Besök konferensen i Fole!

Vi behöver förstå vilken stor skillnad det är på Guds rike och politiken.

Många kristna går så in i partipolitiken så att man blir hård i sitt hjärta emot andra som har annan politisk uppfattning än sig själv och även mot politiker som är ledare för andra partier än det man röstar på andra. Ja, man kan förlora sin andligt höga ställning som Sven Lidman sa till Lewi Pethrus. Det sägs bland annat i denna predikan: https://www.youtube.com/watch?v=NqKtWeqsnCQ&t=36s

Var med och sprid detta aktuella budskap! 

Det talas mycket om tolerans inom Svenska kyrkan – men vad man visar är intolerans när man skrapar lite på ytan.

 I Dagen skriver Jan-Gunnar Wahlén, pastor i Evangeliska frikyrkan, gymnasielärare och författare om hur avslöjande ärkebiskopens sommartal är. Här är ett avsnitt från hans debattartikel i Dagen: ”Två gånger under sitt sommarprat lyfter Modéus fram att Svenska kyrkan viger samkönade par – ”med glädje” – och betonar att det inte finns någon tveksamhet i denna fråga. Här försvinner plötsligt nyanserna. Den försiktighet som präglar hans syn på bibeltolkning ersätts av ett mycket bestämt ställningstagande, utan någon egentlig argumentation utöver den slagordsliknade formuleringen ”kärlek är kärlek och kärleken är av Gud”.

Det är svårt att inte se detta mot bakgrund av den pågående diskussionen i Svenska kyrkan om äktenskapssynen ska anses vara relevant vid tillsättning av tjänster, något som vid flera tillfällen uppmärksammats i tidningen Dagens spalter, nu senast genom Elisabeth Sandlunds debattartikel ”Vigselmotionen kan leda till kyrkosplittring”. Ärkebiskopens ord framstår som ett tydligt inlägg i den debatten. Här uppstår en stor inkonsekvens i Modéus resonemang. Om Bibelns budskap främst formas genom människors tolkning, i dialog och samtal, varför råder det då ingen tvekan i just denna fråga? Om kyrkan inte ska tala om för människor vad de ska tycka, varför uttrycks här en sådan kategorisk säkerhet?” Slut citat.

Att försöka försvara allt obibliskt leverne på det sexuella området med, det, citerade: slagordsliknade formuleringen ”kärlek är kärlek och kärleken är av Gud”.

Det finns säkert många som har kärlek till många personer utöver den livspartner som man är gift med. Skulle de komma till kyrkan och säga att jag vill gifta mig med ett par personer till, vi älskar ömsesidigt varandra och vill gifta oss. Då säger kyrkan nej, då gäller inte längre: ”kärlek är kärlek och kärleken är av Gud”. Då är det tomma ord, men när det gäller att viga samkönade par, då gäller det – intolerans!

Denna intolerans blir allt mer tydlig då det gäller den kyrkomotion som läggas fram i höst på kyrkomötet, det handlar om att alla präster skall viga samkönade par.

Mer om detta kan läsas på denna länk: kyrkanstidning.se/debatt/teologiskt-svajig-promemoria-om-aektenskapet/440456

Men hur är det med de präster som håller fast vid Guds ord och inte vill göra det – då är det slut på toleransen som man berömmer sig av. Vad det handlar om är: ”intoleranta toleransen”. Alla märker att ta det fagra och sköna talet om: ”kärlek är kärlek och kärleken är av Gud” samt ”tolerans” är inget värt när man granskar det närmre.

Många tänker att ärkebiskopen borde väl veta, denna kyrkas ledare. Nej, det upprepas återigen hur de religiösa ledarna på Jesu tid ledde folket vilse. Skall vi lyssna på vad Jesus säger i andra frågor skall vi också ta del av då han säger om dessa ledare: ”Låt dem vara. De är blinda ledare för blinda. Och om en blind leder en blind, så faller båda i gropen." Matt 15:14.

Det finns många som i första hand ser upp till auktoriteter än att själva läsa och tro på Guds ord och se vad det står skrivet. Det är ett sätt att komma fel på det andliga området.

När detta är sagt så vill vi säga att de som brottas med sin homosexualitet skall behandlas med mycket kärlek, vänlighet och stöd om man vill vara en kristen. De har en börda att bära, precis som alla andra som inte funnits en livspartner och kan leva ut sin sexualitet, men bär den bördan för att vinna himmelriket.

Återigen så finner vi vägledning och klarhet när Jesus säger: ”Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.” Matt 7:14. Vi har inte fått någon auktoritet och möjlighet att försöka vidga den porten!

Stäng dörrarna för detta falska evangelium. Det skall inte kallas för evangelium. 

Nu försöker de homosexuella att tvinga sig in med sitt budskap i kyrkorna. Det påminner om när de homosexuella försökte tränga sig in i den rättfärdige Lots hem i Sodom: ”Och de trängde sig med våld mot Lot och stormade fram för att spränga dörren.” 1 Mos 19:9

Det pågår nu påtryckningar och påverkan för att flera frikyrkor skall öppna upp för att börja viga samkönade par. Detta är särskilt påtagligt när det gäller Equmeniaförsamlingar. I detta samfund har de som viger samkönade par ökat markant de senaste åren. Men man är tydligen inte nöjd med bara dessa. Det är en del Alliansförsamlingar som är dubbelanslutna, alltså även till Equmeniakyrkan. Även dessa är utsatta för försök att acceptera samkönade vigslar. Dessa Alliansförsamlingar bör inse att deras samfund inte tagit ställning för detta och skall på goda grunder säga nej till dessa övertalningsförsök om man skall vara ansluten till Svenska Alliansmissionen. 

Vi har på senare tid fått del av att det är fler församlingar som skall ta ställning till att göra det. Nu påverkas styrelser till att ta upp frågan och underförstått att församlingarna skall bejaka detta.

Distriktsledare inom Equmeniakyrkan besöker församlingar i detta syfte. Först kan det ske genom att styrelser påverkas. När detta har skett så vill man sedan att dessa skall föreslå att det sker i församlingar. Vi har också hört hur en biskop Inom Svenska kyrkan också kommer att besöka   en Equmeniaförsamling för att påverka! Denne biskop är klart HBTQ-vänlig. Det är alltså just i denna tid en stor press att församlingar skall öppna upp för samkönade par och vigslar.

De som nu sänds till församlingarna är oerhört skickliga till att tala och övertala, med hala ord kan de övertala de flesta styrelser.

