Ryssland varnar

Detta är ytterligare ett alarmerande budskap.

Det är inte trevligt att behöva delge den ena varningen efter den andra, men inte desto mindre nödvändigt om vi skall följa utvecklingen i öst.

Det som hitintills varit en huvudsaklig uppgörelse mellan Ryssland och Ukraina, verkar nu kunna utvidgas där västvärlden hotas.

Så här kan man läsa i Expressen: ”Risken för en direkt konflikt mellan väst och Ryssland har ökat. Den varningen kommer från Rysslands USA:s ambassadör. Moskva pressas av nya amerikanska vapenleveranser.

Vidare sägs det: Men de amerikanska vapenleveranserna väcker nu Rysslands allt större vrede. Landets ambassadör i USA, Anatolij Antonov, reagerade på en gång över nyheten att Ukraina ska få fler Himars.

– Vi uppfattar detta som ett omedelbart hot mot vårt lands strategiska intressen, säger ambassadör Antonov i ett uttalande på Telegram.”

Ryssland uppfattar alltså sig som hotat. Det är klart att man då inte kommer att vara passiva. Det är själva bakgrunden för att Ryssland skall kunna agera också gentemot väst.

Bill Browder är en kännare av Putin, han har skrivit två böcker om honom som även finns på svenska. Han varnar för att Putin kan komma att använda kärnvapen, se bilden längst ner.

De som menar att vi bara skräms – det tyder bara på att man vill blunda för vad som sker – och det står ju var och en fritt att göra.

Detta är inget nytt i historien att man vill blunda för hotbilder. Då Tyskland rustade upp enormt innan kriget bröt ut, då varnade Churchill för att detta är en verklig fara som kan leda till krig och att England skulle vakna upp inför krigshotet. England försatte sin möjlighet att vara helt rustad på det sättet inför det kommande kriget.

Istället lyssnade England till Chamberlain som kom med det positiva budskapet: ”Fred i vår tid”. Detta i en tid då utvecklingen tydde på något annat. Detta kan liknas vid vår tid. Vi ser utvecklingen i Ryssland, den är minst lika oroväckande som den som skedde i Tyskland innan andra världskriget utbrott.

Det som är sorgligt ät att det är de icke troende som verkar förstå allvaret mer än de troende, då har vi hamnat på efterkälken. Istället för att vara profetröster är kristna många gånger de som har budskapet att: ”Allt står väl till”. Man bidra där med till att vaksamheten i Guds församling är nästan obefintlig.

Vi behöver nu klarsynthet med profetröster som kan väcka och inte bidra till en fortsatt omedvetenhet och en allvarlig andlig sömnaktighet i denna tids allvar.