Ryssland provocerar och sedan hotar med krig.

Detta är vad som hänt i Tyskland på en veckas tid:

2 september: Två separata sabotage mot elinfrastruktur – ett ställverk i Brandenburg och ett i Nordrhein-Westfalen. De orsakade störningar och kraftverksproblem.

3 september: En brand-/sabotageincident vid en byggarbetsplats nära försvarsföretaget Rohde & Schwarz i München. Två personer greps.

4 september: Ett misstänkt sabotageförsök vid ytterligare ett ställverk i Dormagen. Ett misstänkt föremål och ett brev där någon tog på sig ansvaret hittades.

Under helgen: Ytterligare misstänkta angrepp mot elnätet i Sachsen, där polisen bland annat hittade 21 hemmagjorda spränganordningar i anslutning till kraftledningar.

7 september: Polisen undersöker dessutom en brand vid ett ställverk i Berlin och ett möjligt sabotage mot ett annat ställverk i Wesel.

Tankarna går till att det är Ryssland som ligger bakom en del eller merparten. Så här lyder ryska kommentaren, där man slår ifrån sig som skyldiga, som vanligt: Orden efter rysk krigsvarning

Ryska utrikesministern säger alltså att: "det är början på ett riktigt krig". Tysklands ledare tar hotet på allvar, se bilden nedan- det borde vi också göra!

De flesta av oss kommer inte att vakna upp förrän kriget är ett faktum – det rycker allt närmare den punkten. 

Gå in på www.nationellbon.se och läs mer!

Under ledning av dessa erfarna bedjare bådar det för rejäla bönedagar! 

Här nedan ses programmet! Sprid denna information vidare så att det mobiliseras för stort för bön i huvudstaden!

Läs vad Jacob Rudenstrand, biträdande generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen skriver.

 ”Bibeln understryker kraftfullt kärleken till nästan och omsorgen om den fattige, faderlöse och flyktingen. Samtidigt ger kristen tro ingen färdig politisk policy för den bästa miljöpolitiken, för hur regler för medborgarskap ska utformas, för hur uppehållstillstånd ska utfärdas eller för vad som ska beskattas, skriver Jacob Rudenstrand.

Tidigare i våras skrev Kyrkans tidnings Robert Tjernberg att årets val riskerar att bli ”tidernas mest teologiska val”. ”Alla politiker verkar plötsligt vilja tala om Gud och tro”, menade han. Det är en överdrift, men han fångade ändå något väsentligt. För det är inte bara politikerna som har fört in frågor om Gud, tro och religion i årets riksdagsval. Det ansvaret vilar i minst lika hög grad på präster, teologer och religionsvetare.

Det började inte heller med detta val. Strax efter förra valet gick Växjö stifts biskop Fredrik Modéus (bror till nuvarande ärkebiskopen) ut i Expressen och riktade skarp teologisk kritik mot Tidöavtalet: ”Tidöavtalet innehåller flera saker som går på tvärs med den kristna idétraditionen.” Han fick stöd av kyrkohistorikern Joel Halldorf, som hävdade att ”SD:s och Tidöavtalets nationalism inte är förenlig med kristendomen […] Det är inte bara min personliga övertygelse, utan ett teologiskt konstaterande.” Då handlade det främst om migrationspolitiken som inte i tillräcklig hög grad speglade 3 Mosebok 19.

Så har det fortsatt. Från de återkommande (medvetna?) missförstånden om att prefixet Krist- i kristdemokrati skulle syfta på en konfessionell eller kyrkopolitisk rörelse, till religionsvetare som efterlyser vad som närmast liknar ett konfessionellt parti – en ”kritisk, profetisk motkraft till statlig makt och nationalism” som ska ”peka mot Gud”.

Mot denna bakgrund framstår prästen Anna Karin Hammars senaste utspel som en kulmen. När hon hävdar att ”valet den 13 september är en status confessionis-situation för kyrka och troende människor” och att kristna därför inte kan rösta på något av Tidöpartierna, är det ett häpnadsväckande uttalande. En status confessionis innebär att själva evangeliets sanning står på spel. Att utropa ett svenskt val till en sådan situation är teologiskt närmast absurt.