Deras agenda är att få församlingar till att besluta att man skall viga samkönade par. Ha detta klart för er när det kommer – låt inte er bedras. För dem spelar ingen roll vad Guds ord säger i frågan, den är klar och tydlig. Det finns inte ett enda bibelord som förespråkar samkönade sexuella förbindelse. För dem spelar det ingen roll vad som Gud har sagt. De bortförklara dessa bibelord. Det påminner om hur djävulen förförde de första människorna, när han sa: Skulle då Gud har sagt?

NU gäller det för att bibeltroende att sätta ner foten - NU. Detta måstes ske innan församlingarna tar upp det i församlingsmötena. Samla och tala med de som inte vill överge Guds ord. Gör det klart för församlingsledning att om man beslutar att öppna för samkönade vigslar så kommer vi att lämna församlingen – punkt slut. Detta är det enda språk som de förstår och som kan hindra att detta sker.

Att komma efteråt och säga att man lämnar församlingen, då är det för sent att stoppa förslaget, det skall klargöras för det att församlingen går till beslut. Om nu lämnar så är det inte ni som splittrar – det är församlingsledningarna som driver denna fråga – de är orsaken till splittringen – och en församlingsledning skall, inte splittra en församling. Ansvaret ligger hos dem om de vill splittrar församlingar – de om håller fast vid Guds ord är fria från att fortsätta tillhöra sådana församlingar. Vi talade nyligen med en medlem i en Equmeniaförsamling, han hade sagt till pastor att den dag två herrar vigs i församlingen – då lämnar jag den – då är det inte längre en församling.

Alla ni som står inför det vi skrivit här – var frimodiga och låter inte påverkas av ett falskt evangelium utan håll fast vi det gamla frälsande evangeliet. Om du inte tillhör en Equmeniaförsamling men känner de som gör det – förmedla denna artikel till dem – det kan rädda fler församlingar att gå in på en väg bort från Guds ord! NU står slaget om tron i Sverige och svärdet går genom kristenheten – må vi bestå i provet!

Konflikten med Iran kan utvidgas istället för att upphöra.

 Fredsavtalet mellan USA och Iran på 60 dagar gick ut för några dagar sedan. Trump säger att det inte skall förlänga detta avtal. Han vill vara fri att attackera Iran igen. Iran har på ett sätt gått segrande ur kriget. Man ser nu till att oljepriserna stiger och hela världen påverkas. Detta är i längden helt orimligt, det hotar världsekonomin.

Trump har hamnat i en rävsax som är svår att komma ur, han är orsaken till att vi hamnat i denna situation. Trump lyssnade inte på de som avrådde honom:

1 Vice presidenten J D Vance gjorde det.

2 General Dan Caine – USA:s högste militär varnade Trump för att ett större angrepp kunde utvecklas till en långvarig konflikt.

3 Tulsi Gabbard – underrättelsechef gjorde det också.

Vi har nu den allvarliga bilden som USAS har svårt att ta sig ur utan att än mer attackera Iran, fast man har brist på vapen. Iran kan då slå till emot Europa. På Göteborgs-Postens webbsida kan man den 19 augusti läsa det här: ”Uppgifter: Iran överväger attacker mot mål i Europa

Om USA trappar upp kriget mot Iran igen kan Teheran attackera amerikanska mål i Europa, uppger två personer med insyn i regimen för Financial Times. För iranierna är det inte en fråga om kriget kommer dra igång igen, utan när.

Enligt källorna har Iran utvärderat möjligheten att slå mot amerikanska mål i sydöstra Europa, som Bulgarien, där USA förra månaden fick tillåtelse att använda en flygbas för sina tankningsflygplan.

Även Cypern, där iranska drönare attackerade en brittisk bas i mars, kan bli föremål för hämndattacker om Donald Trump skulle starta nya amerikanska angrepp mot Iran.

Dessutom uppges Iran överväga att ge sig på fiberoptiska kablar som dragits längs botten av Hormuzsundet.

För att angripa mål i Europa skulle Iran kunna använda sig av ballistiska robotar, men Sidharth Kaushal, research fellow vid tankesmedjan RUSI i London tror att det kan bli svårt att orsaka skada på så långt avstånd.

Financial Times skriver att många inom den iranska regimen anser att frågan inte är om kriget kommer fortsätta, utan när. Förhandlingarna mellan Iran och USA har kört fast och Donald Trump sa på tisdagen att ”inga samtal pågår eller har planerats”.

Irans eventuella attacker beror på vad USA gör, enligt källorna. En av dem säger att regimen kan utöka kriget om Donald Trump gör verklighet av hotet att förstöra iransk infrastruktur. Den andre säger att det ”inte finns några gränser” för hur Iran kan svara om USA attackerar igen.

– Ett mycket stort misstag, som att attackera vår infrastruktur, kan få kriget att gå bortom regionen och nå Europa, säger den första källan.” Slut citat.

En del kanske tänker så här; om Iran anfaller Bulgarien så bryr jag mig inte om det. Fel, Bulgarien är medlemmar i Nato och anfalls detta land har alla de andra länderna plikt att ställa upp på Bulgariens sida, även Sverige, enligt artikel 5 i Natofördraget.

I denna situation med Nato indragit i detta, kan Ryssland hugga till så att säga i skuggan och i ryggen på Europa. Vi har då ett storkrig.

En del ser att kriget tornar upp sig i horisonten och har redan dragit allt närmare. Det kan vara närmare än de flesta tror, mycket närmare. Återigen har vi varnat allt efter den allvarliga bild som rapporteras i media dag efter dag. Det är vår uppgift att varna, ingen skall kunna säga att vi inte har gjort det: ”Men om väktaren ser svärdet komma och inte blåser i hornet och folket inte blir varnat, och svärdet kommer och tar ett liv bland dem, då dör han genom sin egen missgärning, men hans blod ska jag utkräva av väktarens hand.” Hes 33:6.

Tyvärr så måste vi återigen förmedla en ny varning – vi önskar att det inte skulle behövas – men med verkligheten inför ögon så behövs det.

Så här kan man läsa på Oscarssons blogg:

Alexander Dugin beskrivs ofta som “Putins hjärna”.

Den ryske ultranationalisten har sedan 1990-talet argumenterat för ett expansionistiskt Ryssland och beskrivit Ukraina som en central del av den ryska intressesfären. Mycket av Dugins tankegångar har senare blivit framträdande i Vladimir Putins retorik och politik.

Nu vill Dugin återigen påverka den ryske diktatorn.

Han uppmanar Putin att evakuera samtliga miljonstäder i Ryssland, inklusive huvudstaden Moskva. – Städer, särskilt storstäder, måste omedelbart tömmas på invånare, säger Dugin enligt oberoende Moscow Times.

