Fråga: Hur ser du på den enhet som ledare i olika församlingar vill åstadkomma? När man samlas i enhet även där tron inte är densamma eller helt villfaren. Jag tror att man nu bör ta ställning vart man går. För det verkar som att den smala stigen som vi ska gå fram på har blivit mycket bredare än vi förstått. Helene. Svar: För att säga det kort, enhet upplever man, det går inte att skapa, genom att säga att nu skall vi vara ett. Hur skulle vi kunna uppleva enhet med dem som förkastar, förnekar och ifrågasätter Guds ord? Det är väl snarast så att detta skiljer oss åt. Sedan finns en enhet mellan de som älskar Gud och hans ord, med trossyskon över alla gränser och samfund, men den är ju inte skapad genom beslut vid några sammanträden, den bara finns där, det är Andens enhet - gudomlig enhet. Den är dyrbar och den skall vi vara rädd om. Sedan tror jag det finns en enhet bland förnekare och liberala, denna enhet yttrar sig nog ibland att man attackerar de bibeltroende, det är ju en konstig enhet, den kan ju inte kallas Andens enhet. Till syvende och sist så blir det nog en Andens enhet skapad av Gud och en falsk mänsklig enhet skapad av människor som är villig att kompromissa med grundläggande lärofrågor och där tron är underordnad den enhet man vill skapa utan hänsyn till Bibelns sanningar. Vi upplever ju till och med hur många kompromissar med vad Jesus säger, att han är enda vägen till Gud; ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.” Joh. 14:6. Det finns ju de som påstår att alla religioner leder till Gud. Då har man övergett Bibelns budskap för att till och med försöka nå enhet med andra religioner. Detta kommer säkert att bli allt mer framträngande med sådan tankar och genom detta skapas också en falsk enhet, då har man övergett denna sanna troheten och skapat en skökokristendom, precis som Bibeln talar om att det skall finans två skaror vid Jesu tillkommelse; bruden och skökan. Detta blir allt tydligare ju mer tiden går, därför behöver vi Andens ögonsalva, Upp. 3:18, så att vi ser vad som är Andens verk.

Vad ska man göra åt sitt likgiltiga tillstånd? Fråga: Jag läste ett inlägg om likgiltighet och jag har de senaste dagarna drabbas av likgiltighet. Jag bryr mig inte om någonting, synd existerar inte liksom. Jag känner mig dimmig osv. Hur ska man göra då man befinner sig i sådana likgiltiga tillstånd? Jag vill komma till Gud men det är så svårt ibland för mig. Jag hoppas att han en dag kommer att rädda mig från detta. H.P. Svar: Tack för att du hörde av dig, det visar ju att du inte är helt likgiltig inför din likgiltighet, så då finns det ju hopp. Sedan skriver du att du drabbats de senaste dagarna av detta, det vore ju värre om det vore konstant, vi skall tro att det är tillfälligt detta. Det kan ju finnas olika orsaker till denna känsla av likgiltighet men nu vet jag inte om dem. En orsak är att om en människa är trött och upplevt många krav på sig, att man till slut inte orkar vara engagerad. Det finns också en annan variant som jag tycker mig lagt märke till och det är om en människa inte har något arbete så blir det en slapphet då man inte har några tider att passa och det blir en allmän likgiltighet inför det mesta. Om det nu är så att inte något av detta är ditt problem så måste ju ändå denna likgiltighet tacklas. Om man som kristen är likgiltig så är grunden den att man bekänner detta som en synd inför Gud och att man ber om förlåtelse för detta. Sedan så verkar man för en förändring av sitt sätt efter denna bekännelse. Denna förändring kan börja med att man disciplinerar sig så att man avsätter tid för bön, exempelvis 10 minuter om dagen där man också ber om förnyelse i sitt kristna liv. Det är viktigt att denna bönetid inte är för lång i början, då är de lätt att man ger upp efter ett litet tag. Vidare att man har regelbunden bibelläsning, exempelvis ett kapitel om dagen. Ytterligare ett sätt är att lyssna på andefyllda inspirerade förkunnares predikan. Något annat som är viktigt för att bevaras inspirerad och brinnande för Gud är att man har gemenskap med varma hängivna kristna. Bibeln använder ett annat ord som kan sägas vara att jämföra med likgiltighet, och det är ordet ljum. Så Här säger Herren själv angående detta: "Men eftersom du är ljum och varken varm eller kall, skall jag spy ut dig ur min mun." Upp.3:16. Det är väldigt viktigt att man inser allvaret av likgiltighet och ljumhet, annars kommer man knappast att göra något åt detta i sitt liv. Med tanke på vad Herren säger här i Upp. så borde det inte vara svårt att vakna upp inför allvaret. Att bortkastas från Gud - kan man tänka sig något allvarligare! Med detta för ögon så borde det vara nog med denna enda motivering, för alla att göra upp med likgiltighet och ljumhet i sitt liv. Det handlar ju om att annars kan man gå evigt förlorad! Ingen ansträngning och försakelse kan därför var för stor för att undgå detta. Det kan vara viktigt att meditera över detta allvar en liten stund helst varje dag för att bli motiverad att verka för att man är en varm levande kristen. Skjut inte på beslutet att motverka ljumhet och likgiltighet i ditt liv en enda dag till - det gäller livet!

