Högaktuellt budskap

Bibeln talar om Israel över 2000 gånger, men också om Iran, Persien, som det hette fram till 1935.

Dela gärna detta budskap vidare!

https://www.youtube.com/watch?v=IOST-mAUh5s&t=8s

Kriget mellan Israel och Iran – En Profetisk Kamp

Ja, jag ska tala om något som är så aktuellt nu: kriget mellan Israel och Iran. Du kanske tänker: "Ska vi prata politik?" Nej, vi ska prata Guds ord, för detta står i Guds ord. Och detta är inte i första hand en kamp mellan Israel och Iran, utan det är faktiskt i djupare bemärkelse en kamp mellan Gud och djävulen.

Det är ingen överdramatisering av det hela. Vi ska få se det i Guds ord. Vi kan inte syssla med något större ämne än denna våldsamma, universella kamp som har pågått ända sedan syndafallet i Edens lustgård. Och nu närmar sig finalen på detta, och det kommer att utspelas i Mellanöstern, kopplat till Israel.

Vi har faktiskt facit här i den här boken om hur slutet blir. Många bävar och är oroliga för hur det här kommer att sluta. Det råder en mycket stor oro i världen just nu i samband med det som sker. Jag vill också säga att när jag talar här är det den 15 juni. Den här bilden förändras hela tiden, så om du lyssnar på en repris är det en annan bild än just den som gäller denna dag. Och den här dagen har ju också förändrat bilden. Dessförinnan har det varit krig på nätterna från den 13:e och 14:e, men nu, för några timmar sedan, slåss man dagtid också. Det bara spetsas till. Och det här är inte slutet, utan snarare början på slutet.

Då gäller det att vi är insatta i det här och att vi inte i första hand ser det politiskt, utan profetiskt. Det är med andens ögon vi ska se det. Herren råder oss i Uppenbarelseboken 3 att vi ska ha ögonsalva och smörja våra ögon så vi kan se på ett andligt sätt, om Gud får möta oss här, så vi ser på ett andligt sätt ikväll.

Har vi biblarna med oss ska vi få läsa en text som är en beskrivning av det som sker och som är ett par tusen år gammal. Det är från Psalm 83. Det står detaljer här, så det är väldigt viktigt att vi får med varje ord. De som har biblarna med sig har lättare att se exakt hur det står här.

Jag läser här i Jesu namn från vers ett och jag tror jag stannar vid vers sex.

En sång, en psalm av Asaf. Gud, var inte tyst! Tig inte och var inte stilla, Gud! Ty se, dina fiender larmar, och de som hatar dig lyfter huvudet. Mot ditt folk har de onda planer, de rådslår mot dem som du beskyddar. De säger: ”Kom, vi utrotar dem, så att de inte mer är ett folk, och så att ingen mer tänker på Israels namn.” I enighet rådslår de med varandra, de sluter förbund mot…

Ja, det var bra. Det var väldigt viktigt: "Mot dig" står det ju. Oj, så viktigt! Varje ord i den här inledningen är så viktigt, och det är ett rop. Det börjar med en bön: "Gud, var inte tyst!" Och det behöver vi be till Gud, att Gud talar och uppenbarar det han vill göra och säga genom denna krigskonflikt som nu pågår. Att han inte är tyst, att han inte tiger och inte är stilla. Ibland kan vi uppleva det så. Men att Guds händer får komma i rörelse.

Varför ber vi den bönen? Ja, det ser vi här i nästa vers: "Ty", alltså det är ju kopplat då tillbaka till bönen att Gud skulle verka, "ty, se, dina fiender larmar, och de som hatar dig", alltså det är Gud som hatas och det är fienderna här. De lyfter huvudet, och det är liksom att de lyfter upp huvudet för strid, stolthet och attack. Istället för att böja huvudet på knä i bön till Gud, så lyfter de sig med sina huvuden emot den levande Guden. Och därför så är det stor dramatik för de som lyfter sig mot Gud, mot ditt folk.

Här kommer det in vad det är som pågår. Alltså, de hatar Gud, men det blir uppenbarat genom att de lyfter sig emot **ditt folk**. Och det hoppas jag att vi förstår att det är Guds förbundsfolk som han utvalde för många tusen år sedan. "Mot ditt folk har de onda planer." Det är inte bra att ha onda planer emot det folk som Gud har utvalt. Och "de rådslår mot dem". Och det här har ju varit en upptrappning och krigsrådslag för att nu kunna utplåna Israel, "som du beskyddar", står det.

