Fråga: Den yttersta tiden och sista dagarna är nu, men tänker du att alla kommer att få höra budskapet eller har det redan skett med förr i tiden du vet, innan vi hämtas? Glenn Svar: Jag antar att du tänker på bibelstället som står i Matt 24:14, där Jesus säger: "Och detta evangelium om riket skall predikas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk, och sedan skall änden komma." Jag tror att många har missuppfattat detta ord. Det står ju inte att alla skall få höra evangelium innan Jesus kommer tillbaka. Vad Jesus säger är ju att efter det att alla har hört budskapet så "skall änden komma." Det talas alltså om "änden," det definitiva slutet när det gäller tillvaron här på jorden. Det står alltså inte "Jesu tillkommelse" utan "änden." Vi måste ha klart för oss att när Jesu andra tillkommelse sker avbryts församlingens tidsålder och de troende tas hem till himlen. Då börjar en ny och sista tidsperiod som vi brukar kalla tusenårsriket. Det är denna period då Jesus skall regera utifrån Jerusalem, efter det han alltså har kommit tillbaka i synlig gestalt. Då har också den dramatiska tiden som brukar kallas för vedermödan, passerats. Då är tiden inne för Jesu regering i fredsriket, tusenårsriket, inne. Vi kan ta med ett skriftställe som belyser hans regering utifrån Jerusalem efter vedermödan: "Då skall månen blygas och solen skämmas, ty Herren Sebaot skall då vara konung på Sions berg och i Jerusalem och inför sina äldste, i härlighet." Jes. 24:23. Då är också Judafolket församlat tillbaka i helhet till sitt land. De kommer alltså då att vara i Jesu omedelbara närhet kring hans tron i Jerusalem. De kommer också att tjäna som missionsfolk och förkunna "evangelium om riket." Det rike där Jesus inte bara är Herre, frälsare utan också konung.Även profeten Jesaja ger ljus kring detta: "Jag känner deras gärningar och deras tankar. Den tid kommer då jag skall samla alla hednafolk och tungomål, och de skall komma och se min härlighet. Jag skall sätta ett tecken ibland dem. Några av dem som blir räddade skall jag sända som budbärare till hednafolken, till Tarsis, till Pul och Lud, bågskyttefolken, till Tubal Javan, till kustländerna i fjärran, som inte hört talas om mig eller sett min härlighet. De skall förkunna min härlighet bland hednafolken." Jes. 66:18-19. Det tycks framgå av detta skriftord att det i stor utsträckning handlar om människor som lever primitivt, "bågskyttefolken" och som bor isolerat "kustländerna i fjärran". Det är ju ofta så här som de folk som i dag kallas för "onådda," lever. När dess har fått höra evangelium, då "skall änden komma." Att dessa alltså inte hört budskapet utgör inte något hinder för att Jesus skall komma. Han kan komma nu. Må vi vara beredda på det!

