I Nordkoreanskt fängelse

Det kan få oss att bli tacksamma och inte hålla på att klaga, sker det är mycket vunnet.

I OpenDoors senaste magasin finns ett utdrag ur en berättelse från en kvinna som suttit i fängelse i Nordkorea: Tidningen hänvisar till hela berättele som finns i på deras webbsida.

Vi ger här först två korta utdrag ur berättelsen som visar på hur hungriga och desperata de är efter mat:

”Hee-Yol berättar att till och med portionerna av den lättsaltade soppan var begränsad, eftersom vakterna ansåg att den kanske skulle stärka fångarna så pass mycket att de skulle kunna fly.

– Riset var till en tredjedel sten. Mina tänder är alla utslitna eftersom jag var tvungen att äta ris med stenar. Och många fick blindtarmsinflammation eftersom det var för mycket sten i maten.

Fångarna letade till och med efter majskorn i kornas avföring. Varje dag i fängelset dog en eller två fångar på grund av svält.”

Här är ett avsnitt till som beskriver hungern:

”– Vi var så hungriga och tvingades fånga råttor och ormar för att äta. Det var hemskt. Som kvinna i tjugoårsåldern var jag inte rädd för att fånga ormar och råttor. Jag tog fast en levande orm och drog skinnet av den, och satte den ovanför elden för att äta.

Hee-Yol berättar hur en annan fånge tog fast en råtta en dag när en av kvinnorna i cellen fyllde år. Kvinnan fick råttan i födelsedagspresent.

– Hon tog ut inälvorna, kokade råttan i vatten och åt allting, till och med benen. Hon tackade oss för gåvan. Hon sa hela tiden att hon aldrig skulle glömma det. Svälten i fängelset kan inte beskrivas med ord. Jag var undernärd på den tiden. Det var en svår tid.”

Vi vill vädja till dig att ta tid och läsa hela berättelsen på länken här:

Vänskap och tro i ett nordkoreanskt fängelse (open-doors.se)

Må Gud förlåta oss vår bortskämdhet och komma till de lidande i Nordkoreas hjälp med böner så att deras tro blir bevarad och att de härdar ut.