Globaliseringen - ett profetiskt tecken

Ett ord som vi mer och mer mött under senare år är ordet ”globalisering”. Nu är detta mer än ett ord, det talar om en utveckling som nu är för handen. Men det är också ett profetiskt tecken på att vi lever i den yttersta tiden.

Före den 7 maj 1983 hade inte världen hört talas om ”globalisering”. Det var nämligen vid detta datum som uttrycket först användes. Det var direktorn vid Harvard Business School, Theodor Levitt, som använde ordet i denna mening: ”globaliseringen av marknaden ligger nu inom räckhåll”. På mindre än 25 år har alltså detta ord blivit ett begrepp, och framförallt: - globaliseringen är nu en verklighet. Vi behöver inse detta och inte minst ha en profetisk förståelse för vad som nu är i görningen.

Världsmedborgare Det finns en stor entusiasm över den globalisering som vi nu ser. Människan är hänförd av att vara ”världsmedborgare”. Det ligger något stort i det och människan har alltid tilltalats av det stora. Redan på den tiden när man byggde Babels torn ville människorna bli delaktiga i det stora och förenande: ”Låt oss göra oss ett namn, så att vi inte sprids ut över hela jorden.” 1 Mos 11:4. Människan är i alla tider djupast sett sig lik och i vår tid hör vi samma tongångar som på den tiden.

Världsregering I vår tid är målet inte att bygga ett torn som samlande aktivitet, nu är det en global världsregering som det verkas för. Mer och mer reses kravet på en sådan. Entusiasmen inför detta nya och stora, gör att man blir förblindad för den faran som helt uppenbart finns i detta. Det krävs eftertanke innan man ger sig hän till dessa planer. En som tänkt till kring detta är filosofen Karl Jaspers. Redan 1949 framförde han sina tankar i en bok med en titel, som på svenska skulle lyda, ”Historiens ursprung och mål”. Han skriver där att oavsett hur en framtida global världsregering skulle gestalta sig, skulle en suveränt härskande makt med ett totalt monopol på alla former för vålds- och maktutövande, och utan jämstarka motkrafter, utgöra inte bara en olidlig tyranni, utan också slutet på allt politiskt liv av det slag vi känner till. Detta kan sägas vara en profetisk varning, väl värd att lyssna till! Detta är nämligen en profetisk parallell till den antikristliga regim som Bibeln varnar för. Men människor kommer inte att låta sig varnas, vare sig av världsliga filosofer eller av Bibelns profeter. Har man något stort för ögonen så kommer man bara att rusa fram emot detta. Ropen på en världsregering kommer därför allt tätare.

Inför världsregering nu! Så löd rubriken i Dagens Nyheter den 29 oktober 2003. Bakgrunden till rubriken var att den brittiske journalisten George Monbiot skrivit en bok, ”The Age of Consent”. I den behandlar han svåra frågor om politikens globala framtid. Han skissar på lösningar av de svåra frågorna och en sak som han kommer fram till är inrättandet av ett oberoende världsparlament. Efter att denna tanke alltså kastades fram för några år sedan, har den slagit rot och man är beredd att gå vidare. Därför blir man inte helt överraskad när man i år möts av tankar på hur denna globala världsregering skall väljas. Det framgår av en rubriken i Svenska Dagbladet den 4 mars i år, som löd så här:

Hur skall vi välja vår globala regering? Artikeln visar på att man världen nu över undersöker möjligheterna för att upprätta en global regering. En av dem som sysslar med detta är filosofiprofessorn Folke Tersman. Han säger: ”En världsregering går i längden inte att undvika. Frågan är hur demokratisk en sådan blir”. Det är här som Bibeln kan ge besked. Den blir inte alls demokratisk, den blir underställd en stark ledare som Bibeln kallar för Antikrist.

Maktmänniskan - Antikrists framträdande förbereds

Denna varning till trots fortskrider arbetet med att få fram denna maktkoncentration, en plattform för superledaren att sätta sig överst på. Folke Tersman säger vidare: ”Det handlar om att föra upp politiken på en högre nivå.” Det är just denna maktförskjutning uppåt som det skissas på i den globaliseringsprocess som nu pågår. Går man till Wikipedia och söker på ordet ”globalisering”, så kan man läsa: ”Politiskt är det en förskjutning av makten uppåt till överstatliga eller mellanstatliga organ på nationalstaternas bekostnad som sker.” Det är exakt detta som nu har skett i Europa genom EU. Priset för det som här sker får de enskilda länderna och dess medborgare betala. Det verkar också som man är villig att betala priset. Man ser inga hinder. En annan rubrik vittnar också om det:

Varför inte en världsregering? Rubriken här ovan är hämtad från Västerbotten-Kurien den 6 april 2005. Det är på kultursidan som det görs en reflektion kring filosofen Torbjörn Tännsjös bok Läget. Den handlar om krig, moral och världens framtid. Tännsjö gör här ett förslag till hur en världsregering kan skapas. Ja, tankarna kring en världsregering poppar upp allt oftare. Det som börjar som en tanke och när en sådan tanke får spridning, blir den ofta en verklighet. Det är inte alls omöjligt att EU skulle kunna bli den naturliga plattformen och utgångspunkten för en världsregering. I Europa har ju länderna redan gått samman i en överstatlig modell. Säkert skulle detta kunna vara ett exempel, en form som tilltalar den övriga världen. Det skulle också kunna vara något som man utgår ifrån och som kunde vara den centrala mittpunkten för denna världsregering.

Världen länkas nu samman

Att Europa kommer att spela en avgörande roll när det gäller den antikristliga regimen som kommer att upprättas i den yttersta tiden, det vet den som studerat Bibelns profetior. Så här skriver Stanley Sjöberg i Hemmets Vän den 9 augusti i år: ”Europas folk är den världsdel som Bibeln förutsagt kommer att gestalta det antikristliga systemet, med förakt inför tron på Jesus och hat gentemot Israels folk.” Vi ser nu hur detta motstånd mot Jesus, de troende och Israel redan börjat gestalta sig i Europa. Det är tydliga signaler som borde uppfattas av alla troende. I detta sammanhang kan nämnas att Romklubben grundades 1968 av den italienska frimuraren Aurelio Percce. Han var förespråkare för en världsregering. Romklubben delade in världen i tio regioner, som de kallade ”kungariken”. Detta finns bl a presenterat i dokumentet Regionlaized and Adaptive Model of the Global World System, utgivet 1973.

Steg mot världsregering Vi är nu i ett utvecklingsstadium som det sedan länge har skissats på. Redan när Winston Churchill 1947 höll ett tal med rubriken Europas Förenta stater, så kan vi där se att han siktade mot en världsregering. Ett förenat Europa, var en förutsättning för detta, menade han. Så här talade Churchill: ”Vi vill naturligtvis inte påstå att det Förenade Europa blir en slutlig och fullständig lösning på alla internationella problem. Det slutliga målet, vartill vi bör sträva, är att skapa en auktoritär, alldominerande världsordning. Så länge en effektiv världsregering inte kan upprättas och snart träda i verksamhet är utsikterna till fred och framsteg mörka och osäkra. Utan ett förenat Europa finns inga säkra utsikter till en världsregering. Det är ett lämpligt och ofrånkomligt steg mot uppfyllelsen av detta ideal”. Slut citat. Vi har nu ett förenat Europa och steget till en världsregering behöver inte vara långt borta. Signalerna är tydliga, vi har redogjort för några här.

Maktmänniskan – Antikrist får makt över folken

Den som vill ägna lite tid och att sätta sig in i det profetiska ordet, kommer att se vad som är profetisk förutsagt. Då Bibeln i sin sista bok beskriver hur det antikristliga väldet får sitt grepp över folken, så beskriver den situationen så här: ”och det fick makt över alla stammar och folk och språk och folkslag”. Upp. 13:7. Vi kan se hur de senaste årens utveckling har en tydlig inriktning som leder till den slutliga uppfyllelsen av det som Bibelns sista bok varnar för.