Fråga: " Antingen ett evigt liv med honom eller ett liv frånskilt honom? - Vad är det för val egentligen? - Var finns valmöjligheterna? Antingen ett liv i evig lycka och kärlek, eller ett liv utan allt det goda. Om jag skulle vara medveten om konsekvensen av att jag inte väljer Gud, - varför skulle jag då välja bort honom? Varför skulle jag välja ett liv frånskilt kärleken om jag är fullt medveten om att det är konsekvensen av att säga att jag och Gud är ett? Säga att den högsta upplevelsen och tillståndet och målet med världen är att bli medveten om vår gudomlighet; att vi är Gud. Skulle jag välja att säga så om jag var fullt medveten om att följden av en sådan tro och uttalande innebär evig död - förvisning från himmelriket? Var är Gud för en Gud som fördömer mig till evig förvisning från hans rike om jag väljer den väg jag nu vill gå och inte är fullt medveten om konsekvensen (vilket jag ju inte är eftersom jag vill gå en väg som Gud genom Jesus och andra av hans "profeter" fördömer)? - För självklart så skulle jag välja det god och kärleken enligt den kristna modellen och villkoren, om det andra valet/vägen skulle innebära frånskildhet från dom varandetillstånden/frukterna. Men nu är jag som sagt inte fullt medveten om att det är valalternativen. - Skulle Gud då fördöma mig? SKULLE GUD DÅ FÖRDÖMA MIG OCH RESTEN AV MÄNSKLIGHETEN SOM INTE HELLER HAR GJORT DET "KORREKTA" VALET? Frågan förefaller för mig absurd." [här nånstans började jag gå ifrån mina dagboksanteckningar] För om jag inte lyckas bli medveten om att det bara finns ett val och vad det valet är, har inte Gud tillsammans med sina änglar och profeter då misslyckats? Har inte Gud då misslyckats med sin egen skapelse, eftersom den vänder honom ryggen? Och vad är det för en allsmäktig och fullkomlig Gud som inte ens lyckas behålla dom sina (vilka borda vara alla, eftersom Gud har skapat allt). För tydligen, eftersom jag nu frånväljer den kristna vägen som jag en gång vandrade, eller gjorde jag inte det? - och i så fall: vem gör då det? Frågan blir för mig totalt egendomlig. Det blir som att vi här på jorden spelar ett hasardspel. Eftersom vi alla har olika föreställningar om vad som är rätt och vad som är sanningen - vem kommer då att bli och för evigt vara hans folk. "Om du med din mun och med ditt hjärta (eller vad det nu står) bekänner att Herren Jesus Kristus är Gud så ska du räddas ( - så är du lyckligt lottad). - Men HALLÅ!!! Hänger frälsningen på bara ett enkelt uttalande? Har mitt fortsatta eviga liv efter döden, som antingen kan bli tillsammans med Gud och allt det fantastiska det innebär (dock underordnad honom - för att påstå att vi skulle vara lika stora som honom, DET är hädelse; ett rent ut sagt djävulskt uttalande) - eller ett liv eller ickeliv frånskilt honom och allt det fantastiska, - Skulle ett sånt, för mig förefaller det som det absolut största och mest betydelsefulla valet, hänga på e t t e n k e l t u t t a l a n d e ? Pust, jag har visst starka känslor till detta ämne. /Mattias" Svar: Man måste utgå från rätt axiom om man skall kunna få ordning på det här. Utgångspunkten är att Satan lyckades föra bort människan, som har fri vilja, från Gud. Den fria viljan gör att människan hade möjlighet att gå bort från Gud, man kan naturligtvis kalla detta för ett "misslyckande" för Gud. Människan har därför öppnat upp för ondskan och synden i sitt liv. Alla har syndat som en följd av detta. Rom. 3:23. Hela världen är i Satan våld, vi ser det Matt. 4:9 och 1 Joh. 5:19. Situationen är alltså mycket mörk och människan är på väg till den plats som är tillredd åt djävulen och hans fallna änglar, Matt 25:41, eftersom hon är i satans grepp. Gud erbjuder inte oss "två möjligheter/val", som du skriver. Han erbjuder oss en möjlighet att bli räddad genom Jesus Kristus. Jesus var villig att offra den himmelska härligheten och komma till jorden för att gå in i en ställföreträdande död och ta syndastraffet på sig, för att vi skulle renas från synden och räddas ur den fruktansvärda färdriktning vi var inne på. Detta är den möjlighet vi erbjuds att räddas på. Att välja bort den är som att välja bort den livboj som kastats ut till oss för att vi inte skall gå under. När man är i en sådan situation så är det inte i första hand filosofiska tankar och resonemang kring detta som är det som är mest angeläget, - det är att räddas. När man fått fast mark under fötterna på klippan Kristus får man också perspektiv och svar på många av de frågor som man kan brottas med. Du skriver om bekännelsen till Jesus Kristus och frågar också: "Skulle ett sånt, för mig förefaller det som det absolut största och mest betydelsefulle valet, hänga på et t e n k e l t u t t a l a n d e ?" Det handlar om mer än "ett enkelt uttalande". Det handlar om kärlek till Gud och att vilja göra och leva i hans vilja. Det handlar om att besvara den kärlek som kommer till uttryck i Joh. 3: 16 "Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, på det att var och en som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv." När denna kärlek blir besvarad från oss, sker räddningsundret, - frälsningsundret. För ett under är det och ett under låter sig inte förklaras, - men kan erfaras.