Hammar må hänvisa till viktiga principer som ”omsorg om skapelsen och människovärdet” samt ”rättssamhället och demokratin”, men argumentationen är svepande och ihålig. Kristen tro ger oss ingen färdig politisk policy för den bästa miljöpolitiken, för hur regler för medborgarskap ska utformas, för hur uppehållstillstånd ska utfärdas eller för vad som ska beskattas. I sådana frågor är det fullt möjligt för kristna att inta olika ståndpunkter. Att Hammar samtidigt tiger om abortfrågan – där den kristna traditionen sedan urkyrkan har hävdat att även det ofödda barnet har ett okränkbart människovärde – är symptomatiskt.

Bibeln är tydlig när det gäller det principiella: staten har rätt att ta upp skatt (Rom 13:7). Men den anger ingen procentsats för ett rätt skattetryck. Bibeln understryker kraftfullt kärleken till nästan och omsorgen om den fattige, faderlöse och flyktingen. En kristen världsbild stannar heller inte vid Sveriges gränser; den innebär en kallelse till global solidaritet – att inte blunda för människor som lider, utan att efter förmåga ge skydd åt den som flyr och stöd åt den som förföljs. Men Bibeln säger inget om hur en stats asylregler eller villkor för medborgarskap ska utformas i en globaliserad värld eller hur bistånd ska fördelas mellan fattiga och flyktingar. Inte heller resonerar den om hur en modern välfärdsstat ska förhålla sig till ekonomiska migranter. Och trots att Bibeln är tydlig med statens uppgift att straffa det onda (Rom 13:4), säger den inget om storleken på försvarsbudget, inget om åldersgränser eller antal fängelseår.

I sådana frågor handlar det istället om avvägningar, målkonflikter och bedömningar utifrån sammanhang och principer. Kristna kan komma till olika slutsatser, och det är självklart att man kan kompromissa. Därmed är det också frågor man kan tala med varandra om utan att stämpla varandra som onda. Då kan sakfrågor, argument och konsekvensanalys stå i centrum.

Eftersom den politiska ”geografin” har förändrats kraftigt genom historien – från kejsardömen till nationalstater till välfärdsstater och dagens identitetspolitik – kan kristen tro inte översättas rakt av till ett fast politiskt program. Men den hjälper oss att avgöra vart som är norr när vi orienterar oss i nya frågor.

Bibeln bejakar tanken på en stat och en gemensam samhällsordning även om den inte säger vilket styrelseskick som är det rätta. Till skillnad från den omgivande kulturen tillskrivs överheten rollen som en tjänare (Rom 13:4). Man kan konstatera att en liberal demokrati är den minst dåliga ordningen och att en ofullkomlig samhällsstruktur är bättre än totalt kaos.

För kristna är det därför värt att påminna sig om att Jesus inte lät politiken inta en överordnad position i sin undervisning. Det tydligaste exemplet på detta var när han fick frågan om det var rätt eller fel att betala skatt till kejsaren (Matt 22:15–22).

Jesu svar – eller snarare hans vägran att ge ett enkelt ja/nej-SVAR – visar komplexiteten i den kristnes relation till staten. Han bad om en denar, ett mynt som bar inskriptionen ”Tiberius Caesar, son till den gudomlige Augustus” och titeln ”Pontifex Maximus”. I Matteusevangeliet kan man läsa vad som på många sätt liknar en debatt i politisk filosofi: ”Vems bild och namn är det här?” frågade han. ”Kejsarens.” ”Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud.”

Samtidigt som Jesus vägrade säga vilken politisk sida som är den kristna, vägrade han också att tillerkänna mänsklig överhet fullkomlig auktoritet och lojalitet, något som då var vanligt. Enligt historiker introducerar Jesus helt enkelt tanken på att staten inte är obegränsad – den har tydliga gränser och kan inte kräva någon total lydnad – det kan bara Gud.

På ett sätt kan det verka uppfriskande när präster kommer med kategoriska påbud om vilka partier som ligger utanför den kristna bekännelsen. Men om man gör valet till en fråga om kristen bekännelse kan man tycka att ett mer initierat bibelsamtal borde följa. För om bekännelsen verkligen står på spel, då krävs också en teologisk fördjupning som går djupare än svepande formuleringar om ”människovärde” och ”skapelsen”.