Ja, bara där så skulle de ju naturligtvis sluta med sina attacker. För när Gud beskyddar, då beskyddar han ordentligt. Men det utesluter inte att det är en våldsam kamp som kommer att utspelas här i kommande dagar.

Då ska vi se vad dessa fiender säger i vers fem: "De säger: ”Kom! Kom”, säger de nu, skjuter de in över Israel. ”Vi utrotar dem, så att de inte mer är ett folk, så att ingen tänker på Israels namn.”" Ja, det är ju precis detta som ligger på agendan från Irans politiska och religiösa ledning. Den är ju sammanslagen, för den högsta befälhavaren är ju faktiskt en religiös ledare här. Så de har nu detta som målsättning. Tänk att det står om det här: "Så att inte är mer ett folk." Här står det: "Och så att ingen mer tänker på Israels namn. Vi utrotar det", står det här i den svenska översättningen. Jag gick in i den engelska översättningen, King James översättning. Den är ju mycket mer levande, tycker jag, och mer klar på ett sätt faktiskt. Det engelska språket är ju rikare. Och jag skrev ner här i min bibel – det kan vara bra att göra det – vad säger fienderna? Den säger: "Let us cut them off from being a nation." Låt oss utrota dem från att vara en nation. Det handlar om alltså Israel som en nation. Det är det som de vill hugga av och utrota. "Utrota", står det ju här i vår bibel, "så att det inte är mer ett folk."

Ja, men varför detta då? Jo, det står också förklarat i vers fem: "så att ingen mer tänker på Israels namn." Nej, det är det. Ingen ska tänka på Israel, för det är förknippat med Gud. Och det är Guds namn som finns i namnet Israel. För Israel betyder "Gud kämpar". Det är faktiskt det det handlar om. Så när vi säger Israel, så talar vi om att Gud kämpar.

Och "El" är ju Gud på hebreiska. Det finns ju där alltså då Gud kämpar "El". Och det finns i Israel. Så när vi säger Israel, säger vi Gud och vi talar om att han kämpar. Och det tycker jag är väldigt bra att på nyheterna och över hela världen så säger man Israel, och så talar man om Gud utan att fatta och förstå det. Tänk så att Gud har dolt det här, Israel, det får vi säga.

Jag tycker det är så fint att säga det med den här betoningen: Israel. Ja. Ska vi säga Israel? Nu sa vi Gud. Gud kämpar och vi vill vara på hans sida. Och vill du vara på den segrande sidan, det vill man ju i regel, då ska du vara på Guds sida. Tack och lov. Så fint att detta går ut nu om Gud i hela världen om man säger om Israel.

Och Gud har ju också sänt sin son, och vi har ju tidräkningen. Vi räknar ju efter Kristi födelse. När vi säger ett årtal är det efter Kristi födelse. Det får till och med de mest inbitna ateister tala om Jesus. Om de säger 2025, så är det en påminnelse om vad som hände då Jesus kom till världen. Så att Gud predikar genom årtalet och genom Israel. Han predikar om Gud. Han talar om Jesus. Halleluja. Men de mest inbitna ateisterna, de har ju ändrat från "efter Kristus" till "efter vår tidräkning", i.v.f. Så dumt. Ja, det får jag ju säga. Men så är det ju. Det är inte lätt att komma undan Gud och Jesus. Det är det inte. Nej.

Och det kommer vi att få påminnas om här: "I enighet rådslår de med varandra." Ja, arabvärlden är ju faktiskt splittrad i sunnimuslimer och shiamuslimer och även andra mindre fraktioner, och sedan så är de inte sams emellan. Men när det gäller det här, då finns det en enighet. Här förenas sunnimuslimer och shiamuslimer, de två stora riktningarna. "De rådslår med varandra. De sluter förbund", står det. Jaha, här är det väldigt viktigt att sluta förbund i enighet för arabvärlden, den islamska världen. Men de fattar inte att Gud har avslöjat vad det står här: "De sluter förbund mot dig." Och det är ju indirekt när de attackerar Guds förbundsfolk, så attackerar de...