Fråga: Har en tanke som plågar mej från tillfälle till tillfälle, men den vill jag ej ha där. Men är man redan fördömd i tanken fast man inte vill ha den där. Jesus talar ju om att redan i tanken har du syndat. Vad menar man med hjärtat i Guds ord? J.P. Svar: Så här är det angående tankar och vad som menas med hjärtat i Bibeln: Man kan inte hindra tankar att komma, Alla människor som lever tänker för övrigt hela tiden, men man kan hindra tankarna att förverkligas till handling. Man kan älska tankarna och odla dem, fantisera och tycka om dem, då är det något som inte är Gud behagligt och som många gånger leder till synd. Men du skriver om tanken ”fast man inte vill ha den där" det är det som är det avgörande i din situation - du tycker inte om dessa tankar, vill inte ha dem - bra. Martin Luther visste om denna problemställning som nog alla människor varit utsatta för och ger denna bild av hur det är med tankarna: "Hur helig en människa än är, så är de ändå jordiska. "Om du redan har onda tankar, så skall du inte förtvivla. Se bara till, att du inte låter dig snärjas av dem" Han har vidare sagt att tankar är som när en fågel flyger över huvudet, det kan man inte förhindra, men man kan hindra att den bygger bo på huvudet. Angående vad som menas med hjärtat i Guds ord, så kan man säga att det är människans innersta, hennes självmedvetande och personlighet.

Kan man tro på ett helvete? Fråga: Kan man tro på ett helvete? Det frågar sig en bekant till mig och refererar till två skilda ställen i Bibeln. Ja, enligt berättelsen om den rike mannen och Lasarus. Enligt ett annat avsnitt sägs det dock att alla döda är medvetslösa, de kan ej känna, tänka, eller handla. Tycks motsägelsefullt enligt min sagesman. Vore intressant att få ämnet närmare belyst. "Motsägelsefullt" Svar: Vi skall se på de två bibelställen som tydligen åsyftas i denna fråga. Det ena är ju från Luk. 16, det om den rike mannen och Lasarus. Det andra måste vara Pred. 9: 10 som lyder så här: "Allt vad du förmår uträtta med din kraft må du söka uträtta; ty i dödsriket, dit du går, kan man icke verka eller tänka, där finnes ingen insikt eller vishet. " Det första vi skall slå fast är vikten av att inte bara fritt citera ett bibelställe, utan se precis vad det står. Det andra är att det som i frågan kan synas motsägelsefullt, egentligen är precis tvärtom när man ser närmare på dessa bibelställen. Vad som slås fast i Pred. 9: 10 är ju vikten av att handla i dag, ty i dödsriket kan man inte verka. För att uttrycka detta med Matthew Henrys ord från 1600-talet: "Där är ingen kunskap för begrundande, ingen visdom för utövande, i graven dithän du går. " Detta är också vad som så tydligt understryks i det andra bibelstället i Luk. 16. Där kan vi läsa den förtvivlade mannens rop till Abraham: "Då sade han: "Så beder jag dig då, fader, att du sänder honom till min faders hus, där jag har fem bröder, och låter honom varna dem, så att icke också de komma till detta pinorum. " Luk. 16:27-28. Men vi ser vidare att någon sådan varning från detta pinorum som mannen befann sig i, inte sändes till de kvarlämnade. Vi har fått varningar i Bibeln till att ta vara på tillfällena i våra liv medan tid är - det kommer en annan tid när det inte är möjligt.