Hos en del kristna verkar det ärligt talat som att den politiska identiteten har börjat väga tyngre än den kristna. Det skapar en märklig asymmetri: å ena sidan förväntas man vara oreserverat dogmatisk i sitt motstånd mot sådant som uppfattas som fel politisk ideologi eller partipolitisk linje; å andra sidan uppmuntras man att förhålla sig öppet, prövande och nästan ickedogmatiskt till Jesu identitet och kristendomens kärna. Även här är Anna Karin Hammar, och den grupp i Svenska kyrkan som hon representerar, ett talande exempel.

Mot den bakgrunden av alla dessa komplexiteter har vi på SEA tagit fram en enkel bibelläsningsplan inför valet. Den vill hjälpa kristna att reflektera över politikens roll, människovärdet, religionsfriheten, global solidaritet, politisk polarisering och vårt hopp i Kristus. Och inte bara inför valet – utan också för dagen efter.

Winston Churchill uttryckte det träffande: ”Demokrati är den värsta formen av styrelse, bortsett från alla andra former som man prövat tidigare.” Det ligger något i det, även när vi frågar oss om det finns goda politiska alternativ för den som är kristen. Kanske bör vi hellre ställa oss en annan fråga inför det kommande valet: Vilket partiprogram är minst dåligt utifrån det offentligas ansvarsområde?” Artikeln har även publicerats i Svensk Tidskrift.

En del kristna går hårt in för detta med politiken och är nästan fanatiska och man anser att andra skall rösta och tänka som man själv gör. Man blir mer sysselsatt med politiken är med Guds rike – det är fel. Kom ihåg att Guds rike är en sak svensk politik är en annan. Kom också ihåg att det blir ingen väckelse vilken sida som än vinner valet! Om man däremot la ner lika mycket tid i bön som en del gör när det gäller att prata om politik, då finns det förutsättning för väckelse. Denna predika belyser detta mer: POLITIKEN KONTRA GUDS RIKE - Holger Nilsson - Vetlanda Friförsamling

Boken gavs ut i år på tyska Den fullständiga titeln är Krieg 2027? – Wenn Geschichte sich wiederholt (Krig 2027? – När historien upprepar sig).

Boken har redan väckt mycket uppmärksamhet och framställs som extra spännande.

Så här presenteras boken: ”Hotar en ny världsordning? Demokratins kris ur en historikers perspektiv.  Stärkta autokratiska regimer, ett försvagat väst och politisk polarisering: Samtiden uppvisar allt oftare oroande paralleller till händelserna under 1930-talet. Mellan Ryssland, Kina, Nordkorea och Iran håller en ny krigsaxel på att formas. Dess gemensamma mål är att utnyttja demokratins kris för att genomdriva en ny världsordning.

Dr Moritz Pöllath är historiker och expert på transatlantisk säkerhetspolitik. I denna fackbok drar han en linje från världshistoriens farligaste år ända fram till vår explosiva samtid.

Är ett tredje världskrig oundvikligt? Vägar ut ur värsta tänkbara scenario.

Att lära av historien: paralleller mellan 1930-talet och vår tid.

En fackbok om demokratins kris och vilka motåtgärder som skulle behövas.

Den nya krigsaxelns planer och vad väst kan göra för att bemöta dem.

Hur ett möjligt angrepp mot Taiwan skulle kunna leda till en ny global systemkonflikt.

Historien som ett tidigt varningssystem: att förstå samtiden genom det förflutna.

Auktoritära regimers förberedelser för krig, nationalistisk retorik och politisk polarisering: Det som känns igen från historieböckerna upprepar sig på ett skrämmande sätt i vår tid. Bokens syfte är att använda det förflutnas händelser för att förstå dagens utveckling.

Det är inte första gången som antidemokratiska autokrater strävar efter en ny världsordning. Dr Moritz Pöllath visar på de välbekanta mönstren och på behovet av handling i den demokratiska världen - så att 2027 inte blir året då det tredje världskriget bryter ut.”

Vår kommentar är att vi inte håller det för omöjligt att det behöver ens dröja till 2007 förrän kriget bryter ut. Det kan ske när som helst. Bara de senaste dagarna har det skett en rejält ökad hotbild mellan Ryssland och europeiska länder. Vi skrev om detta i den förra artikel: Ryssland trappar upp | Flammor - profetisk tidskrift

Detta är en av böckerna som varnar för storkrig. Det är profana böcker som gör det. På den kristna fronten råder tystnad. Ingen skall säga att vi skrämmer med våra artiklar. Det är i så fall experterna som gör det med sina böcker och uttalande som varnar för storkrig. Då skulle de anklagas för att skrämma miljontals.