Fråga: Kommer de onda människorna att pinas för evigt? Skrik av smärta, gråt, tandgnisslande? Jag tror att brinnande sjön är samma sak som helvete, men jag vet inte om de onda människorna som hamnar där kommer att vara döda d v s känner ingenting… eller att de pinas där för evigt. Margit Svar: När vi skall besvara frågorna om de eviga straffen, som frågeställaren lyfter fram här, är det viktigt att vi låter Bibeln ge svaret. Våra önsketänkanden får inte vara det svar som ges, utan skriften får vara vårt svar. Vi talar gärna om himlen som den underbara plats Gud har berett åt de frälsta, men vi talar så sällan om dess motsats. Men när vi läser Jesu undervinning skall vi finna att han talade tio gånger mer om helvetet än himlen. Vi kan fråga oss varför? Jesus ville varna människorna för denna fruktansvärda plats, han hade kännedom om den och visste om allvaret av att gå förlorad. Om Jesus talade så mycket om de eviga straffen, varför är det då så tyst om detta i dagens förkunnelse? Vi tror så gärna på en evig himmel, men det står också om evig förtappelse. Tror vi inte på det senare kan vi knappast tro på en evig himmel efter som alltså Bibeln talar än mer om den eviga förtappelsen. Gud vill varna och väcka oss för att gå förlorade. Det finns ingen fråga som är mer viktigt än: Var kommer jag att tillbringa evigheten? Har jag mitt namn i livets bok? ”Om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i eldsjön.” Upp. 20:15. Har Du inte tagit emot syndernas förlåtelse genom Jesus Kristus och vad Han har gjort för dig på Golgata, gör det nu! Dröj inte med detta viktiga beslut längre! Jesus har dött för Dig, Han älskar Dig – därför ge ditt liv oreserverat till Honom! Till sist vill vi ge bibelställen som svar på frågeställarens frågor. Vi har hämtat dessa bibelställen från boken: Vad är helvetet? Den är skriven av den kände världsevangelisten Billy Graham. 1. Upp. 20:15 - Som en brinnande sjö. 2. Ps. 11:6 - Som eld och svavel och glödande vind. 3. Ps. 18:6 - Som dödsrikets band. 4. Matt. 13:42 - Som en brinnande ugn. 5. Matt. 8:12 - En plats med gråt och tandagnisslan. 6. Luk. 16:23 - Dödsrikets plågor. 7. Upp. 20:11-12 - En oren plats. 8. Upp. 16:11 - En plats av förbannelser. 9. Matt. 8:12 - En mörkrets plats. 10. Upp. 14:11 - En plats utan ro. 11. Luk. 16:27- En plats där människorna beder. 12. Luk. 16 :24 - En plats där människorna ropar om barmhärtighet. 13. Matt. 25: 46 - En plats av evigt straff . 14. Matt. 25: 41 - En plats beredd för djävulen och hans änglar. 15. Luk. 16: 24 - En plats där man tigger om en droppe vatten. 16. Jes. 33: 11-14 - En plats av förtärande eld och evig glöd. 17. Luk. 16: 24- En plats där man pinas svårt av lågor. 18. Upp. 21: 8 - En plats där man torteras av eld och svavel. 19. Luk. 16:25 – En plats där man minns sitt föregående liv.

Fråga: Magdalena. Svar: Människan består av ande, själ och kropp. När det då gäller själen har den förbindelse med denna världen genom kroppen, samt genom anden har den förbindelse med den andliga världen, med Gud. Man kan säga att själen är jaget, som utgör den unika människa som vi alla är, eller "vår personlighet" som vi också kan uttrycka det. Denna personlighet, själen, har tre dimensioner; känsloliv, intellekt och viljeliv. Det är alltså ett helt kopplat samband mellan själen och jaget.Denna själ är också odödlig eftersom Gud inblåste "livets ande i hennes näsa, och människan blev en levande själ." 1 Mos. 2:7. (Åkessons översättning, en översättning nära grundtexten. Använder denna för att han skriver här ordet själ, där en del andra översättningar har ordet "varelse.") Detta visar alltså själens odödlighet, såsom Gud är odödlig blev människan också det eftersom hon fick del av Guds odödliga livsande. Det var endast med människan som Gud gjorde på detta sätt, det visar också skillnaden mellan djuren, som är dödliga varelser och människan som är en evighets varelse. Utifrån detta perspektiv förstår vi också vikten av att människan, såsom Bibeln lär, väljer ett liv i Gudsgemenskap här i tiden för att i evigheten också får leva i denna gemenskap, till skillnad från att vara i evighet skild från Gud i evig förtappelse.