Och som det står här: "ett slutförbund mot dig". Jag tänker om man finge predika för hela arabvärlden och allt det här att de istället slöt förbund med den levande Guden som sände Jesus till oss, istället för att sluta förbund i hat och ondska, för det kommer att leda till undergång. Men det kommer att bli en väldig strid, för här handlar det ju om de två kraftigaste militärmakterna i hela Mellanösternområdet. Och det är ju massor med nationer, ett 50-tal, så är det ju faktiskt de största makterna som kämpar i dessa dagar emot varandra. Så att då är det en potential för ett våldsamt stort krig. Det ena landet har ju kärnvapen – det är ju Israel – och det andra står på gränsen till att skaffa sig kärnvapen. Och nu försöker ju Israel att stoppa denna utveckling som man är mycket nära att utveckla atomvapen för att det inte ska bli ett atomkrig.

Så att egentligen är det så att Israel kämpar för hela mänskligheten för att förhindra att ett nytt atomkrig sedan andra världskriget bryter ut. Och det är det det handlar om. Så alla skulle ju tacka Gud för att man vill avväpna denna makten som inte kommer att ha det latent så att säga, utan kommer att använda dessa kärnvapen. Det är det det handlar om. Det är därför som egentligen världen skulle tacka Gud för Israel, som får stå längst fram i ledet och strida och offra människor i vår tid. Krypa in i skyddsrummen. Nej, istället är det tvärtom för många här. Men här gäller kampen.

Och sedan så är det ju kampen inte bara emot denna stormakt Iran där nere, utan det är världens största nation, alltså hur ska jag uttrycka det? Det är den nation som står bakom mest terrorism i hela världen: Iran. Det är det. Det kan ni kolla upp. Och de har gjort många terroristattacker, och det är ju därför man fruktar nu för att terroristattacker kommer att kunna inträffa lite överallt i världen faktiskt, för att då så hämnas man så att säga emot de som ställer upp här på Israels sida. Det är ju nästan bara USA som gör det, och de har ju ändå inte gått in här i den här striden. Men om Iran attackerar USA, drar man in USA också, och då kommer man i konflikt med världens största militärmakt, stormakten USA. Och vi får väl se om det händer. I så fall gör man ju ett väldigt ödesdigert misstag.

Men deras kamp i Iran är inte bara emot Israel, utan det är emot... Och bara för att vi ska förstå den onda dimensionen som ligger i denna krigssituation som vi nu har, så säger man – detta är ju helt bekant – Irans beteckning för Israel: den lille satan. USA är den store satan. Ja, där har ni den andliga dimensionen. De uttrycker sig på det sättet. Och då handlar det ju om den store Satan, alltså att de är en mycket större nation och att de har ännu större militär förmåga. Men Israel är ju då den lille Satan. Tänk att kalla Israel, Guds förbundsfolk, för lille Satan. Ja. Ja, de avslöjar sig.

Man avslöjar sig genom sitt tal. Vad hjärtat är fullt av, det talar munnen. Och det är ju så om alla som svär: de avslöjar sig vad som finns i hjärtat. Men den som ber, han avslöjar vad som finns i hjärtat. Och därför prisar vi Israels Gud. Halleluja. För Israels Gud är vår Gud. Halleluja.

Och vi har våra rötter ända från Abraham. Förstår ni? Trots fader. Vi träder in där. Och det är så fint. Jag tänkte på igår – Pascal skämtade gärna – han hade en levande gudstro, och man hittade i hans kavaj efter hans död ett insytt dokument där han triumferande talar om Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, skriver han. Inte filosofernas, inte de lärdas, utan Abrahams, Isaks och Jakobs Gud. Tack och lov att Gud får tag i dessa genier också. Ja, det är stort. Så vi är ju i ett gott sällskap med både Pascal och många andra. Ja.

Så att här i fortsättningen står det uppräknat här vilka som är... "de sluter förbund mot dig", och så kommer kolon, och så kommer uppräkningen. Jag räknar inte upp dessa. Det är gammaltestamentliga namn här, men det är de nationerna som finns precis runt Israel som är alltså i förbund emot Israel här. Och det är ju precis den bilden som vi har.