När skall en del inse att det inte handlar om att skrämmas – det handlar om att varna för att vi skall vara förberedda på vad som kan hända. Det är alltså i omsorg som vi skriver sådana här artiklar. Det är de som inte varnar – det är de som inte har omsorg!

Det är också emot Natoländer – det gör det än mycket mer allvarligt.

På skärmdumpningen här ovan ser man vad den 3 september rapporterar om. Det handlar om att Ryssland agerar och vad som man larmar om att landet kan göra framöver.

Vad det handlar om är att flera länder i Europa blir berörda av rysk aggregation. Det är klart att detta kommer inte länderna att tillåta att det fortsätter – då har vi storkrig i Europa.  

Newton hade alltså ett mycket starkt intellekt och sysslade med vetenskap. Detta var dock inget som hindrade honom för att tro på Bibeln, inte alls.

 Det var inte bara så att han trodde på den utan visade ett stort intresse för Bibelns profetior om framtiden.

Boken Observations upon the Prophecies of Daniel and the Apocalypse of St. John publicerades 1733, sex år efter Newtons död. Den innehåller hans tolkningar av Daniels bok och Uppenbarelseboken. Den visar att Newton lade stor vikt vid teologi och profetior, något han arbetade med privat parallellt med sin naturvetenskapliga forskning.

Newton skrev alltså kommentarer till profetens Daniels bok och Uppenbarelseboken. Dessa både böcker ger oss en insikt i vad som kommer att hända i avslutningen av denna tidsålder då Jesus kommer åter. Denna insikt som finns i dessa profetböcker är av största vikt att alla har kunskap om dess innehåll. Detta därför att vi kan stå mycket nära uppfyllelserna av det som är beskrivet i dessa två profetiska böcker.

Det är tydlig undervisning vi har i dessa profetböcker och det finns inga säkrare källor för att förstå framtiden och vad som kommer att hända, än genom dessa profetböcker.

Världen över predikas över dessa och vi behöver en upprättad profetisk undervisningen i vårt land. Så här profetiskt skrev Newton om vad som skulle ske inför den slutliga uppfyllelsen av profetiorna:

”Omkring den tiden kommer en grupp män att resa sig som riktar sin uppmärksamhet mot profetiorna och insisterar på deras bokstavliga tolkning, mitt i mycket oväsen och motstånd.”  

Alltså att driva denna fråga splittrar församlingarna. 

Det kan ha förekommit några samkönade vigslar, i Equmeniakyrkan men i övrigt så är det nog nära noll sådana. Ändå så drivs denna fråga av Equmeniakyrkan genom att församlingarna skall ta ställning till sådana vigslar. När frågan driva är att församlingarna skall säga ja till det. Med skicklig retorik från samfundet via sina kanaler så sker det. De är mycket frimodiga, medan de som skulle säga ifrån är tysta och försiktiga – självklart skall det vara tvärtom!

Det finns församlingar som splittras, de bibeltrogna lämnar. Det är inte de senare som behöver ha dåligt samvete för att splittra, det är samfundet som orsakar splittringen. Detta samfund som ständigt talar om enhet. I själva verkar så är de som motverkar detta. Talet om enhet blir bara tomma ord när man splittrar själv.

Men visst det måste ske en splittring. Detta för att det skall bli uppenbart vad som är sant och äkta och det som är människotankar som inte finns något som helst stöd för i Bibeln, all homosexuell utlevnad beskrivs som felaktig där. 

När det ändå försvaras av enskilda pastorer och samfund, så måste en splittring ske, detta skriver Paulus om: ”Först och främst hör jag att det förekommer splittring bland er när ni möts i församlingen, och till viss del tror jag att det är så. Det måste finnas partier bland er, för att visa vilka av er som är äkta.” 1 Kor 11:18-19.

Vi skall hänvisa till Anders Gerdmar blev docent Uppsala universitet 2009, han är även professor, som kan grundtexten och ser vad den säger. 2018 upplevde Anders Gerdmar ett profetiskt tilltal om ett svärd som skulle gå genom svensk kristenhet. Denna profetia finns också med i boken som ses här ovan. Inför årsskiftet 2021 upprepades tilltalet med orden: ”Nu går svärdet genom kristenheten”.

