I Coronavirusets spår

Nu skakas idrottsvärlden.

Något som nu skakas om, är idrottsvärlden med stora konsekvenser. Mästerskap ställs in Ishockey VM, EM i fotboll, kanske OS också. I Sverige slutade exempelvis ishockeyn utan att färdigspelas. Besvikelsen är stor både hos spelare och fans just då dessa sett fram emot ett spännande slut. Så här säger en spelare på elitnivå: ”Det känns bara tomt”.

Ja, det är många som nu drabbas av tomhetskänsla då luften går ur idrotten. Har man byggt sitt liv kring idrotten så står man där i tomhet. Detta är inget att bygga sitt liv kring, ingen säker grund.

En kristen skall inte behöva känna en sådan tomhet, för han skall vara fylld med den helige Ande, då är det ingen plats för tomhet. Detta är nyttigt att man får tänka över sitt liv om man byggt upp mycket omkring detta. Genom tv kan man se en mängd av sportkanaler, dessa står där du nu utan sina skådespel.

Tävlingsidrotten har gått alldeles överstyr med enorma belopp för stora spelare, samt allt elände som följer i spåren genom att det satsas på att spela kring olika matcher. Detta är osunt, nu inför den verklighet som vi ser kanske många kan inse hur mycket av tid och pengar som gått åt på idrottens område. Ett nyktert uppvaknande behövs.

Här är det viktigt också att kristna som getts sig hän till idrotten får ett uppvaknande.

Det finns mycket av idolskap på detta område. Så här upplyser Wikipedia om Idol: ”är en dyrkad eller älskad (känd) person eller avgudabild. Ordet är bildat av grekiska εἴδωλον eidōlon, bild,[1] i sin tur bildat av εἷδος, utseende, gestalt, och har sedan genom inlån via latinets "idolum" upptagits i bland annat svenska språket.[2]”

Ordet idol kommer från grekiska och har koppling till avgudadyrkan och det är också så många avgudar sina sporthjältar, de blir som idoler. Här gäller det att se upp. Att vi skriver om det är att sporten har blivit som en helig ko som man inte kan kritisera, men det skall inte hindra oss att göra det.

Det talas så mycket om att idrotten är fostrande. Det har visat sig att inom denna värld dricks det mer än genomsnittet, i alla fall i de lägre nivåer av utövande av sport.

Nu faller idrottsguden och detta är också viktigt att den rensas ut från Guds församling, den har kommit in där och tagit intresset från det väsentliga, det andliga.

Pastorer behöver här även rannsaka sig så man inte blir dåliga föredömen. Vi skall ge några exempel på hur detta med idrottshysterin har trängt in i församlingar. Te x kan man lägga fram hockeylaget som böneämne. Är det inte människors frälsning vi skall be för?

Vi har hört hur man under gudstjänster har meddelat hur ställningen är under pågående match!!! Man kan ju tänka vilken glädje och jubel det blir om hemmalaget leder. Är detta gudstjänst?

Ett annat exempel. En pastor predikade att stå för Jesus och som exempel ville han att en person skulle ta på sig hemmalagets tröja i en bortamatch, samt i hemmaarena skulle han ha motståndarnas matchtröja på sig. Detta för att uppleva motståndet från omgivningen!!!

Detta är inte skrivit till att döma, i så fall får man kalla det Jesus gjorde i templet för att döma.

Detta är skrivit för att församlingarnas skall rensas från det som inte skall vara där.

Nu är det dags att idrottsguden kastats ut från församlingarna, så som Jesus rensade templet en gång från det som inte skulle finnas där.