Det var ju så att när staten Israel utropades på eftermiddagen den 14 maj nere i Tel Aviv, då Ben-Gurion läste upp Israels självständighetsdeklaration, då så reagerade den onda andevärlden, med dess anhang och dess fiender till Israel och till Guds folk. Fem nationer anföll Israel innan det han och ljusna, förstår ni. De hade så bråttom. De hade sagt: de ska inte få äta frukost i landet, utan vi ska kasta ut dem. Fem nationer plus två militära enheter ifrån andra länder också. Det var precis det som de började. De började att utsättas för krig, Israel, från första dagen, första heldagen. Och sedan så har kampen pågått under alla dessa år.

Och vi hade krig alltså då 1948–49, befrielsekriget. 1956 års krig brukar man kalla det. Vi hade 1967, vi hade det 1973. Och så var det ju denna attacken 2023, den 7 oktober, som är nu ett historiskt datum och som kommer att skrivas in. Om de hinner skriva några mer historieböcker, så skrivs det in. Men nu skrevs ett nytt datum in, den 13 juni 2025. Och de här datumen påminner om Israels kamp för överlevnad varenda år som vi ser dessa. Det är det det handlar om, och det är det vi måste förstå när det gäller konflikten i Mellanöstern.

Och Iran har ju haft sina förlängda armar. Jag skrev om dem, tror jag, i sista numret, alltså eller något tidigare, i **Iran**. Det är bläckfisken som har sina armar, och där hade de en arm in i Libanon i Hizbollah. En väldigt stark rörelse, och det var därför som de kan agera nu, för hade Hizbollah inte eliminerats på det sättet som det gjorde, så hade de haft 150 000 raketer att skicka in över Israel. Men nu så hade de inte det. Och det är därför som Israel på detta sättet så att säga har ryggen, eller snarare flanken, mer fri.

Men så har man också Hamas i Gaza som gick till attack då vid det här datumet där. Och Hamas är ju också understödd utav Iran. Båda två, de hade inte haft någon chans annars. Utan här handlar det om vapenleveranser, och fast den ena riktningen är sunnimuslimsk och den andra är shiamuslimsk, så var de överens om, då var de plötsligt överens, dessa som strider sins emellan: "Vi ska utplåna Israel." Så att det är den bilden.

Men nu är ju Hamas försvagat och de vägrade nu allra senast att skriva en uppgörelse i Israel, sa jag, till en fredsuppgörelse eller en vapenvila. Men man tackade nej. De vill kriga. De vill bli martyrer för Allah, för då tror de att de hamnar i himlen, i paradiset. Förstår ni? Det är ju fullständigt spegelvänt. När man attackerar och dödar Israels folk, så hamnar man ju i helvetet. Tänk vad man kan bli bedragen. Och det är väl inte undra på att Paulus säger att djävulen förkläder sig till ljusets ängel och lockar med det här paradiset. Ja, här gäller det att det avslöjas.

Och vi ska då, vi har läst här om Israel. Vi ska se då på kampen här, hur och framåt. Det här med Iran, det här är ju ingen ny kamp där borta för judarna i Iran. Det kan man läsa om i Esters bok då. Det handlar om 400-talet före Kristus. Och då fanns det en man som hatade det judiska folket som fanns i Persien där, och han hette Haman. Agagiten Haman. Och det är ju väldigt lätt att byta bara sista bokstaven, Haman till Hamas istället. Byta n till s. Så har vi samma andens barn uppenbarade. Och Haman, han ville ha en skrivelse att det skulle utplånas och dödas alla judarna som fanns i detta konungarike. Men Gud grep in. Han använde Ester här och det... Ja, Gud griper in. Men det var sista stund. Det var med hast de fick sjunga och sända ut det här. Och det är med hast som vi måste verka nu, förstår ni, för tiden den krymper hela tiden. Ja.

Så där möter oss då Persien. Vi ska se desto mer om Iran, och då måste jag ju säga att det gamla namnet för Iran, det var ju Persien, och det har det varit under flera årtusenden fram till 1935 då man bytte namnet Persien till Iran. Ja, det gjorde man. Och Persien står 22 gånger i bibeln här. Och vi ska se vad vi hinner med och titta på här. Och Israel då? Ja, det står mellan 2000 och 2500 gånger. Jag trodde inte siffran, men jag har kollat upp den ungefär, mellan där någonstans. Ni får gärna ta fram bibeln och räkna, så har ni att göra på semestern alltså, för det ligger där mittemellan ungefär. Då förstår ni betydelsen. Man kan ju inte läsa bibeln utan att möta Israel när det är över 2000 gånger. Men man kan också möta Iran. Jag använder det här namnet nu för Persien, eftersom det är det namnet som används nu. Jag vet inte om det var fienden som försökte att lura, för det är inget positivt det som står om Iran i bibeln, så vände man på det till Iran då 1935.

