Jesus undervisar

Det är viktigt att tro på Jesu undervisning i detta ämne såväl som på andra områden.

Även om Jesus är den som främst talar om helvetet, säger han också något om förtappelsen. Den mest kända är nog Johannes 3:16 "Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv."

När den här versen läses i ljuset av det ämne vi behandlar nu, ser vi att anledningen till att Jesus lämnade himlens härlighet och var villig att bli slagen, torterad och dödad på det mest avskyvärda sätt var för att undkomma förtappelsen. Den säger oss något viktigt om fördärvet. För den smärta Jesus gick igenom var alltså något han var villig att uthärda för att vi skulle slippa något värre. Det enda som skulle kunna vara värre än det som Jesus gick igenom för dig och mig skulle behöva vara om det varade längre.

2 I Tessalonikerbrevet 1:9 talas det om förtappelsen som evig. Precis som Herren ger evigt liv till dem som tar emot frälsning i Jesus Kristus, så väntar evig fördömelse dem som förkastar frälsningserbjudandet. Det är inte så att den som tar emot erbjudandet om frälsning kommer att leva för evigt, medan den som inte upphör att leva när han dör – han kommer också att leva för evigt. Båda har en evighet framför sig, antingen i Guds himmel eller i förtappelsen.

Matteus 7:13 "Gå in genom den trånga porten! Ty vid är porten och vid är den väg som leder till fördärvet, och många är som går in genom den."

Vägen till fördärvet är ofta den som ser mest frestande ut och den som verkar lättast. Om vi inte tänker på något annat än här och nu kommer vi ofta att göra fel val. Den som väljer den breda vägen kommer förmodligen att finna här på jorden att det var fel väg. Du kommer att uppleva saker som gjorde livet svårare än om du hade valt Guds väg. Men det blir värre när vår livsväg tar slut. Ty det enklaste sättet leder till fördärvet. Om konsekvenserna av att välja fel väg bara var vad vi upplever i livet, något som de flesta skulle ha hanterat bra. Vi gör alla några dumheter under våra liv, men de flesta av oss tar oss igenom de år vi har på denna jord okej. Det är inte vårt liv här i denna tid som kallas förtappelse, utan något som ska komma. Den breda vägen leder till fördärvet.

Vad säger Skriften?

Enligt Matteus 25:41 och Uppenbarelseboken 14:11 kommer straffet för de förlorade att vara evigt. Det betyder att straffet aldrig kommer att ha något slut. Det sista av de två skriftställena ovan visar oss att de förlorade "inte får någon ro, varken dag eller natt", och att deras plåga kommer att fortsätta för evigt. Till skillnad från en del moderna teologer lär inte Bibeln att evig pina inte är evig – utan tidsbegränsad. En sådan förståelse har ingen grund i Bibeln. De skriftställen som används för en sådan förståelse är: Mal 4:1-3, som inte på något sätt ger någon grund för att hävda att domen inte är evig. "Så det kommer inte att finnas någon rot eller gren kvar" kan betyda två saker; antingen att de ogudaktiga inte längre kommer att finnas till för de rättfärdiga. De är borta från sin värld. Eller att denna passage handlar om förintelsen omedelbart före tusenårsriket. Om så är fallet kommer dessa att återupplivas av domen.

Uttrycket "den andra döden" används också som ett argument för att det kommer att bli en förintelse av de onda, inte en evig plåga. Men den andra döden syftar inte på fysiskt liv eller förintelse. Uttrycket finns i Uppenbarelseboken 20:14 och 21:8. Här handlar det om dem som kastas i eldsjön. Uppenbarelseboken 14:10–11 beskriver samma eld. Den säger att röken kommer att stiga för evigt, och att de som stannar där inte får någon vila vare sig dag eller natt. Även i Matteus 25:41 beskrivs elden som evig. Andra skriftställen som missbrukas i det här sammanhanget är Apostlagärningarna. 8:20 och 1. 1 Korinthierbrevet 1:18.

Uttrycket "förgås" anses inte vara evigt. Att detta är fel framgår helt enkelt av det faktum att det är samma grekiska ord som används för det straff som vilddjuret får i Uppenbarelseboken 17:8. Tusen år efter domen befinner sig vilddjuret fortfarande i detta tillstånd av "förtappelse", jfr Upp 20:10. Samma grekiska ord används också i andra sammanhang där det inte på något sätt kan betyda förintelse; Matteus 10:6, Lukas 15:24, 19:10, 2. 4:3.

Dessutom tror vissa att "tillintetgörelse" i Romarbrevet 9:22 och "evig fördömelse" i 2. Tessalonikerbrevet 1:9 ska förstås som förstörelse. Det grekiska ordet i Romarbrevet 9:22 är detsamma som används för vilddjuret i Uppenbarelseboken 17:8 (se kommentarerna ovan). Det ord som översatts med "evig fördömelse" är detsamma som används i 1. 5:5 där vi förstår att "köttets tillintetgörelse" inte betyder tillintetgörelse.

De förlorades framtid kommer att belönas som de förtjänar, Matteus 11:21-24, Lukas 12:47-48, Romarbrevet 2:6-12, Uppenbarelseboken 20:13.” Slut citat.

Det är klart att det som står här kan vara svårt att ta in, likväl så har vi ingen rättighet att ta bort något från Guds ord. Vi skrev om detta tidigare hur några ofrälsta hade fått undervisning om helvetet och deras reaktion, den var: ”känner sig nästan lurade, varför har ingen berättat och undervisat om detta förut.”

Vi får inte vara med och lura människor! Vi får inte heller tona ner evighetsallvaret, så att människor går förlorade för att de inte hört om hur allvarligt det är.

Du som inte har tagit emot Jesus och omvänt dig, kontakta någon att tala med och om du vill kan be för dig via telefon: Kontakta Flammor: 0383 - 161 64. Du kan också söka kontakt och förbön via dessa kontaktvägar: Bönemobilen: 073 - 748 0 753. Ring eller skicka sms om ditt böneämne.

På detta nummer kan du få vägledning och själavårdssamtal. Tiderna för denna tjänst är: Måndagar 18.00-20.00, Tisdagar 09.00-11.00, Onsdagar 09.00-11.00, Torsdagar 18.00-20.00.  Du kan vara anonym om du så önskar.