The Washington Times, så belyses detta på följande sätt; att innan återkomsten av den 12:e imamen skall den föregås av: ”ett kosmiskt kaos, krig, blodsutgjutelse och dödliga epidemier. Efter denna omvälvande konfrontation mellan de goda och onda krafterna ska Mahdi (den 12:e imamen, vår kommentar.) leda världen till en era av universell fred.” Innan den fred, som man tror skall komma, kommer alltså först en världsvid omvälvning med kaos. Vi har nu fått en mycket tydligare bild av det synsätt som finns i Iran, och som vanligtvis inte förmedlas i media. Detta är också till stora delar denna fanatiska, religiösa, shiamuslimska uppfattning som styr tänkandet och agerandet i Irans ledning. Detta är djupt oroande, för i denna uppfattning finns inget utrymme för kompromiss. Det religiöst präglade handlandet står över politiskt handlande och beslut. Detta framgår också av artikeln i The Washington Times, där man kan konstatera att Irans president har avskedat landets mest erfarna diplomater och mängder av andra högre tjänstemän, företrädesvis de som inte delar hans uppfattning om en apokalyptisk konfrontation. Man konstaterar vidare att det iranska ledarskapet fingrar på avtryckaren för en kärnvapenarsenal. Om inte Iran får ett nytt ledarskap är det stora risker att man kastar världen in i en som det sägs här; ”apokalyptisk konfrontation.” Shiamuslimerna ser detta nämligen som en förutsättning för att den 12:e imamen skall framträda. Därför är ett våldsamt krigsscenario inget som man tvekar inför, utan tvärtom något som man rent av eftersträvar. Det är ett allvarligt perspektiv som vi bör ha i beaktande - och det kan vara senare än vi tror!

Skriv ut