Fråga: Röka som kristen? /K Svar: När det gäller rökning så finns det ju flera anledningar till att inte detta skall förekomma bland kristna: 1. Det är inte oväsentligt hur vi behandlar vår kropp som är ett tempel för Den Helige Ande. Läs: 1 Kor. 6:19-20. Rökning är skadligt för kroppen som skall vara ett tempel för Den Helige Ande. 2. Sedan om man har rökbegäret så är man ju slav under något som styr en, man är inte fri utan måste alltid ha tillgång så att man kan röka. Överallt där man är måste man se till att ha tillgång så att man kan röka. Det är ju inte det minst av frihet att alltid behöva ha det! Man är ju inte herre över ens egen kropp, utan att ett begär är det. Jesus skall vara Herre i våra liv. 3. Sedan är det ju också vittnesbördet, det försvagas väsentligt om man står och röker och vittnar om Jesus och att han kan göra människor fria, Vad är det för frihet om man själv inte är fri? 4. Vi har fått ett liv av Gud som vi inte är ämnat att förkortas av oss. Det är nämligen så att det har visat sig att rökningen förkorta livet på dem som gör det. Vi har två olika undersökningar till grund för detta påstående. Dels är det professorn vid University of Louisville i USA, Brad Rodu, som forskar kring tobak och skadereduktion. Han uppger Att rökare lever i medeltal 8 år kortare än de som aldrig nyttjat tobak. http://www.eudoxa.se/content/archives/2006/06/brad_rodu_ar_pr.html En annan artikel om Rökning och KOL finns på: http://www.vitaviva.com/sv/Health/Health_Problems_Details.289.aspx Denna artikel uppger att en undersökning av mer än 34 000 läkares liv över en 50 års period, visar att icke-rökare lever i genomsnitt 10 år längre än icke-rökare. Det talas alltså om 8-10 års kortare levnad för den som röker! Vakna upp Du som röker! Denna tidsperiod är en mycket lång tid av en människas liv som förkortas genom rökning. En tid där vi kunnat tjäna Gud under dessa år istället för att dö en för tidig död. 5. Det handlar inte bara om hur man förvaltar sitt liv, det handlar ju också om hur man förvaltar sina pengar. Att röka är ju att låta pengarna gå upp i rök! Allt talar för att vi skall för krig mot rökbegäret. Som kristen finns det all anledning till att göra sig fri. Ofta när detta tas upp sägs det ”att vi skall inte döma”. Nej det skall vi inte göra, men man kan inte bara gömma sig bakom denna fras för att slippa ta itu med rökbegäret. Visst vi skall inte döma, men vi skall också helgas och vi skall uppmana varandra till helgas. Detta omfattar även kroppen. ”Må fridens Gud själv helga er helt och fullt, och må er ande, själ och kropp bevaras hela, så att ni är utan fläck vid vår Herre Jesu Kristi ankomst.” 1 Tess.5:23. Sedan kan det vara så att en del är rätt nyfrälsta och inte blivit lösta än från rökandet. Men det är viktigt vilken inställning man har, om man vill bli löst eller inte. Vill man inte bli löst så tyder det på en själviskhet i att få behålla denna njutning, utan att tänka på att det blir ett dåligt vittnesbörd om vår Frälsare. Det talar mycket om hur dåligt det är med lärjungaskapet och där handlar det ju om att vi skall vara salt och ljus i denna värld. Det kan man ju knappast säga om man lever på samma sätt som icke kristna. Jag kan förstå att det kan vara en väldig kamp att bli av med rökbegäret, det skall vi ha förståelse för. Men idag finns det ju även olika hjälpmedel, som rökplåster, och tabletter som man också kan ta till i sin kamp mot rökbegäret. Framför allt vill Herren hjälpa den som har detta begär. Nej, det finns ingen anledning till att inte kämpa emot rökbegäret på alla sätt, det förstör ekonomi, hälsa och det kristna vittnesbördet. Därför Du som röker ta itu med alla kraft mot detta begär och Herre skall ge dig mångdubbelt igen av välsignelser när Du utkämpar din kamp för att bli fri och gör det för Hans skull som fick kämpa och lida så mycket för att vi skulle bli fria från synden. När man tänker på Hans kamp så kommer kampen emot rökbegäret att synas såsom en mycket liten kamp. När det kostade Jesus så mycket så måste väl någon kamp och uppoffring finnas i från den som vill vara en Jesu lärjunge? Jesus skall också hjälpa i denna kamp, Han är på Din sida när Du kämpar för att bli fri från detta begär, ty ett begär är det och vi skall, inte vara drivna av allahanda begär. Det tillhör inte det kristna livet, det är något som till hör den tiden när man vandrade utan Gud och som beskrivs så här i Titusbrevet: 3:3 "Vi var slavar under många slags begär....” Det tillhörde alltså det gamla livet när man levde utan Gud som man var slav under begär. Detta är Guds ords undervisning om begär. Vi behöver i vår tid också stå i segerställning över begär av alla slag om vi med full frimodighet skall kunna säga att Jesus är Herre i våra liv. Inga begär såväl rökbegär som andra, skall vara Herre över våra liv. Jesus skall vara Herre i våra liv och Han vill hjälpa oss till att det blir så. Därför är Han på varje kristens sida för att hjälpa i denna kamp. Det är en god kamp, som alltså inte bara gäller en själv, det gäller vittnesbördet gentemot andra och framför allt också en sak som berör vårt lärjungaskap om vi verkligen vill vara fria som kristna och leva i segerställning. Gud vill mångfalt välsigna den som vill kämpa den kampen för Hans rikes och vittnesbördets skull! Gör det för Hans skull och tänka på att Han är på Din sida i kampen mot begäret. Gud välsigne Dig!

