Klimatrörelser!

Det är inte för att vara allmänt kritisk som detta skrivs, det är för att väcka upp varför vi som kristna finns till.

Vårt uppdrag är att rädda människor från att gå förlorade, därför finns evangeliet och skall predikas.  Ett miljöevangelium kan inte rädda den värld som kommer att få gå igenom katastrofer under vedermödan där också naturen kommer att kraftigt beröras.

Det skulle inte behöva sägas: För det första – självklart skall vi vårda naturen och skapelsen. För det andra handlar det inte om ödestro, det handlar om att tro på Bibelns profetior om vad som kommer att inträffa i den sista tiden.

Det har Gud förutsett, det kommer att ske och ingen kan förändra på det profetiska ordet, så att det inte kommer att gå i uppfyllelse. Vi skördar nu konsekvenserna av föraktet för det profetiska tilltalet i skrifterna och bristen på förkunnelsen om profetiorna. 

Det kan verka som att man tycker att man har så dåligt evangelium, att man vill förändra, bättra på det, genom ett budskap om miljön.  Nej, korsets evangelium, budskapet om Jesus är det frälsande budskapet för människan.

Här behöver vi korrigeras av Paulus, han skriver: ”Jag hade nämligen bestämt mig för att inte veta av något annat hos er än Jesus Kristus och honom som korsfäst.” 1 Kor. 2:2.

Förr annonserade församlingar väckelsemöten, se efter i annonsering i vår tid och det går knappast att finna en sådan annonsering. Finns det någon församling i vårt land som kan säga att den upplever en väckelse sänd av Gud?

I detta katastrofläge, när man inte har väckelse och församlingar läggs ner, börjar man predika ett miljöevangelium som varken kan frälsa eller rädda världen.

Det är dags att återvända till vårt ursprung, då församlingar och samfund bildades. Då predikas det frälsning för människor och det är det vi behöver göra i vår tid annars har vi inte existensberättigande.

Gå ut med traktat om att rädda miljön och du blir prisade av människor. Gå ut med traktat om att människan behöver räddas och vända sig till Gud och du blir inte populär.

Det valet har vi alltid stått inför, och på Jesu tid fanns dessa människor: ”De älskade människors ära mer än äran från Gud.” Joh. 12:43.

Även här behöver vi tänka på Paulus och det val han gjorde så att vi gör samma val: "Är det nu människor jag försöker få på min sida, eller Gud? Eller söker jag människors gillande? Hade jag fortfarande sökt människors gillande skulle jag inte vara Kristi tjänare. Gal. 1:10

Idag sker en uppdelning, en del vill bara vara religiösa, andra vill gå på korsets väg och välja det andliga istället för surrogaten som det religiösa erbjuder.

Vi har nu att göra vårt val.