Fråga: Hur kan man sortera apokryferna, de tillhör väl bibeln lika mycket som de andra böckerna? - En frågvis Svar: Det är av stor vikt att vi kan skilja på de böcker som Bibeln innehåller och de apokryfiska böckerna. Vi skall ha klart för oss att judarna aldrig inräknat de apokryfiska böckerna i sina heliga skrifter. Detta av det skälet att ingen av de apokryfiska böckerna gör anspråk på gudomlig inspiration. För det andra innehåller de felaktigheter när det gäller såväl historiska, geografiska och kronologiska uppgifter och inte minst allvarligt: de innehåller en undervisning som strider mot den Heliga skrift i övrigt. För det tredje så är dess innehåll på det andliga och moraliska planet på en nivå som är mycket lägre än GT:s i övrigt. Sist men inte minst, kan nämnas att Jesus eller apostlarna aldrig omnämner de apokryfiska böckerna. Nämnas kan då att Jesus anknyter i sin förkunnelse till, eller citerar, 22 av GT:s 39 böcker, men alltså aldrig de apokryfiska böckerna. Visst kan det också i apokryferna finnas det som är intressant och kan ge upplysningar av värde. Nämnas kan 1 och 2 Mackabeeröckerna som återger en period i judarna historia som ligger mellan GT:s sista bok och NT. Men att jämställa apokryferna med Bibelns böcker i övrigt är helt främmande. De kan läsas som litteratur, men inom Bibelns pärmar hör de inte hemma.

Var kommer de människor ifrån som ska bebo jorden under tusenårsriket? Fråga: Var kommer de människor ifrån, som ska bebo jorden under tusenårsriket? Vi undrar. Svar: Vilka kommer att leva under tusenårsriket? Ja, en del människor överlever den stora vedermödan som avslutar denna tidsålder. Det står ju i Uppenbarelseboken att stora skaror kommer att dö under denna tid, se, ex. Upp. 6:8, där det står att en fjärdedel dog, och i Upp. 9:15 står det att en tredjedel dog. Troligen är det främst människor som bor isolerat, långt borta från de tättbefolkade städerna och områdena. När man läser Jes. 66, den avslutande delen från vers 18 och till slutet av kapitlet, så tycks det vara en bra beskrivning på tusenårsriket. Människor skall komma och se Jesu härlighet när han regerar i Jerusalem, v 18. Några av de judar som blir räddade undan vedermödan, sänds till hednafolken, som då fortfarande inte hört talas om Jesus, v 19. Här skulle man alltså i dessa versar kunna se vilka som lever kvar på jorden i tusenårsriket.

Hur är det med de olika rapporterna om Judas död, som verkar motsäga varandra? Fråga: Jag skulle vilja få ett logiskt uppbyggt och klargörande svar angående de olika rapporterna om Judas död. Hänvisningsställen och nr. Många har funderingar kring en del Bibelställen som verkar motsäga varandra. Och det är inte bara icke-kristna som har dem......många kristna kan inte besvara dem tillfredsställande. Mvh RMF Svar: Så här lyder de två bibelställen som skildrar Judas död: ”Då kastade han silvermynten i templet och gav sig av. Sedan gick han och hängde sig.” Matt. 27:5. ”För pengarna som han fick för sitt brott skaffade sig ett jordstycke. Och han föll framstupa, så att buken brast och alla hans inälvor rann ut.” Apg. 1:18. Detta är en mycket vanlig fråga och detta är inte så konstigt som det först kan se ut. Matteus ger en sida av Judas död och Petrus i sitt tal, som återges i Apostlagärningarna, en annan sida. Det är ju så när olika människor beskriver ett och samma händelseförlopp så blir det ju aldrig exakt samma beskrivning. Matteus ger uppenbarligen beskedet att Judas hängde sig. Lukas visar sedan på vad som hände som ett slutresultat av denna hängning. Antingen så gick repet av, eller så brast grenen som Judas hade satt snaran i och när detta skedde faller Judas till marken så illa att hans kropp krossas, mot kanske vassa klippor ”så att buken brast och alla hans inälvor rann ut.”

Frågespalten Vi publicerar här svar på frågor som vi får. Frågorna ska handla om något kring den kristna tron. Det kan röra sig om något över ett brett område. Något som Du funderar över? Sänd då din fråga till: info@flammor.com Du får gärna använda signatur. Varför orättvisor på jorden? Vad menar Jesus med stympning? Vilken innebörd har vinundret? Hur förhåller det sig med sabbatsfirandet? Hur gör man sig redo för Jesu återkomst? Varför måste man dö? Hur är det med enhetssträvandena? Vad ska man göra åt sitt likgiltiga tillstånd? Hur är det med tankelivet? Kan man tro på ett helvete? Röka som kristen? Varifrån kom tanken om uppror till Lucifer? Måste man tillhöra en kyrka för att komma till himlen? Hur kan ni veta vad som kan hända i framtiden? Kommer alla att få höra budskapet innan Jesus kommer? Tror ni att den brinnande sjön är samma sak som helvete? Hur kan man sortera bort apokryferna, de tillhör väl bibeln? Gäller de gamla judiska lagarna, eller gäller de inte?