Varifrån kom tanken om uppror till Lucifer? Fråga: Lucifer gjorde ju uppror emot Gud och blev kastad ner på jorden. Men jag undrar var denna tanke att göra uppror kom ifrån - på något sätt verkar det som om ondskan funnits tidigare eller? Och i så fall - var kom den ifrån? "Alf' Svar: Eftersom Lucifer (sedermera Satan), var skapad av Gud som en fristående hög och härlig varelse, hade han möjligheten att sätta sig själv i centrum Denna möjlighet fanns och finns än i dag för varje enskild, detta pga. just att man är fristående med ett eget jag. Denna möjlighet gör att det egna jaget kan sättas så i centrum, att man vill göra sig själv till Gud - i sin yttersta konsekvens. Detta är också vad som kom att bli Lucifers synd. Han satte sitt jag på detta sätt i centrum, som vi också ser i skriften, Jes. 14:13-14: "Det var ju du som sade i ditt hjärta: 'Jag vill stiga upp till himmelen, högt ovanför Guds stjärnor vill jag ställa min tron; jag vill sätta mig på gudaförsamlingens berg längst uppe i norr. Jag vill stiga upp över molnens höjder, göra mig lik den Högste" . Som vi ser upprepas ordet ”Jag" och "vill". Detta visar oss dels jagets placering i centrum, samt också den fria vilja som den fristående varelsen äger. Denna Lucifers tanke om sig själv i förhållandet till Gud ledde till uppror och hans synd och fall, som också en vers i samma sammanhang visar, Jes. 14:12: "Hur har du icke fallit ifrån himmelen, du strålande morgonstjärna! Hur har du icke blivit fälld till jorden, du folkens förgörare ! Gud har alltså inte skapat någon ondska - han har skapat fristående varelser med fri vilja. Gud är nämligen idel god, så säger bibelordet: "Gud är ljus, och att intet mörker finns i honom". 1 Joh 1:5.

Måste man tillhöra en kyrka för att komma till himlen? Fråga: Måste en mänska tillhöra en kyrka för att komma till himmelen? Räcker det inte med att tro på Jesu död och att han uppstådd på tredje dagen. Man kan ha en daglig dialog med Jesus utan att tillhöra någon församling. M.A. Svar: Skulle man svara enkelt på frågan måste svaret bli att man kan komma till himlen utan att vara med i en församling. Men det är ändå inte hela sanningen i det svaret. Man skulle också säga att det är större möjlighet att komma till himlen om man är med i en församling. Vad som menas med det senare är att i församlingens gemenskap och undervisning är det lättare att bli bevarad i tron. Jesus ger ju bilden av sig som den gode herden för fåren. Den liknelsen talar ju inte bara om herden, den talar om fårahjorden. Det är så med fåren, att om man är med i fårahjorden så är man mest beskyddad, ett ensamt får blir lätt ett byte för rovdjuret. På samma sätt kan man säga att det är att vara kristen på egen hand, utan att tillhöra en fårahjord, (församling). Bara detta är ett argument för att tillhöra en församling. Det finns fler, församlingen är Guds tanke med de troende. Då människor kom till tro bildades församlingar som de troende kom att tillhöra. Det heter om de som kom till tro på pingstdagen: "De höll troget fast apostlarnas lära (undervisning 1917 års övers.) gemenskapen, vid brödsbrytelsen och bönerna." Apg. 2:43. Vi ser här att de troende inte levde för sig själva, isolerat, utan hade gemenskap, firade nattvard, gemensamt böneliv samt fick undervisning i denna gemenskap. Det är också det som vi idag får i församlingsgemenskapen. Tillsammans får vi också förståelse för Guds ord och insikt i vad han vill. Vi riskerar att missa mycket av insikt i Guds ord och tanke med oss om vi lever kristet liv på egen hand. Det framgår av detta bibelställe: "Ni skall då tillsammans med alla de heliga kunna förstå bredden och längden och höjden och djupet." Efs. 3:18. Alltså "tillsammans" med andra kristna står det att insikt ges. Gud ger också olika tjänstegåvor till människor som han vill använda i församlingen, det kan man läsa om: "Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare." Efs 4:11. Dessa olika tjänster använder Gud för de troendes