Vi ska flytta fram till Daniels bok här, och vi ska läsa här i det 10:e kapitlet. Här står det om Persiens konung i inledningsversen, Kyros tredje regeringsår. Det är alltså vi hamnar på 537 år före Kristus. Det här är ingen fantasibok som har skrivit ner någonting som inte har hänt i historien. Han hade redovisat exakt vilket årtal: 537 före Kristus. Då hände någonting där. Då fick Daniel en uppenbarelse. "Den uppenbarelsen är sann och gäller stor vedermöda. Han gav akt på ordet och fick insikt om synen", står det här. Och vi behöver följa i Daniels fotspår här att ge akt på ordet och få insikt i Daniels syner här.

Men det var inte utan bara att synen kom till honom utan han kämpade i bön. Det står i andra versen: "Jag, Daniel, hade gått och sörjt i tre veckors tid." Han åt ingen god mat och han halvfastade åtminstone här i tre veckor. 21 dagar så var han i bön, och det hände ingenting under dessa dagar. Men på den 24:e dagen, står det i första månaden, då hände det någonting strax efter att han har bett. Och ibland så tänker vi att det ska ske när vi ber. Men många gånger sker det efter att vi har bett. Glöm aldrig detta. Det sker många gånger efter.

Och då så kom det himmelska sändebudet där och talar till Daniel. Och när man får himmelskt sändebud så kanske man blir lite rädd. Här i 12:e versen säger han: "Frukta inte, Daniel", faktiskt här. Och så säger han: "Ty redan från första dagen då du vände ditt hjärta till att förstå och ödmjuka dig inför Gud", ja han vände sig till Gud, inte höjde sitt huvud för att strida mot Gud. Och det här är väldigt viktigt när vi ber att vi ödmjukar oss. Det är själva så att säga bönemattan för oss att få bönesvar. Det går inte att komma stolt och högmodigt och säga: "Vi ska ha väckelse. Jag proklamerar det här och vi tror på detta och på jag ska vara med och be om väckelse och så vidare." Nej, ödmjukhet. Vi ödmjukar oss inför Gud. Bekänner att vi har syndat, varit glömska och likgiltiga på många sätt. Ödmjukheten är bönemänniskans tjänarakt. Innan vi ber, så låt oss ta på oss den här ödmjukhetens dräkt, för det är den som Gud ser. Då skulle vi få mycket, mycket mer bönesvar om vi ödmjukar oss. Vi tar med detta: Vi ödmjukar oss plus bön = bönesvar.

Och det ser vi här i den här 12:e versen då. Så säger det sändebudet här: "Från första dagen." Tänk, det är väl underbart att från första dagen när vi börjar bedja. Gud sitter inte och håller igen öronen och väntar tio, tjugo dagar eller ett år. Från första dagen, från första stunden, så har Gud sina ögon öppna, öron öppna. Underbart. Vilken tröst. Och varför kom det här? Och han säger så här: "Från första dagen har dina ord varit hörda." Ja, vi tycker vi pratar mycket och vi tycker att det har väl inte så mycket betydelse, mina ord. Nej, kanske vi tänker. Nej, men har vi ord inför Gud, har de betydelse. För det är de orden som kallas för bön. När man går inför Guds tron varit hörda. "Och jag har nu kommit för dina ords skull", står det. Ja, alltså vi sätter himlen i rörelse på grund utav våra böner. Det borde väl sporra till bön, hörni, att vi sätter himlen i rörelse. Vi kan få änglabesök, sändebud, så som Daniel fick här.