Dugin anser att massevakueringar är nödvändiga eftersom ett kärnvapenkrig med väst är ”oundvikligt”. Ett sådant krig kommer att leda till utplåning av städer runt om i Ryssland, menar den ryske nationalisten. – Det kommer inte längre att finnas några storstäder: inget Moskva, inget Sankt Petersburg, inget Jekaterinburg, säger han.

Oklar maktspelare

Alexander Dugin har av flera bedömare beskrivits som en maktspelare inom Putins närmaste krets. Det är dock oklart hur stort direkt inflytande han har på Vladimir Putin. Redan 2008 förespråkade Dugin att Ryssland skulle annektera Krymhalvön. Sex år senare ockuperade ryska styrkor den ukrainska halvön. Alexander Dugin har även under många förespråkat en konfrontation mellan Ryssland och Ukraina. 

Hemliga drönarbaser

Flera europeiska underrättelsetjänster har varnat för att Ryssland förbereder ett krig mot Nato.

Nyligen avslöjade den brittiska tidningen The Telegraph att Ryssland har byggt upp ett nätverk av drönarbaser i de västra delarna av landet. Från anläggningarna kan Ryssland avfyra långdistansdrönare med kapacitet att nå mål djupt in på Natos territorium.

Flera europeiska huvudstäder är inom räckhåll för drönarna. Enligt kartläggningen rymmer varje bas omkring 1 000 drönare. Sammanlagt har 59 avfyrningsramper placerats ut.

– Nya ryska baser för uppskjutning av drönare kan användas för framtida attackvågor mot Nato, om Kreml skulle besluta sig för det. Baserna skulle möjliggöra avfyrning av större salvor, rapporterar tankesmedjan The Institute of the Study of War, ISW.” Slut citat.

Texten talar sitt tydliga språk. Dugin har tidigare påverkat Putin, det borde gör att vi förstår allvaret.

Kommer nu den uppfyllelse av den synen som Gunhilda Smehus hade 1968 i Valdres i Norge. Det som återstår är den avslutande delen, vi publicerar den här: ”DEL IV

Folk från fattiga länder strömmar till de rika länderna. De kommer till Europa, till Skandinavien och också till Norge. Det är många som kommer. Och folk börjar tycka illa om dem och bli hårda emot dem. (När hon sa detta började hon gråta.) De behandlas mer och mer som judarna före andra världskriget.

Då är måttet för våra synder fullt. Kriget bryter ut. Först som en liten konflikt, en obetydlig konflikt. Men den tar inte slut. Den tilltar och breder ut sig. Till slut eskalerar den till ett stort krig. Mot slutet av det stora kriget används fruktansvärda vapen, bland annat atomvapen. Luften, jorden och vattnet förgiftas och fördärvas. Folk från de industrialiserade länderna i Amerika, Europa, Australien, Japan och andra liknande områden måste fly. De kan inte bo kvar längre. De kommer till de fattigaste länderna som har undgått det värsta.

Men där är människorna inte särskilt villiga att ta emot oss på samma sätt som vi inte var särskilt villiga att ta emot dem.” Med de orden berättade kvinnan från Valdres om sin syn.” Slut citat.

Den politiska varning som nu mött ord i denna artikel, den stämmer med det vi läst om den profetiska. Nu har vi tagit del av detta i ord – blir det så att detta övergår från ord till verklighet? Se över ditt liv – lever du nu så att du är redo att möta Gud?

Så här rapporteras på Oscarssons nyhetssajt:

De senaste dagarna har ryska militärfartyg dragit in på Östersjön.

Fartygen har placerats om från Rysslands norra flotta, och samlas nu närmare de svenska vattnen, rapporterar tyska Bild. – Flytten sker vid en tidpunkt då Kremls diktator Vladimir Putin hotar Europa med motåtgärder på grund av sanktionerna mot den ryska skuggflottan, uppger tidningen.

Fregatter med missiler

De senaste dagarna har flera ryska krigsfartyg anlänt till Östersjön. Först fartyget Admiral Kasatonov, följt av den ryska jagaren Admiral Levchenko. – Enligt ryska källor kan denna fregatt avfyra kryssningsrobotar. Mycket nyligen utplacerades den för att tillhandahålla säkerhet och eskortera ryska lastfartyg i Medelhavet och Engelska kanalen, rapporterar Bild.

Offentliga hot

Nyligen gick den ryske diktatorn ut och kritiserade EU för de hårdare tagen mot den ryska skuggflottan. Dessutom utlovade Vladimir Putin att ett ryskt svar var att vänta, rapporterar RBC-Ukraine. – Nyligen har de kommit på idén att beslagta våra skepp och sälja egendom som plundrats från oss, sade Putin. – Det är uppenbart att detta inte är något mindre än piratverksamhet och rån. Om detta börjar genomföras i praktiken kommer vi att tvingas svara på samma sätt.

Varnar för Putins hot

Vladimir Putins hot ska inte avfärdas som ren retorik utan tas på allvar, menar den tyske sjösäkerhetsexperten Moritz Brake. – Strategiskt försöker Moskva främst skapa osäkerhet och öka kostnaderna för västerländska åtgärder mot sin skuggflotta, säger han till Bild. – Just av denna anledning ska Europa inte ge intrycket att sådana hot accepteras – särskilt om de följs av handlingar.

Återigen: Vad som helst kan hända när som helst. Var redo möta Gud!

Vi går snarare emot ett storkrig än fred!

Det är det senaste från kriget att det sker en upptrappning, den har skett under de senaste dagarna och under augusti.

Detta kan man läsa på Oscarssons nyhetssajt:

Ukraina fortsätter att attackera Ryssland från luften.

Under söndagen avfyrades över 600 drönare mot huvudstaden Moskva. Den ryska huvudstadens guvernör Andrej Vorobjov kallar det för "en av de största drönarattackerna på senare tid".

Rysslands diktator Vladimir Putin har också reagerat på upptrappningen.  Drönarattackerna har skrämt Putin och fått honom att ändra sitt rörelsemönster, rapporterar den oberoende ryska nyhetsbyrån Agentstvo Diktatorn vågar inte längre vistas i västra Ryssland på grund av oro för sin egen säkerhet. – Presidenten verkar undvika Ryssland på den europeiska sidan, som är målet för ukrainska drönarattacker, uppger Agentstvo.

Gömmer sig i skogen

Putin har dragit ner på resandet under året. Diktatorn har endast besökt fem platser under 2026, varav endast en ligger i västra Ryssland, rapporterar Agentstvo.

Dessutom har han i princip upphört att besöka sin hemstad Sankt Petersburg. I stället har Putin främst rört sig mellan Moskva och sitt residens i Valdaj, som är belägen i ett skogsområde mellan Moskva och Sankt Petersburg.   

