Du kämpade din kamp ditt samvete brottades med dig du visste att det var för det liv som du levde du kämpade så starkt.   Men ju mer du kämpade du bättre förstod att din fiende var det liv som du levde det bröt ner alltmer i ditt inre.   Kampen blev allt hårdare i ditt liv var svårt sårat i en kamp på liv och död som slutade med ditt jags död.   Din död blev ditt liv som livets furste själv sagt: ”Den som mister sitt liv för min skull han skall finna det.”   Skriv ut

Fröken Söderkvist ville veta vad som i framtiden skulle hända och därför hon började leta vart hon då sig skulle vända. Nu började ett sökande utan like till olika källor hon sig begav alla med rötter i mörkrets rike här fanns ett bottenlöst hav. Horoskop hon flitigt studerade olika medier hon började besöka och med TM hon mediterade men hennes förvirring syntes öka. Tarotkort ej ledning kunde ge och ej heller sitta i en pyramid och i kristallkulan hon ej kunde se nej, inget kunde avslöja en framtid. Plötsligt en dag en bibel hon såg hon började att denna studera och fylldes av en helt annan håg som gjorde att hon ville veta mera. I Bibeln hon fann profetians ord som om framtiden kunde ge svar om vad som ska hända vår jord och nu på en klarhet hon bar. Och från sökandets irrande stig fröken Söderkvist tog ett kliv och det kom då att visa sig att det förde till ett helt nytt liv. Skriv ut

Bitterhetens plåga Han led av bitterhetens plåga, sakta kvävdes livets låga, en tanke, ett ord fått fäste, och det blev bitterhetens näste. Berövad på harmoni och frid, hjärtat intogs ständigt av strid, bitterhetens rot trängde ner, djupare, fördärvade alltmer. Hans liv var ett liv utan värde, tankarna med hat han närde, han såg alla människors fel, men felfri han var för egen del. Var besviken på alla och allt, livet blev bara hårt och kallt, stelare blev hans ansiktsdrag, vittnade om ständig plågas dag. En dag lärde han livets gåta, den som kallas att förlåta, blev fri från bitterhetens grav, direkt - när han förlåtelse gav. Skriv ut

Trots viljans frihet vi drives och sällan vi mättas av frid, ty den gåvan den ej gives till jagad i jagandets tid. Fattiga och utblottade på allt men stolta och värdiga vi spelar, vi döljer vår nakna gestalt; ingen skall se det som felar. När lampan om kvällen har släckts och mörkret oss bäddar till ro, hos mången nog tanken har väckts: - det är fattigt att inte äga en tro. Skriv ut

Så hastigt flydde åter ett år med dagar som växlats till minnen, några med klarhet som från i går har mejslats med fasthet i sinnen. Dagbok är tecknad blad efter blad av hand som skrivit vad livet gav, allt står tecknat på rad efter rad för att ej dränkas i glömskans hav. Skriv ut

Jag lyfte min blick högt upp emot skynsamt stampade kraftigt med foten i dyn, som främling i universums oändliga hav förtvivlan och hopplöshet tanken mig gav. Jag hade letat i lärdomens stora förråd sökt att finna klarhet, visshet och råd, ty svaret på livets gåta, den ville jag veta för att aldrig mer behöva söka och leta. Ack, min längtan fick ett kallhamrat svar att blott en produkt av slumpen jag var, det näpste mitt längtans spirande frö då målet allenast var att döden få dö. Ty nu livet kändes blott grått och kallt och utblottad och berövad jag var på allt, smärtan av tomhet ville få mig att gråta om endast detta var svaret på livets gåta. Då plötsligt med blixtens klarhet jag såg att tillvaron dock på ett högre plan låg, ty tanken den nåddes av de gamla ord om en som skapat både himmel och jord. Livet blev plötsligt en meningsfylld tid och hjärtat fylldes med storslagen frid, jag var ej längre främling i tomhetens land ty livet vilade i Guds mäktiga skaparehand. Skriv ut