tillväxt och skickliggörande som det också framgår i nästföljande vers: "De skulle utrusta de heliga till att utföra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp" Efs. 4:12. Ja, vi har alla olika gåvor som Gud vill använda i tjänandet för Honom och i församlingen. Församlingen och Guds verk på den lokala planet blir starkare om alla troende är med i en församling. Det finns en hel del som tyvärr står utanför församlingsgemenskap och detta gör att många församlingar har svårt att satsa därför att man inte har resurser, varken personellt eller ekonomiskt. Detta i sin tur gör att det kristna vittnesbördet i samhället och i vårt land försvagas. Det gör att avkristningen i Sverige fortsätter. Vi behöver nu mobilisera alla kristna till ett aktivt deltagande i församlingarna och detta kommer att förstärka de lokala församlingarna och även kampen mot avkristningen, som vi alla lider av. Många kämpar starkt i församlingarna och är hårt belastade medan andra står utanför och bara ser på vad som sker. Gud har inte menat att vi skall vara åskådare utan deltagare i hans verk och församlingen, ty församlingen är Guds tanke och skapelse och då förstår vi ju hur betydelsefull den är. Varje kristen är också betydelsefull och behövs engagera sig. Frågan om församlingsgemenskap har en dubbel betydelse. Man kan säga avslutningsvis: ATT FÖRSAMLINGEN BEHÖVER DIG OCH ATT DU BEHÖVER FÖRSAMLINGEN.

Fråga: Jag undrar varför det talas så litet om det judiska folket? Finns det frälsta judar i Israel, och vad skall hända med dem? Åke Svar: Ja, vi har påpekat detta märkliga faktum om tystnaden om det judiska folket och Israel i artikeln: Förblindelse råder för tidstecknet Israel. Den ena orsaken till den tystnad som råder kan dels bero på att någon större levande eskatologisk undervisning och predikan i detta ämne är sällsynt. Detta gör ju att man då inte blir undervisad om det största tidstecknet som vi har på att Jesu tillkommelse är nära, nämligen staten Israel och judarnas församlande tillbaka till sitt land. Detta tidstecken har man i kristna sammanhang varit medveten om genom århundraden tillbaka. Man har predikat att judarna skulle församlas tillbaka till sitt land och att när det sker så är det ett tecken på Jesu andra tillkommelse. Det finns ju flera profetior i Bibeln som ger denna insikt, så det är ju inte konstigt att man kunde undervisa om detta långt innan det blev en verklighet. En annan orsak till tystnaden kan faktiskt vara att man upplever det känsligt att tala om Israel. Vi lever ju i ett av de mest Israelfientliga länderna i Europa. Det är inte politiskt korrekt att stödja Israel i vårt land. Många har smittats av den politiska korrektheten och kanske väjer för att tala om Israel. Man vill verkligen inte tro att det är så illa. Detta är i så fall ett stort svek mot Bibelordet och mot lyssnarna att undvika att tala om detta största tidstecken. Vi är ju den generation av alla, som ser dessa profetior gå i uppfyllelse inför våra fysiska ögon, detta som tidigare generationers troende endast sett i Bibelordet. Ser man inte detta tidstecken så är det illa ställt med den andliga insikten och synförmågan. Då är Jesu ord till församlingen i Ladociea ytterst aktuella, han ger där rådet: ”att smörja dina ögon med, så att du kan se.” Upp. 3:18. När det gäller frågan om frälsta judar i Israel så är svaret; att det finns det. Det har faktiskt skett en enorm ökning av de judar som nu tror på Jesus som Messias. De judar som kommer till tro på Jesus som Guds son, brukar benämnas för Messiastroende. Vi har sett en uppgift från 2004 som talar om att det finns ca 100 sådana messianska församlingar i Israel. Förutom dessa så finns det ett stort antal messianska församlingar i länder som USA, Ryssland och i andra länder. Det finns något intressant att lägga märke till när det gäller denna stora förändring av antalet judar som blivit frälsta under senare tid. Man kan se en stor förändring från tiden före 1967 och tiden efter. Det