Identiska gömställen

Det har tidigare rapporterats att Putin har låtit bygga minst tre identiska kontor på olika platser för att göra det svårare att avgöra var han befinner sig.

En kartläggning från granskningsgruppen Systema visar att kontoren finns i Novo-Ogarjovo utanför Moskva, i Sotji vid Svarta havet samt i skogsområdet kring Valdaj.

Från bunkrarna uppges Putin fatta avgörande beslut om kriget i Ukraina. Diktatorn detaljstyr den militära operationen från sina gömställen, rapporterar Financial Times.

Dramatiska säkerhetsåtgärder

Säkerheten kring Putin har samtidigt stärkts dramatiskt, rapporterar CNN med hänvisning till en rapport från en europeisk underrättelsetjänst.

– Kockar, livvakter och fotografer som arbetar med presidenten är också förbjudna att resa med kollektivtrafik. Besökare till Kremlledaren måste kontrolleras två gånger, och de som arbetar nära honom får bara använda telefoner utan internetåtkomst, står det i rapporten.” Slut citat.  

Nu har vi en helt annan bild än tidigare Putin är rädd för sitt liv han gömmer sig. I denna situation kan ta till kärnvapenmissiler, så som redan varnat för: Ryssland mot det ofattbara? | Flammor - profetisk tidskrift

Vad som helst kan hända när som helst. Var redo möta Gud!

Gör en utflykt så här i slutet av sommaren!

Holger Nilsson predikar

Sök på de olika tangenterna som ses på bilden här ovan för det som du är intresserad av!

Det går också att trycka på tangenten längst till höger där det står WEBB-TV, då kommer man till drygt 140 inspelningar där Holger Nilsson talar.

Har Du mera ledig tid är detta en möjlighet att inhämta undervisning i skrift och tal!

Guds ord lyfts upp i vår huvudstad.

Nu sker också utdelning av Nya Testamentet till hushållen i Stockholm. ”Guds ord hade framgång och spred sig alltmer.” Apg. 4:24.

Så blir det när man lämnar Bibeln som rättesnöre – då lämnar också de som vill hålla fast vid den.

I vår förra artikel skrev vi det förrädiska falskspel som drivas av politiker för att få kyrkan att acceptera deras synpunkter, läs: https://flammor.com/hbtq-frgan-p3836.html

I Dagen den 12 augusti inser Elisabeth Sandlund att Svenska kyrkan på detta sätt nu kan stå inför en splittring som kommer att gå till historien. Så här skriver Sandlund bland annat i en långa artikel:

”Men vigselfrågan är samtidigt ett stort, eller snarare gigantiskt, problem: De outtröttliga försöken att åstadkomma enhetlighet och stänga ut dem som framhärdar i den klassiska äktenskapssynen skapar så starka spänningar att de i förlängningen riskerar leda till en kyrkosplittring. Jag vet att jag kommer att bli beskylld för att måla en viss potentat på väggen.

Men någonstans går gränsen för hur mycket en kyrka kan avvika från sina rättesnören, först och främst naturligtvis Bibeln och därefter bekännelseskrifterna, noga listade efter betydelse i Svenska kyrkans grundlag, kyrkoordningen. Ja, bekännelseskrifterna har många sekel på nacken. Ja, vi lever i en annan tid nu än när Luther formulerade sin syn på äktenskapet (som om inte alla tider var andra tider). Men hela poängen med den fasta grunden är att den är beständig, att det som är riktigt viktigt är stabilt hur mycket omständigheterna än ändras.

Är det orimligt att tänka sig att präster, diakoner, kyrkomusiker, andra anställda i kyrkan och en hel hop engagerade lekmän – vilkas hållning för enkelhetens skull kan sammanfattas som klassisk kristen tro – bestämmer sig för att gränsen är nådd? Skapandet av en fri evangelisk-luthersk kyrka i Sverige vid sidan av den alltmer partipolitiserade Svenska kyrkan är ett alternativ som skulle kunna bli verklighet, trots alla teoretiska och praktiska problem som skulle uppstå. Liknande processer har skett på andra håll, i den lutherska kyrkan i USA på 1970-talet och i närtid i den internationella metodistkyrkan.” Slut citat.

Nu står vi också i Sverige inför det som skett i den lutherska kyrkan och metodistkyrkan. Vi skriver detta innan det har skett för att vi skall vara beredda. Det som splittar är frågan om de homosexuella skall få leva ut sina begär med kyrkans välsignelse till äktenskap i kyrkan och att alla som inte ställer sig bakom det skall hindras att följa sitt samvete och Guds ord. Det är mycket stort det som det handlar om.

Förändringen har tagits steg för steg och på ett förrädiskt sätt har man lämnat sin tidigare hållning och synen på vad Bibeln säger.

Förklaring av Pinkwashing = att anklagas för att använda HBTQ-vänlighet som ett PR-verktyg för att ”tvätta” sitt anseende.

På Kyrkans tidnings ledarplats har Fanny Willman skrivit om detta. Vi tar och här återger senare delen av vad hon skriver om förändringarna och då detta skedde:

”1974

Kyrkostyrelsens skriver: ”På uppdrag av biskopsmötet publiceras boken De homosexuella och kyrkan. Författarna drar slutsatser som är radikala för sin tid. Bland annat konstaterar de att det finns något som kan kallas ”genuin homosexualitet”, samt att det ur ”psykologiska synpunkter är angeläget, att de homosexuella uppnår varaktiga och stabila förbindelser. En konsekvens av utredningens överväganden är att ”inga hinder principiellt skulle föreligga för en homosexuell att inneha kyrkliga tjänster”. Utredningen nämner också möjligheten att överväga någon form av välsignelsehandling av par av samma kön.”

Kyrkostyrelsen skriver inte: Att 1974 innefattade den första stora teologiska omprövningen inom Svenska kyrkan. Som Anna Karin Hammar och Ninna Edgardh påpekar i boken Äkta makor bygger utredningen på ny medicinsk och psykologisk forskning, utredningen låter för första gången (!) en homosexuell person själv komma till tals i en kyrklig utredning och prövar om de bibeltexter som traditionellt använts verkligen handlar om det som utredningen kallar ”genuin homosexualitet”. Därmed flyttas diskussionen från enbart moral till exegetik och teologi. Frågan blir inte längre bara vad kyrkan ska tycka, utan hur Bibeln ska förstås. 

I dagens debatt uppfattas det ofta som om kyrkopolitiken kommer först och exegetiken efteråt eller inte alls. Förespråkare hänvisar ofta till kyrkomötets beslut och kyrkans ordning, medan kritiker hänvisar till den klassiska traditionen. Själva den exegetiska diskussionen riskerar därmed att hamna i bakgrunden. 1974 stod den i fokus. 