Men varför hade det då dröjt här? Vi tycker det dröjer. Ja, svaret kommer i den 13:e versen här i det 10:e kapitlet: "Furstarna över Persiens rike stod emot mig under 21 dagar." Fursten över Persiens rike, över Irans rike. Den furste som var verksam på Esters tid på 400-talet före Kristus, den han flyttar inte utan han har ett fäste över det som kallades Persien och över Iran. Och nu så är han igång och agerar igen här. Så att det var detta som stod emot den här kampen som detta sändebudet utkämpade. Men då kom förstärkning: "Då kom Mikael", står det, "en av de förnämsta furstarna till min hjälp. Och jag blev kvar där hos Persiens kungar. Men nu har jag kommit för att undervisa dig om vad som ska hända ditt folk i kommande dagar." "För synen syftar på framtiden", läser jag här i Svenska Folkbibeln.

Ja, tänk att redan då, här vid den här tidpunkten, alltså 500-talet före Kristus, så fick han en uppenbarelse för vår tid. Och det framgår också mycket tydligare i den engelska översättningen, för där står det "the Latter Days", alltså de sista dagarna. Jag tror kanske Åkesson också har det, inte "i kommande dagar" utan "det är de sista dagarna". Många gånger så är det ett uttryck för att det är de sista dagarna, och det är där vi lever och det är där vi befinner oss, och det är där vi upplever de här profetiska skeendena. Och då måste vi naturligtvis ta till vara på den uppenbarelsen som är 2500 år gammal. Tänk, förstår ni, nu är det aktuellt. Nu är det aktuellt. Och då grep Mikael in på den tiden, 510-talet. Och sedan så står det vidare här i det 12:e kapitlet. Vi måste ta med det här också för att följa tråden. Annars brukar jag inte vilja gå från bibelställe till bibelställe, så att säga, hoppa. Men bara för att vi ska få helhetsbilden, så måste vi ta med de här bibelställena. Och det var innan budskapet till Daniel, så står det där i 35:e versen: "för ännu dröjer slutet till den bestämda tiden." Och den bestämda tiden, den har Gud, och det är nu när Israel har blivit nation 1948 som vi har gått in i slutskedena, för det är först nu som kampen emot Israel som nation har börjat, och den började som jag sa från första dagen och pågår 2025 i vår tid. Och den här kampen upptrappas här hela tiden.

Och då så är det så att vi har kommit fram till den rubriken som står här över det 12:e kapitlet: "Ändens tid", står det. Jag hoppas att alla förstår att vi befinner oss där. För "då på den tiden", står det, "då ska Mikael träda upp." Han som trädde upp då på Daniels tid där. Nu kommer han och träda upp igen. Och han kommer att träda upp emot nu när fursten över Persien är i strid med Israels Gud och Israel. Men då kopplar Gud in Mikael, denna våldsamma stridsängel. Han ska träda upp, den store fursten som står som försvarare för dina landsmän. Det är första uppgiften. Daniel var jude, och det var därför som budskapet var att han är försvarare för dina landsmän, judarna. "Det kommer en tid av nöd så att om det är nöd nu så är det inget mot det som kommer. Det kommer en tid av nöd som inte har haft sin like ända från den dagen då människor blev till", alltså skapelsen, hela historien fram till vår tid, "ända till den tiden."

Ja, då talar vi allvarsord här. Det går inte att blunda för det. Inte om vi ska läsa Guds ord. Det är realistiskt. Och vi har fått den profetiska varningen här att det blir en väldig nöd över jorden. Och den kallas vedermödan, och den är beskriven i Uppenbarelseboken, och den är den mest fruktansvärda tid. Jesus talar ju också om den här. Han citerar ju Daniel, naturligtvis gör han det. Och sen kommer Johannes som fick uppenbarelsen ifrån Herren Jesus och detaljerat om den här tiden som bara handlar om några få år. Och det är en mycket allvarlig tid, och på den vägen så är hela mänskligheten inne, och vi vet inte när vedermödan bryter ut. Den kan bryta ut efter ett storkrig.

Det är ju det man fruktar. Då kommer den falske fredsfursten att träda fram och sluta ett förbund. Ett stort förbund, står det, med många. Och då blir han hyllad i en förblindad värld, och hans namn är Antikrist. Det blir så när man förkastar den äkta fredsfursten, Jesus Kristus. Han har kommit med frid och fred. Då får man en falsk. Det är ju väldigt bra att lura människor att vara falska: "Nu garanterar jag fred." Men det slutar med katastrof.