– Allt måste prövas, men när jag såg det som började hända inom EFK förstod jag att detta var en del av det som tilltalet handlade om, säger Anders Gerdmar.  Han konstaterar att det är ett stort tryck på unga idag när det gäller dessa frågor, från både media och skola. Genom boken vill han ge kristna en biblisk grund för samtal. – Jag upplever en nöd för de människor som är vilsna i sin könsidentitet och brottas med det här. Många liberala kristna säger: ”Låt oss nu anpassa oss.” Jag säger: ”Nej, det är emot Guds vilja. Låt oss istället ge vägledning.

Du som tillhör en församling där denna fråga är aktuell; gör klart för församlingen och dess ledning att Du kommer att lämna församlingen om man säger ja till samkönade vigslar. Detta skall klargöras innan beslut fattas i församlingen – sedan är det för sent. Detta kan vara det enda språk som de förstår – och klargör att de splittrar församling.

Anders Gerdmar har skrivit boken som ses längst upp. Du kan beställa boken via denna länk: https://sthforlag.se/shop/hbtq-och-bibeln/

Läs boken den och när du gjort det ge den till församlingsledningen. Du kan vara med och stoppa avfallet från Guds ord i en fråga som varit självklar i hela den kristna historien!

På denna länk kan du se denna video: https://www.youtube.com/shorts/mWvvkwP52Eg

Över hela världen förkunnas detta – men i Sverige är det nästan tyst om det.  Verka för en förändring: Du kan till exempel köpa, läsa och sprida dessa böcker som ses nedan:

Sök på de olika tangenterna som ses på bilden här ovan för det som du är intresserad av!

 Det går också att trycka på tangenten längst till höger där det står WEBB-TV, då kommer man till drygt 140 inspelningar där Holger Nilsson talar.

Detta en möjlighet att inhämta undervisning i skrift och tal!

Nu förvarnas vi om väderfenomenen som är beskrivna i Uppenbarelseboken.

Så här kan man läsa på Oscarssons nyhets webbsia: ” Världen är på väg att skåda någonting som mänskligheten aldrig upplevt förut. Väderfenomenet El Niño vaknar till liv. Och det med yttersta kraft.

Årets variant bedöms kunna bli den starkaste på över 100 år, enligt den brittiska vädertjänsten Met Office. Under de närmaste månaderna väntas El Niño höja havstemperaturerna med mer än tre grader. – Det här kommer förmodligen att bli en exceptionellt stark El Niño, och med global uppvärmning på toppen kommer vi nu att få ett klimat som mänskligheten aldrig tidigare sett, säger Tore Furevik, klimatforskare och chef för Nansensenteret i Bergen, till norska Dagbladet. 

Konsekvenser i Europa

El Nino är ett återkommande väderfenomen i Stilla havet som påverkar klimat och väder över större delen av planeten. Enligt Furevik råder det inget tvivel om att “vädermonstret”, i år ofta kallat Godzilla på grund av sin starka kraft, nu har vaknat.

Forskaren menar att vi kan förvänta oss rekordtemperaturer i såväl luft som haven. Med konsekvenser även i Europa. – Temperaturerna stiger kraftigt, och rekordet blir starkare och starkare för varje dag som går nu. Det är effekten av att vi har en mycket stark El Niño-situation i Stilla havet.

"Saknar motstycke"

Jeremy Grist, seniorforskare vid National Oceanography Centre i Southampton, ser också nya rekord framför sig. Sannolikt under våren 2027.

Han får medhåll av professorn Adam Scaife, chef för långsiktiga prognoser vid Met Office. – Vi måste vara tydliga med att detta är en händelse utan motstycke. Jag har aldrig sett en sådan utveckling i våra prognoser tidigare. Om prognoserna stämmer, och många andra varningscentraler ser samma signaler, förväntar vi oss den starkaste El Niño-händelsen på över hundra år, med en topp på långt över tre grader, säger Scaife enligt Dagbladet.” Slut citat.

Nu varnar profanpressen för väderfenomen utan mot stycke. Bibeln har i den sista boken i Bibeln varnat för hur detta kulminerar, enormt mycket värre än det som nu sker! Tar man vara på varningar nu och tar emot Jesus kan man slippa detta som snart kommer att inträffa. 

På evolutionens område borde skolan inte få vilseleda elever.