1979

Kyrkostyrelsen skriver: ”Homosexualitet tas bort som sjukdomsdiagnos i Sverige.”

Kyrkostyrelsen skriver inte: Att sjukdomsdiagnosen avskaffades inte innebar att stigmatiseringen upphörde. Tvärtom följde under 1980-talet hiv- och aidsepidemin, som drabbade homosexuella män särskilt hårt och åter väckte misstänksamhet, rädsla och skam. Ninna Edgardh och Anna Karin Hammar beskriver däremot hur sjukdomen blev ett nytt bakslag i en tid då många just hade börjat hoppas på större öppenhet. Trots att homosexualitet inte längre betraktades som en sjukdom kom många homosexuella åter att förknippas med sjukdom i det offentliga medvetandet.

1985

Kyrkostyrelsen skriver alls inte att Svenska kyrkans främsta företrädare, ärkebiskop Bertil Werkström, detta år rekommenderar homosexuella kristna att leva i celibat.

(PS Detta är precis den åsikten som vi har – den som Svenska Kyrkan har övergivet. Det är inget konstigt att homosexuella lever i celibat, det är många kristna som gör det, de som inte fått någon livspartner.) 

1988

Kyrkostyrelsen skriver: ”En arbetsgrupp, Kyrkan och de homosexuella, lämnar sin rapport, Homosexuella i kyrkan – en fråga om kärlek.”

Kyrkostyrelsen skriver inte: Att rapporten är mindre ett ställningstagande än en inbjudan till fortsatt teologisk dialog. Den samlar olika röster, däribland representanter för Kristna regnbågsrörelsen (Ekho), och försöker skapa ett gemensamt samtalsunderlag i en kyrka som redan var djupt oenig. Som Anna Karin Hammar och Ninna Edgardh beskriver det följdes detta av en ny arbetsgrupp där både företrädare för Ekho och för den mer traditionella linjen deltog. Men motsättningarna blev så stora att Ekho:s representanter lämnade arbetet innan slutrapporten publicerades 1994. Det visar att vägen mot förändring inte gick genom konsensus utan genom en lång och ibland smärtsam teologisk konflikt.

1994

Kyrkostyrelsen skriver: ”Rapporten Kyrkan och homosexualiteten (Svenska kyrkans utredningar 1994:8) blir klar och offentlig. Den visar att kyrkan är splittrad i synen på homosexualitet.”

Kyrkostyrelsen skriver inte att splittringen inte bara handlade om olika åsikter i frågan, utan om förtroendet för själva processen. När ärkebiskop Gunnar Weman lämnade ett eget remissvar om partnerskap innan arbetsgruppen avslutat sitt arbete uppfattade Ekho:s representanter att utredningen hade spelat ut sin roll. Det var därför de lämnade arbetsgruppen. Rapporten kan omöjligen betraktas som del av en berättelse om hur kyrkan steg för steg närmade sig en gemensam hållning, utan som ett vittnesbörd om en konflikt som blivit så djup att några av dem som skulle föra samtalet inte längre trodde att det var möjligt.

1995

Kyrkostyrelsen skriver: ”Lagen om registrerat partnerskap träder i kraft” och ”Läronämnden, där samtliga biskopar ingår, konstaterar i sitt yttrande till kyrkomötet att Svenska kyrkan inte ska uttala att partnerskap är moraliskt orätt, utan att det ska bejakas. Biskopsmötet ger anvisningar för hur vi håller enskild förbön för ett ingått partnerskap.”

Kyrkostyrelsen skriver inte: Att det är minst sagt märkligt att framställa detta årtal som ett steg framåt i kyrkans arbete för hbtq-människors rättigheter. Partnerskapslagen tvingade Svenska kyrkan att ta ställning till hur samkönade par skulle bemötas. Biskoparna avvisade kyrklig medverkan vid partnerskapet men öppnade för enskild förbön – utan offentlig gudstjänst och utan anhöriga närvarande. För många upplevdes det som ett fortsatt osynliggörande, och som att deras kärlek och liv inte var något annat än just ”moraliskt orätt” i kyrkans ögon. 

1997

Kyrkostyrelsen skriver: ”På kyrkomötet väcks en motion om välsignelseakt för par av samma kön i öppet kyrkorum.”

Kyrkostyrelsen skriver inte: Att motionen inte ledde till något beslut. Tvärtom visade den hur svårt kyrkan fortfarande hade att enas.

…På samma sätt fortsätter tidslinjen fram till 2026.

Fler utredningar. Fler hearingar. Fler antologier. Fler kyrkomötesbeslut. Vissa internationella konflikter med partnerkyrkor. Till sist den könsneutrala vigselordningen 2009, en gemensam vigselordning 2017 och de senaste årens beslut om prästrekrytering och prästutbildning.

Det blir lätt att tro att kyrkan metodiskt arbetat mot ett mål som hela tiden varit givet. Men så såg historien alltså inte ut.

De decennier av exegetiskt och systematiskt teologiskt arbete som gjorde en ny äktenskapssyn möjlig reduceras till en serie beslut och utredningar. Resultatet blir en berättelse där förändringen framstår som en närmast självklar reformprocess, snarare än som en av de djupaste teologiska konflikterna i Svenska kyrkans moderna historia.

Inte undra på att de som nu företräder en ”avvikande” äktenskapssyn känner sig förminskade. Inte undra på att positionerna inom kyrkan då hårdnar.

Deras uppfattning framställs indirekt som något historien lämnat bakom sig, snarare än som en teologisk position som fortfarande finns i marginalerna av Svenska kyrkan, och dominerar i världen. (Vår fetning av stilen från artikeln i Kyrkans Tidning). En kyrka som vill reformera sin lära borde inte skriva bort den tradition den reformerar. Den borde visa varför den inte längre finner traditionen övertygande.

Kanske mest graverande, för en kyrka som firar Pride och säger sig vilja arbeta för hbtq-personers rättigheter, är hur Svenska kyrkan genom att framställa sin historia som ett stolt, medvetet policyarbete inte låtsas om att den varit en del av förtrycket.

Året jag föddes tilläts inte samkönade par bjuda in vänner och familj för förbön över sitt partnerskap. "Lås kyrkportarna!" ropade prästen till vaktmästaren när ett gaypar, på nåder, stod redo att i kyrkan uppmärksamma sitt gemensamma liv. 

Undrar vad de hade tyckt om att kyrkostyrelsen idag markerar samma riktlinjer för enskild förbön av ingått partnerskap som en historisk seger. Fanny Willman, ledarskribent.”