Men då trösterikt här för judarna: "Men på den tiden ska alla bland ditt folk bli frälsta som finns uppskrivna i boken." Så det här... Ja, Guds frälsningsplan den ligger kvar för det judiska folket. Och Guds frälsningsplan är uppenbarad för alla andra nationer och för oss som tillhör Sverige och vad du än tillhör för nation. Här så är vi inympade faktiskt i det äkta olivträdet. Och den ordningen... Men det första trädet som är äkta kommer inte att förkastas. Paulus lägger ut det i tre kapitel i Romarbrevet, 9, 10 och 11. Och där säger han också detta tröstens ord: "Och så ska hela Israel bli frälst." Det är nationell väckelse. Den största nationella väckelsen på jorden, den kommer att inträffa i Israel. När Jesus efter vedermödan stiger ner på Oljeberget och de ser upp till honom som de har stungit, står det, korsfäst, då kommer han till sitt folk här så att vi är inne i väldigt intressanta tider här.

Ja, käre fader i himmelen, må Gud hjälpa oss att förstå det profetiska ordet, tala om det profetiska ordet. Och tyvärr så är det ju så väldigt tyst i svensk kristenhet om det profetiska ordet, tyvärr. Och då så står det i Ordspråksboken, jag skrev upp det här, det var ifrån det 30:e kapitlet där det står i vers 29 är det visst, ja, i 1917 års översättning så står det där: "Utan profetia blir folket tygellöst." Ja, man har skalat bort de sista åren det profetiska ordet. Man har tystat ner profetiska budskap. Det ska inte bäras fram. Det ska inte säga "så säger Herren". Vad är det vi har fått? Vi har fått precis den bilden som det står: Folket är tygellöst. De får inte höra vad Herren har talat och uppenbarat. Och därför går en däråt och en annan däråt och en tredje åt annat håll. Det är tygellöst. Och det är ju så, om man kör en häst, det är ju därifrån det handlar om, man hade en tygel och då kunde man på detta sättet styra hästar. Ni som har gjort det vet det. Tygeln behövdes, och tygeln behövs för Guds folk. Och det är det profetiska ordet som leder folket rätt. Annars så går de på fel vägar. Därför så låt oss verkligen be för pastorerna och svensk kristenhet att det profetiska ordet blir återupprättat här. Annars så fortsätter en förvildning och en tygellöshet här ibland oss, och det vill vi ju inte ha.

Ja, då är ju frågan här hur den här kampen, den utspelas ju nu inför våra ögon, och som sagt då ska ni ju inte tänka på att det här är en kamp i första hand mellan Iran och Israel, utan emot Gud och djävulen. Då får vi den stora viktiga dimensionen som finns med. Det har vi ju bibelordet stöd för här. Och då är det att överleva eller förintas som det handlar om här. Och nu har man ju, om vi då tar den aktuella politiska bilden här, så har man ju anfallit anläggningen, kärnkraftsanläggningen **Natanz** heter den där. Men det finns en som är mycket värre, eller ja, alltså **Fordow** heter den och den är ju insprängd i ett berg, och den avslöjades ju 2009. Det var hemligt. Alltså bara det att det är hemligt visar ju på att det är ondskefulla planer. Annars kunde man redovisat det. Man säger: "Vi använder anrikningen utav uran här för kärnvapenteknik." Men då skulle man ju slutat vid den nivån som det behövs och inte gått över den. Nu är man uppe vid den nivån där man kan framställa nio atombomber och det räcker för att utplåna Israels folk. Så att nu är det frågan om hur det kommer att gå med anläggningen där i Fordow. Den är inte lätt för Israel att attackera själv utan amerikansk hjälp, för de har sådana väldiga bomber som kan tränga ner i bergen djupt innan de exploderar. Israel har inte den förmågan, och frågan är på liv och död om man kan utplåna detta.

Hur nu har man retat upp Irans ledning här. Och man vill och inser att vi måste ha kärnvapnena för att kunna utplåna det här. Så det här är bara förspelet om de ska nå fram till det här. Och denna ilska kommer att pådriva så att vi med hast nu försöker sammanställa atomvapen här. Frågan är vem som kommer här och frågan är vad Israels, och inte minst Guds, drag blir i den här situationen. Så det här är bara en inledning på en allvarlig konflikt. Om den går fel så kommer den naturligtvis att beröra hela världen. Den har det ju redan gjort. Ni kan ju bara titta på bensinmackarna, oljepriset rusar upp och allt. Och blir det en stor konflikt så havererar världsekonomin också. Så att det ena ger det andra. Det är mycket som står på spel här i våra dagar, både politiskt och i den här världen. Och fortsättning följer så att säga från den här dagen 15 juni.