är faktiskt fler judar som kommit till tro på Jesus sedan 1967 än det sammanlagda totala antalet från det första århundrade fram till detta år! Det säger ju oss att ett andligt uppvaknande har börjat ske hos detta folk från det år då man fick tillbaka Jerusalem, det var ju som bekant år 1967. Det verkar alltså finnas ett samband mellan att Jerusalem åter kom i händerna på det folk som förlorade denna stad år 70 e Kr, då Jerusalems förstöring skedde. Guds frälsningsverk är kopplat till denna stad där Jesus dog för våra synder. Under alla dessa år har det varit som en andlig förblindelse för det gamla förbundsfolket, Israel. Under denna förblindelsetid har den kristna församlingen verkar och skaror av människor blivit frälsta världen över. Församlingens tidsålder, eller hedningarnas tid som den också benämns, den kommer att avslutas när Jesus kommer tillbaka. Nu har alltså något börja hända bland det judiska folket. Jesus talade profetiskt om hur det skulle gå med det folk, som han föddes bland. Han förutsåg hur det skulle bli föremål för de anfallande härarna som bl a också skulle förstöra Jerusalem och att folket skulle förskingras ut över världen. Han talar om detta i Luk. 21:24: ”De skall falla för svärdsegg och föras bort som fångar till alla hednafolk, Jerusalem kommer att trampas ner av hedningarna, tills hedningarnas tider är fullbordade.” Man kan sägas att församlingens tidsålder håller på att avslutas och att ljuset åter riktas mot Guds gamla egendomsfolk. Att Jerusalem åter blivit folkets huvudstad syns efter den undervisning Jesus ger, vara av stor betydelse. Församlingens tid avslutades inte med en gång 1967, men det verkar vara som en övergångstid har inletts innan den helt avslutas vid Jesu andra tillkommelse. Man kan använda bilden från ett stafettlopp när stafettpinnen överlämnas till nästa löpare. När det sker så är det en sträcka där växlingen sker och båda löparna är aktiva. Vi kan applicera detta på vår tid, att vi befinner oss på den sträckan och att snart så är församlingens tid över och Jesus hämtar sitt folk. Detta talar ju Jesus om just bara tre versar efter den vers som vi citerade här ovan, nämligen att: ”Då skall man se Människosonen komma i ett moln med stor makt och härlighet.” Luk. 21:27. Vad som då händer med de kristna och de judar som har tagit emot Jesus som sin personlige frälsare, det är beskrivet i 1 Tess. 4:16-17: ”Ty när en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Guds basun, då skall Herren själv stiga ner från himlen. Och först skall de som dött i Kristus Jesus uppstå. Därefter skall vi som lever och är kvar ryckas upp bland moln tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och så skall vi alltid vara hos Herren.” Allt tyder på att den stunden inte kan vara långt borta, med tanke på den undervisning som Jesus gett oss och som vi citerat, detta tillsammans med alla andra tidstecken vi har visar att: Jesus kommer snart!

Fråga: Lennart Svar: Vi kan naturligtvis inte veta allt som kommer att hända. Det vi kan veta är det som Gud givit kunskap om i sitt ord angående framtiden. Gud har nämligen uppenbarat en del av det som skall ske: "Jag förkunnar från början vad som skall komma och långt i förväg det som inte har skett" Jes. 46:10. Inte minst när det gäller den yttersta tiden och händelser i samband med Jesu andra tillkommelse så finns det en hel del som Gud har uppenbarat om vad som kommer att hända. Israel kommer att på ett alldeles särskilt sätt att stå i händelsernas centrum och omfattande krig kommer att ha sitt centrum i det här området. Flera andra händelser och tidstecken skall vara signaler till att löftet om Jesu andra tillkommelse står inför sin fullbordan. Det är precis de tecken som vi ser i vår tid och som vi lyfter fram i tidningen Flammor för att folk skall ha kännedom om detta och göra sig redo för denna stora händelse när Gud återigen griper in och sänder sin son för att hämta de som tillhör honom till den himmelska tillvaron.