Så här kan man läsa i Hemmets Vän från en som personligen insåg detta och blev en försvarare för Bibelns budskap: ”Skolböckernas berättelse om evolutionen och jordens historia presenteras ofta som vetenskapliga fakta. Men bakom tolkningarna finns ett paradigm som från början utformats för att utesluta Bibelns berättelse, menar Mats Molén.

MatsMolén Tidigare ordförande för föreningen Genesis, driver skapelsemuseet Den förhistoriska världen i Umeå

Så här skriver ”Frågan om hur människan kommit till tas ofta upp fel, eller inte alls. Många gör detta till en fråga om vilken bibelsyn man skall starta med. Men i själva verket är det en naturvetenskaplig fråga.

Som ung hade jag en stor tilltro till skolans läroböcker, men ju mer naturvetenskap jag studerade desto mer föll läroböckernas berättelser. Om man faktiskt läser vad experter inom olika naturvetenskapliga områden publicerar, kan man lätt se att deras fynd inte stämmer överens med skolböckernas berättelser om jordens historia.

Under mina fördjupningsstudier i geologi (naturgeografi) utbrast en av mina studiekamrater: “Nu har jag läst på universitetet i fem år. Men, är ingenting av det jag lärt mig sant?”, varpå läraren replikerade att “Nej – vi vet inte detta”. Det grundläggande problemet i frågan om livets uppkomst är att diskussionerna bygger på olika paradigm – alltså att man har en grundtanke i vilken alla forskningsresultat sätts in i. Om man ser på vad som är den vetenskapliga grunden för dessa paradigm, faller snart mycket av teorierna om jordens historia.

Man kan vidare ganska lätt se att den vetenskapliga tankemodell vi har idag bygger på en ateistisk bibelsyn. Fäderna till tolkningen av de nuvarande geologiska modellerna (Huton och Lyell) argumenterade emot att det skulle få finnas spår från Bibeln i den vetenskap de framförde. Darwin själv hade samma åsikt. I Darwins privata brev uttryckte han att ”direkta argument mot kristendom och teism har knappast någon effekt på allmänheten; och tankefrihet främjas bäst genom gradvis upplysning av människors sinnen”.

Jag var handledare för en medicinstudent vid Lunds universitet som visade att makroevolutionsteorin inte håller. Mellanting mellan huvudgrupper av djur och växter kan inte utvecklas av sig själva. Ett mellanting mellan exempelvis en förbränningsmotor och en jetmotor fungerar inte alls, och på samma sätt är det med olika djur och växter. Många variationer på temat kan uppstå (så kallad mikroevolution) men nya innovationer som bygger på andra principer kan inte uppkomma. Det mittemellan har ingen funktion och inte ens Gud kan få logiskt/mekaniskt icke-fungerande saker att fungera.

Bara för att förändra en enda struktur så att den skall kunna fungera hos en organism behövs flera mutationer som samverkar. Om ett helt nytt organ över huvud taget skall fungera krävs (förutom modifieringar hos andra delar av organismen som också alla måste förändras enligt nedanstående beskrivning) att följande av varandra helt oberoende förändringar sker, nämligen att:

Den kodade texten (bestående av baser i DNA-molekylerna) slumpvis bildar information till hur organet skall fungera. Urvalet kan inte skapa - så mutationerna måste sköta den biten.

Ett antal proteiner (enzymer) och hormoner uppkommer som styr organets funktion och tillväxt.- Ett system som gör att de proteiner och hormoner som styr organet endast kommer till användning i de celler där organet skall bildas (trots att informationen till detta samtidigt finns lagrad i alla andra kromosombärande celler i hela kroppen).

Samma förändring bör ske hos flera individer samtidigt så att inte artbarriärer uppkommer.

Organismen får ett förändrat beteendemönster (detta behöver dock inte ske för alla nya organ och strukturer).

Jordens geologiska förhållanden har lyfts fram i tidigare debattartiklar. Flera av de åsikter som framförs bygger dock på förenklade resonemang som är vanligt förekommande på webbsidor som argumenterar mot ungjordskreationism. Dessa sidor kan verka seriösa, men bygger snarare på paradigmatiska tolkningar än naturvetenskapliga fakta. 

Peter Astberg lyfter Grand Canyon i sin argumentation. Men finns det någon plats på jorden där liknande lager bildas idag? Svaret är ”nej”.