Jag kan bara ta här så att ni förstår att det inte är någonting som jag hittar på, utan vad den tidigare iranske presidenten sa i ett tal den 26 oktober 2006, då var det 4000 studenter som lyssnade. Då sa han: "Islam kan inte tillåta att den historiske fienden bor i hjärtat av muslimskt område", sa presidenten och varnade alla muslimska ledare som erkänner staten Israel att de kommer att mötas av folkets raseri. Och han efterlyste ett enigt palestinskt motstånd eftersom det kommer att medföra den sionistiska regimens förintelse. Det var klar sak från högsta ledningen, presidenten, där sionismen.

Ja, nu är det ju inte så vackert att kallas för antisemit. Det är ju fruktansvärt egentligen att vara emot ett folk. Ja, men nu så börjar man byta tonerna och kalla det "jag är antisionist" säger man istället. Precis som det vore bättre. Då är man emot landet Israel för att dölja att man är emot folket. Men det kan vi inte skilja folket ifrån nationen naturligtvis. Så låt er inte bedras i denna kamp och dessa demonstrationer. Och jag har också en annan bild här bara för att visa på att det här är vad Iran själva säger. Jag förstår att ni inte ser den här bilden här men så ser den ut. Ni främsta ser den här. Ja, det är ifrån en militärparad som ägde rum 2016 där, i iransk militärparad. Då har man skrivit "Död åt Israel" och så har man en knytnäve där. "Död åt Israel." Ja, där är man helt öppen med vad det handlar om. Död för nationen Israel. **Israel** säger jag här igen med betoning på detta. Ja, så är bilden.

Ja, det är ju inte därför att de behöver det här landområdet. Jag tog reda på siffrorna här, och det förhåller sig: Det här lilla landet Israel, det är ju som Småland, och det kör man ju igenom på några timmar här. Men deras område är ytan är 590 gånger mer. Ta hela det landet och så lägg 590 länder vid sidan. Då förstår vi det arabiska befolkningens ytan. Så det är ju inte frågan om att behöva mer mark. Och befolkningsmässigt så är de 53 gånger mer. Alltså det här är som vi brukar säga **Davids kamp emot Goliat**. Det är den som utspelas nu, och den kommer att utspelas in i Uppenbarelseboken.

Nu ser jag att tiden går här och jag ska avsluta med Uppenbarelseboken 12 här. Det hade ju varit betydligt mer tid för att utlägga detta. "Kvinnan och draken" står det i Svenska Folkbibeln så som en rubrik här. Kvinnan, det är Israel. Det är det. Och hade jag haft tid så kunde jag utlagt detta. Det står ju "en krona av tolv stjärnor", och det kan ni se i Första Mosebok 37:9 där, så är ju de här stjärnorna först då är det 11 stjärnor för Josef var ju den själv den 12:e. Det handlar om Israels 12 stammar. Men då så handlar det om att kvinnan här och draken, Israel och djävulen kan vi istället översätta det med, för det är det det handlar om. Och då så ser vi här att det händer någonting och himmelska rösten ljuder där från den tionde versen där och då står det så här: "att nu har frälsningen och makten och riket blivit vår Guds och väldet hans Smordes, ty våra bröders åklagare har blivit nedkastad", står det. Han som dag och natt anklagade dem inför vår Gud. Ja, här sker en förändring i andevärlden. Det handlar om draken, eller läs då djävulen. Han blev nedkastad ifrån de himmelska rymderna. Han har dessförinnan, när han gjorde uppror mot Gud, blivit utkastad ifrån himlen, och då tog han sin tillflykt i himlarymderna här, där det står ju i Efesierbrevet 6 att vår kamp är inte mot kött och blod, alltså mot människor, utan emot andevärldens furstar och väldigheter i himlarymderna. Där är det vår kamp utkämpas och den som Daniel vann seger och vi kan få förstärkning ifrån himmelen tack vare det. Men nu så blir han nedkastad. Och det står ju i den 12:e versen där: "Men ve dig, du jord och hav till..."