Denna utveckling inom Svenska kyrkan är vad alla som i dag är engagerade i HPTQ-frågor borde känna till. Detta nu när frågan drivs på och klappar på frikyrkornas dörrar. Nu är det frikyrkorna som dessa vill att de skall ta steg bort från den klassiska, bibliska kristna synen – det kallas avfall. Sprid denna artikel!

Du som inte vill veta vad det ofattbara är – läs inte denna artikel!

Turkiet förstår faran och säger att: ”Kriget måste stoppas till varje pris”. Vidare kan man läsa på Oscarssons nyhetssajt: ”Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling. Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine. Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland. – Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer. – Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.” Slut citat.

Står vi nu inför slutuppfyllelsen av den syn som kvinnan i Valdres såg 1968? Så här återges slutet av den i Emanuel Minos bok Tag plats Dörrarna stängs: ”Onaturliga synder börjar också breda ut sig, och blir till och med godtagna i kristna kretsar. TV kommer att spela en stor roll. Det blir många TV-stationer. (På den tiden sa vi inte "kanaler", så den äldre kvinnan använde ordet "stationer", som man gjorde för radion.) TV:n blir full av våld. Våldet blir på den tiden till underhållning. Och det våld som folk ser på TV kommer börjar också till slut att prägla städer och bygder.

Man kommer också att visa intima blir till och med samlivsscener. Det mest intima, som hör äktenskapet till, kommer att visas öppet på kristna kretsar. TV. (När hon sa detta, invände jag att detta inte var tillåtet i offentliga program. På den tiden hade vi ett "varsamhetsplakat" som inte tillät obscena scener. Då sa hon med höjd röst: "Den lagen kommer de inte att bry sig om när tiden är inne”)

DEL IV

Folk från fattiga länder strömmar till de rika länderna. De kommer till Europa, till Skandinavien och också till Norge. Det är många som kommer. Och folk börjar tycka illa om dem och bli hårda emot dem. (När hon sa detta började hon gråta.) De behandlas mer och mer som judarna före andra världskriget.

Då är måttet för våra synder fullt. Kriget bryter ut. Först som en liten konflikt, en obetydlig konflikt. Men den tar inte slut. Den tilltar och breder ut sig. Till slut eskalerar den till ett stort krig. Mot slutet av det stora kriget används fruktansvärda vapen, bland annat atomvapen. Luften, jorden och vattnet förgiftas och fördärvas. Folk från de industrialiserade länderna i Amerika, Europa, Australien, Japan och andra liknande områden måste fly. De kan inte bo kvar längre. De kommer till de fattigaste länderna som har undgått det värsta.

Men där är människorna inte särskilt villiga att ta emot oss på samma sätt som vi inte var särskilt villiga att ta emot dem.” Med de orden berättade kvinnan från Valdres om sin syn.”

Allt som kvinnan såg i sin syn 1968 har gått i uppfyllelse hitintills, står vi nu inför slutuppfyllelsen?

Var beredd på allt – framför allt att möta GUD i evigheten.

Gör en utflykt innan sommaren är över!

Konferensen sänds på Sverigekanalen men det är något speciellt att vara med på plats! Att få möta trossyskon som lever i Anden och väntar Jesus – det är något som alla behöver. Varmt välkommen!

Det finns nåd för alla som omvänder sig från olika synder!

Ta del av Tomas vittnesbörd:  https://www.youtube.com/watch?v=JQ1ghBBkPaE&t=2645s

Inom Regnbågsrörelsen talas det mycket om kärlek – men när Tomas lämnade den möttes han av hat, avståndstagande och annat från de som talar så mycket om kärlek. Så mycket var det talet värt = 0

USA:s underrättelsetjänst ansluter sig till sina europeiska kollegor och varnar för en rysk attack mot Nato.

Vi har på senaste tiden gett flera varningar för krig. Det är bara en återspegling av vad profan medier skriver om – och vi kan som kristna inte blunda för det.

På Oscarssons nyhetssida kan man läsa detta den 7 augusti: ”Enligt de amerikanska underrättelseuppgifterna kan den ryske diktatorn Vladimir Putin komma att testa Natos motståndskraft genom en ”begränsad attack” mot ett av alliansens medlemsländer under de närmaste åren.

Kan smälla i höst

USA varnar för flera olika scenarier, däribland en storskalig cyberattack och en mindre markinvasion redan under hösten, rapporterar Wall Street Journal, som har tagit del av uppgifterna.  Den nya bedömningen baseras bland annat på att USA:s ammunitionslager har minskat till följd av kriget mot Iran och vapenleveranser till Ukraina. Den amerikanska militären uppges lida brist på precisionsstyrda robotar, luftförsvarssystem samt medel- och kortdistansrobotar.

USA:s varning för en rysk attack markerar en vändning i den amerikanska bedömningen. – USA hade tidigare bedömt att Putin inte kommer att provocera ett Natoland samtidigt som han fortsätter sitt krig i Ukraina. Amerikanska tjänstemän uppger nu att denna bedömning ändrats tidigare i år, eftersom den ryske diktatorn i allt högre grad är trängd i Ukraina och står under inhemsk press att leverera seger, rapporterar Ukrainska Pravda.

Uppgifter om falsk flagg-attack

Den amerikanska varningen utfärdas bara dagar efter att Litauens försvarsminister, Robertas Kaunas, uppgett att Ryssland överväger att en så kallad falsk flagg-operation mot de baltiska staterna. – Vi har information om att Ryssland överväger att utföra icke-konventionella kinetiska attacker mot kritisk infrastruktur i Östersjöregionen. Det är troligt att Ryssland kommer att använda ukrainsktillverkade drönare för detta, sade han till den litauiska nyhetskanalen 15min.

En falsk flagg-attack innebär en dold operation vars syfte är att lura allmänheten att en annan aktör bär ansvaret än den som faktiskt planerade och utförde operationen.” Slut citat.

Redan gör Ryssland tester emot länder i Nato, se bilden nederst från Sveriges Radio. Det står att det kunde lett till katastrof, det gjorde det inte denna gång, men hur går det nästa gång…

Det här är ytterligare en varning från militär underrättelsetjänst. Det har varit många sådana från olika håll och länder om att något kan inträffa i Europa. Dessutom har vi redovisat profetiska varningar som kommit. Inget av detta kommer att bita på de som inte vill lyssna – men krig kan göra det.

Denna artikel är högaktuell och därför lyfter vi fram den igen.

Så här skrev  Anders Gerdmar på ledarplats i Världen idag, han gjorde det innan Herren kallade hem honom: ”Gud reste upp väckelser i ett Sverige med superi och fattigdom och gav oss välstånd under lång tid, innan socialismens ande lyckades förvandla landet till världens mest gudlösa. Och kyrkorna lät sig påverkas.