Lagren i Grand Canyon, liksom sedimentära lager från större delen av fanerozoikum, är stora och jämna. Först efter dessa ca 540 miljoner år, grävs det plötsligt ut stora canyons genom lagren på platser över hela världen (samt andra typer av erosion/sedimentation som man inte ser i fanerozoikum).

Det är inte heller för många fossil, och även de biogena sedimentlagren skulle kunna bildas mycket snabbt vid störningar i miljön eller endast genom så kallad diagenetic bedding.

Det stämmer att människor tappar tron på Gud när vi accepterar ateistiska tankegångar och sedan pudrar de med känslor och tal om Gud. När man i stället lär ut rena fakta ser man motsatsen – människor förstår faktiskt att Gud finns.” Slut citat.

Hela tiden har skolböckerna förändrat sin undervisning när det gäller evolution. Det som lärde ut som fakta i tidigare upplagor av skolböckerna stämde alltså inte, fast eleverna fick lära sig att tro på den undervisningen. Det måste vara så att också det som lärs ut nu som fakta kommer att förändras, därför behöver inte eleverna sätt sin tro till det som de nu lärs sig, det kommer att ändras precis som gjorts tidigare. Varför skulle eleverna tro på det som de lär sig nu, när tidigare eleverna lärt sig fel i denna fråga?

När det gäller att förstå hur världen blivit till så sker det genom tron. Har man inte den tron så står man utan förståelse. Här prövas tron hos varje människa finns inte den förstår man inte – då är fältet öppet för att i stället tror på evolutionsteorier, ty så här säger Guds ord: ”Genom tron förstår vi att universum har skapats genom ett ord från Gud, så att det vi ser inte har blivit till av något synligt.” Hebr 11:3.

 ”Från havet vi kommit”, löd lärarens ord,

”och via schimpanser vi sitter här nu,

detta är vad som hänt på denna vår jord

och inget annat än utveckling är du.”

Med ord om utveckling från en cell,

som blivit vad jag en gång ej var,

jag tänkte ej bedja någon bön i kväll

för ingen det finnes som giver mig svar.

På detta sätt mången har berövats sin tro

och har blivit en vilsen i tomhetens land,

för man ju låtit det falska utsäde gro

som förnekar Guds mäktiga skaparehand.

Men en dag är de falska ridåerna borta

då visas vad människan hade för grund,

då skall förnekarna komma till korta

ja, då har den kommit – sanningens stund.

Vi behöver inte vika ner oss för obevisade teorier som ändras hela tiden, men Guds ords har ett budskap som inte behöver ändras.  

Föreningen Genesis talesperson Göran Schmidt skriver ett genmäle till ett inlägg gjort av Lars Hjälmberg i Hemmets Vän, han skriver: ”Lars Hjälmberg har helt rätt när han skriver att ”jordskorpan inte ljuger”. Men den talar inte heller sanning, eftersom den inte kan tala. Dess fossil och lagerföljder måste tolkas i ljuset av hypoteser om processer under jordens historia.

Redan på aposteln Petrus tid fanns det människor som förnekade syndafloden (2 Pet 3), och så är fallet än idag. Idag har syndafloden ersatts av årmiljonerna, ett paradigm som genomsyrar naturvetenskaperna och den sekulära världsbilden, och därmed nutidsmänniskors föreställningar om vårt ursprung.

Det är därför knappast förvånande att det var höga åldrar Hjälmberg mötte som geologistudent. Det spelar nämligen ingen roll om man idag finner välbevarade proteiner, blodkärl och blodceller och spår av DNA i dinosauriefossil – de måste ändå, kemins lagar till trots, vara 67 miljoner år gamla eftersom åldersparadigmet gör geologer oemottagliga för all evidens som vittnar om en ung jord. Och på samma sätt är biologer resistenta mot all evidens som vittnar mot evolution och för design.

Det är inte heller förvånande, men desto mer tragiskt, att Hjälmberg mötte liknande tankegångar under sina teologistudier. Teologer och apologeter tycks livrädda för att bli betraktade som anti-intellektuella vetenskapsmotståndare och flirtar därför gärna med sekularismen. Man tenderar att lita mer på naturvetenskapen än på Bibeln och försvarar det med att ”så många duktiga forskare inte kan ha fel”. Vetenskapshistorien visar tydligt att det kan de visst. