Abort

Det är obehagliga uppgifter om experiment på aborterade foster.

I en artikel i Svenska Dagbladet går nu Lennart Nilssons styvdotter Annie Fjellström ut med uppgifter kring Lennarts foto: https://www.svd.se/a/MngyjB/sanningen-om-lennart-nilssons-bilder-pa-foster

Detta är en text ur Pierre Enberts bok ”Vägen UT!” som går att ladda ned gratis från https://pierree.nu/  Texten innehåller även en del ur SVD:s artikel om Lennart Nilssons bilder.

Abortlagen i Sverige som infördes 1 jan 1975 har öppnat möjligheten för forskarna att utföra experiment på foster. Det går till på det viset att man oftast med ”kejsarsnittsabort” lyfter ut barnet och placerar det i en konstgjord livmoder. En forskare och det värnlösa offret, ett arton veckor gammalt foster. I Sverige har forskning på foster pågått sedan 1951.

Illustrationen ovan är hämtad från Forskning och Framsteg nr 4/1971. Genom detta förfarande kan fostret hållas vid liv i princip hur länge som helst. Det är ganska viktigt för forskarna att använda ”äldre foster”, 16-24 veckor gamla, eftersom man då kan följa reaktionerna bättre. Etiska nämnden ger varje år tillåtelse att använda aborterade foster i forskningssyfte.

Man utför då aborten på ett sådant sätt att fostret är levande när det lämnar moderns kropp. Fostret kommer inte att växa, men väl leva och kan därigenom bringas att genomgå allehanda tester. Dessa små foster används för att testa reaktioner och mycket annat. Några vanliga tester är t.ex. läkemedelsförsök, blodgenomströmningsförsök m.m. Om det aborterade fostret inte avlider av själva testerna, avlivas det när det tjänat forskarnas syften. I Sverige har det kommit fram att sådan forskning pågått sedan 1951.

Ur Svd:s artikel om Lennart Nilsson

När en 30-årig Lennart Nilsson får möjlighet att fotografera foster och embryon på Sabbatsbergs sjukhus sammanfaller det med att en rad läkare vill argumentera offentligt mot rådande abortlag. – De ville ha reportage om lagstiftningen. Genom att han samarbetade med dem kring de här frågorna fick han också deras förtroende.

Den medicinska miljön, vanligtvis omöjlig för en journalist eller fotograf att få tillgång till, låg därmed öppen för Lennart Nilsson.

Den tredje faktorn? Vi kan kalla den nytta. 

Solveig Jülich har en finare term: Moralisk ekonomi.

Den handlar om att även om man ville förhindra aborter var man tvungen att utföra dem. Och om man nu var tvungen att utföra dem var det lika bra att använda materialet för forskning.

– Detta är avgörande för att förstå Lennart Nilssons karriär. I få länder fanns samma möjligheter att få abort som i Sverige. Det gör att man får många foster. En särskild kommitté utses som säger att vi måste stimulera medicinsk forskning som använder sig av abortfoster.

Ett av de hetaste fälten rörde polio. Kampen pågick internationellt – vilket land skulle bli först med att utveckla ett vaccin? 

För detta krävdes vävnadskultur, alltså odling av celler. I många länder använde man apor. Men aporna var dyra och importerade från Indien. I Sverige tänkte man att det är bättre och billigare att använda så kallat mänskligt material. Ett nätverk etablerades som gjorde att man kunde skicka färskt material från kvinnoklinikerna till Statens bakteriologiska laboratorium.

”Materialet” skulle inte bara vara färskt. Det skulle också vara helt. Vid vaginal abort finns inga sådana garantier. Därför användes något som kallades ”lilla kejsarsnittet” och som innebar att fostret plockades ut intakt. 

Inom ett annat fält utvecklades en konstgjord livmoder. Syftet var bland annat att studera livsbetingelserna för fostret. I en behållare med vätska placerade man det nyaborterade fostret. Behållaren kopplades till en pump som gjorde att blodcirkulationen hölls igång. 

Andra forskare gjorde undersökningar på gravida kvinnor som hade beviljats abort. Fostren skulle ändå tas bort. Slut på artikel Svd

Det finns ingen egentlig lag som reglerar forskning på aborterade foster. Det hela verkar ske mycket godtyckligt. Forskning på Huddinge sjukhus Efter att i forskning tillfört embryonala celler på patienter med svåra ämnesomsättningsfel, gav en lokal etisk kommitté, klartecken för samma forskare att få utföra försök med radioaktivt märkta stamceller på foster. Forskningen skedde på Huddinge sjukhus. En injektion skulle ges till fostret sedan aborten satts igång, men medan det fortfarande levde. (Fostren dödas inte före själva aborten utan abort betyder död för fostret/barnet, författarens anm.) Av femton tillfrågade gravida kvinnor samtyckte tio till försök som var direkt forskningsinriktade och absolut inte syftade till att gagna de foster som deltog. Avsikten var att genom märkning kunna identifiera cellernas förmåga att knyta an i ett fosters kropp. Den gången fick SMER (Statens Medicin-Etiska Råd) ingen information om försöken. Forskning och Framsteg nr 4/1971

Bilden här nedan är från ett kanadensiskt sjukhus.

Gud förlåt oss vad som sker, förbarma dig och förlåt alla som är på något sätt berörda. Vi kan bara be om vår synders förlåtelse.