När Herren sände David Wilkerson till Filadelfia i Stockholm 2004 var det med ett skarpt budskap: ”Herren har något emot de evangeliska kyrkorna i Sverige. Det kan sammanfattas i ett enda ord: apati [det vill säga likgiltighet]. Detta är er andliga väckarklocka. Ni har kommit till den punkt när ni har förlorat kraften, den helige Ande, på grund av apati … Det finns ingen som böjer knä och i bönens kraft bryter ner dessa fästen.”

David Yonggi Cho, dåvarande pastor i världens största församling, hade dessförinnan gråtande profeterat varningsord till samma kristenhet vid sitt besök i Filadelfia: ”Efter att ha varit här i några dagar upplever jag något främmande i atmosfären. Med profetisk ande vill jag säga att Sverige står inför krig eller väckelse. Om ni inte ber mer om en ny väckelse, så kommer fruktansvärda krigstider över landet. Jag har gråtit och bett över ert land och utifrån denna nöd och kamp ser jag i min ande detta som måste komma över er nation” (min kursivering).

Sedan dess har något förändrats i den viktiga Filadelfiaförsamlingen. Det som hände under 2022 visar det. Församlingen blev då en plattform där man legitimerade hbtq-budskapet på offentliga och mediala plattformar. Gudsfruktan var borta, liksom den bibeltro som en gång var helt grundläggande för den mäktiga församlingsrörelsen som utgick från Filadelfia.

År 2022 nåddes‚ genom detta avfall och andras lika allvarliga steg, en bottenpunk i svensk kristenhet. Man kan nu i frikyrkan kalla undervisning som klart strider mot Guds ord för bibeltro, man kan bejaka hbtq och samtidigt kalla sig bibeltrogen. Det blir ett tal med kluven tunga; språket ändras för att skapa en ”bibeltrogen” hbtq-legitimering.

Den kanske enda ”väckelse” vi såg 2022 var hbtq-väckelsen, en rörelse i de gamla samfunden som saknar varje bibelstöd, men som till och med dess profeter kallar bibeltrogen.

Nu angrips själva grunden för tron, Guds eget ord. Samtidigt börjar svärdet, som är Guds levande och skarpa ord, nu skära rakt igenom samfunden, men djupast sett mellan själ och ande. Det är gott att Herrens svärd delar; inget samfund är heligt eller skapat av Gud, utan de är mänskliga konstruktioner.

Men det andliga bottenläget kan också beröra vårt land. Pastor Chos ord om ”krig eller väckelse” har ringt inom mig i flera månader. Men kanske apatins sömn gör att vi inte hör den högsta militärens varningssignal: ”Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas.”

Det finns dock ännu en väg framåt: den väckelse som Wilkerson och Cho manar oss till. Det handlar inte om en snabb, ytlig quick fix, utan en ”lång omvändelse”, en tårarnas väg. En förnyad biblisk bild av Jesus, den Helige. Han är inte slapp och slafsig med synder, han tillåter inte predikanter att göra vad de vill med hans heliga ord. Vi kommer att få göra räkenskap: Jesus sade: ”Förförelserna måste komma, men ve den genom vilken de kommer!” (Luk 17:1).

Krig eller väckelse? Herren har sänt sina profeter, men vi har egentligen inte lyssnat utan låtit bibeltro bli otro och världens väsende råda. Är krig den väckarklocka vi behöver?

Vi har varit här förut, i 1950-talets bönerörelse som troligen stoppade ett ryskt angrepp. Nu kallas vi in i bönekammaren för att höra Herrens röst om 2023. Må Herren väcka oss att verkligen höra och att göra vad han manar oss att göra.”

Anders Gerdmar rektor för Skandinavisk teologisk högskola

Till Guds folk, Israel sände Gud profeter och varande dem. Många gånger brydde inte Israel om varningarna, då hamnade de i krig och bortförande till främmande land. Vi borde lärt vad som vi kan läsa i Bibeln, men inte.

Inget uppvaknande har skett i vårt trots varningarna. På församlingarnas bönesamlingar är det endast ett fåtal, om det överhuvudtaget finns några sådana. Varningarna från David Wilkerson och Yonggi Cho har nonchalerats, då skall vi inte vänta någon väckelse. Återstår det andra fasansfulla alternativet – det verkar vara det enda som kan väcka de kristna i Sverige.

Håller krigen i Ukraina och Iran på att vävas samman till en större, vidare konflikt? Flera händelser på sistone tyder på det.

Så här kan man läsa i DN:s artikel: ”Perspektivet där världens stormakter delas upp i aggressiva allianser oroar – och påminner kusligt om förspelet till första världskriget.

Ukraina attackerar ett iranskt handelsfartyg på Kaspiska havet. Samtidigt bistår Ryssland, enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, den iranska regimen med satellitbilder på amerikanska baser i Mellanöstern som den kan angripa från luften.

Alliansen mellan Putin och den iranska regimen är ingen nyhet.

Iran har ända sedan Rysslands invasion 2022 levererat de Shahed-drönare som dagligen kraschar in i ukrainska bostadshus. Teheran å sin sida får det avancerade luftvärnssystemet S-400 från Moskva. Zelenskyj har förstås intresse av att visa för Donald Trump att han är på USA:s sida i Mellanöstern. Och att Ryssland är på motståndarnas sida.

Men de nya uppgifterna om att Kreml hjälper Iran att hitta amerikanska mål är trovärdiga och skulle, om de stämmer, innebära en upptrappning. Precis som uppgifterna om att Kiev inte drar sig för att angripa iranska fartyg.

Det framstår onekligen som att Putins krig i Ukraina och Trumps i Iran håller på att smälta samman. Mönstret som avtecknar sig visar två allianser som står emot varandra.

På den ena sidan finns USA, Israel, Ukraina och en rad arabiska gulfstater. I förlängningen kanske också USA:s allierade i Nato.

På den andra finns något som liknar den grupp som George W Bush en gång kallade ”ondskans axelmakter”, nu med medlemmarna Ryssland, Iran och Nordkorea – som uppges skicka ytterligare 30 000 av sina soldater att slåss i Ukraina. Bedömare i USA tvekar inte att bunta ihop dessa länder som ”de aggressiva axelmakterna”.

Många inkluderar Kina i begreppet, inte utan anledning. Peking håller både Moskva och Teheran under armarna ekonomiskt och levererar tekniskt bistånd till Rysslands krig. Samtidigt som landet ökar pressen mot Taiwan, medan USA är upptaget på annat håll.

Det maktspel som pågår har oroande likheter med tiden före första världskriget

USA:s agerande under Trump har alltså fört en rad diktaturer närmare varandra. Samtidigt som han och Putin tillsammans tycks ha drivit Ukraina in i en oväntad och ofrivillig allians med Israel. Kan det komplicerade spelet mellan allianserna föra oss mot ännu ett världskrig? Ett sådant som utspelar sig på flera kontinenter samtidigt?

Så illa är det inte än. Men det maktspel som pågår har oroande likheter med tiden före första världskriget. I boken ”The Sleepwalkers” från 2012 lanserade historikern Christopher Clark en teori om orsakerna bakom första världskriget 1914–18, som gick ut på att det inte gick att skylla kriget på en enskild stormakt eller ledare.

I stället hade Europas länder vandrat in i kriget ”som sömngångare”, nästan oavsiktligt genom inkompetent diplomati, usel krishantering, oövertänkta mobiliseringar, upprustningar och hotelser.

När gnistan tändes genom skotten i Sarajevo 1914 fanns allianser på plats och ett storkrig mellan dem blev oundvikligt. Putin och Trump bär skulden för de pågående krigen i Ukraina och Iran. De är båda medlemmar i allianser. Men kommer deras allierade verkligen att gå i fullskaligt krig med den andra sidan bara för att en ledare vill det? Europa och Kina kan fungera som motvikter här.

På vår egen kontinent har de allra flesta ledare gjort mycket klart att medlemskap i Nato inte innebär stöd till anfallskrig som inleds av en annan medlem, i detta fall USA i Iran. Kina å sin sida är fokuserat på Taiwan och drar sig för att öppet dras in i konflikter långt hemifrån.

Illa fungerande diplomati är dock en likhet mellan 1914 och 2026. I dag låter Trump en okvalificerad kompis från fastighetsbranschen sköta känsliga förhandlingar och ändrar kurs flera gånger dagligen från sin mobiltelefon.

Men det finns också andra personlighetsmässiga paralleller som kan verka skrämmande. Så här har en av 1910-talets nyckelspelare beskrivits av den tyske historikern Thomas Nipperdey: ”...ytlig, hafsig, rastlös, oförmögen att slappna av, utan någon djupare seriositet, utan vilja till hårt arbete eller känsla för att följa upp saker till slutet, utan känsla för balans eller gränser, inte ens för verkligheten eller verkliga problem. Okontrollerbar och oförmögen att lära av erfarenhet, desperat för applåder och framgång.”

Denna analys av den tyske krigskejsaren Wilhelm II gjordes 1992. Många tycker kanske att den för tankarna till en viss sittande världsledare.” Slut citat.

Ja, det gör det och denne nuvarande världsledare är betydligt farligare än Wilhelm II. Kunde det bli världskrig med denne så är riskerna mycket stora att det kommer att ske med den som nu agerar. Vi borde förstå.

Men som det heter: ”Det enda vi har lärt av historien är att vi inget har lärt av historien.” Det är bara så sorgligt att det är så – vi borde inse vad som kan hända!  

Med tanke på att allt kan förändras över en natt så är det inte tid att skjuta upp förberedelser för svåra tider, nöd och krig.

Så här kan man läsa i Dagens Nyheter: ”Vid en eventuell kris kommer hjälpen i samhället först och främst fokuseras på de som behöver den bäst – enligt MCF (Myndigheten för civilt försvar), tidigare MCB. Med andra ord måste varje medborgare i Sverige räkna med att själv förse sig och sitt hem med förnödenheter för att klara sig i minst en vecka. Och skulle krisen bli ett faktum kan det ta lång tid innan vardagen är tillbaka till normalt igen.

Enligt en Novusundersökning, gjord på uppdrag av Röda Korset, har sex av tio svenskar gjort förberedelser för att hushållet ska klara av en kris – en siffra som är betydligt högre än liknande undersökning gjord 2021 då endast 26 procent ansåg att de var förberedda. Kanske inte så konstigt med tanke på världsläget med krig i Europa och oroligheter på fler ställen.

Men vad bör man ha hemma för att klara av en krissituation? Här är några bra tips!

Ett första steg

Börja med se över hushållets behov och förutsättningar, planera hur du skulle kunna ordna vatten, mat, kommunikation och värme i bostaden i sju dagar. Ett första steg för att kunna bli krisredo kan vara att skaffa sig en beredskapslåda.

Mat och matlagning

Se till att ha extra mat hemma, konserver, torrvaror och annat som kan tillagas snabbt, kanske kan ätas utan tillagning eller som inte kräver så mycket vatten i tillagning. Tänk på att maten ska kunna förvaras i rumstemperatur. Potatis, kål, morötter, ägg, kaffe, te, choklad, energibars, honung, mandlar och nötter håller länge i rumstemperatur.

Om elen försvinner är det bra att kunna ha ett gasol- eller fotogenkök för tillagning.

Dricksvatten

Det är livsnödvändigt att ha vatten att dricka, om du är osäker på vattenkvaliteten bör man kunna ha möjlighet att rena vattnet med filter, tabletter eller genom att koka det. Beräkna minst tre liter vatten per vuxen och dygn.

Värme

Utan el kan det i många fall vara svårt att hålla värmen i hushållet, se till att ha en plan för hur du ska kunna värma ditt hem. Bra att ha hemma är beredskapsfiltar eller ullplädar som håller värmen bäst.

Kommunikation

En krisradio för att kunna ta emot viktig information är en bra sak att ha hemma – gärna en variant som fungerar utan ström. Då kan du också hålla koll på vad som händer där du befinner dig. Se också till att ha en plan på hur du ska kunna få kontakt med anhöriga eller nå räddningstjänsten, sjukvården eller polisen. Skriv gärna ner viktiga nummer till exempelvis polis och sjukvårdsrådgivning.

Första hjälpen och läkemedel

Rekommendationerna från Socialstyrelsen är att se till att man har medicin och förbrukningsmaterial för minst en månad hemma. Bra också att se över så att du har ett första hjälpen-kit hemma med värktabletter, vätskeersättning, handsprit, toalettpapper, vattenreningstabletter och lite annat nödvändigt.

Belysning och pengar

En ficklampa är bra att ha i beredskapsväskan, lika så värmeljus och en powerbank. Om elen skulle sluta att fungera så kan du behöva använda kontanter för att köpa mat eller förnödenheter, se därför till att ha lite kontanter i mindre valörer hemma.

Transport

Kika över dina transportmedel – kanske se till att bilen är i form och fulltankad och att cykeln är pumpad och hel.” Slut citat.

Hur många varning och uppmaningar behövs genom olika profana medier innan man skall göra något? Tillhör du dessa fyra av tio så är det dags att du ändrar inställning och gör något. När krisen eller kriget kommer är det för sent! Det enda man kan göra då är att man ångrar att man inte tog varningarna på allvar.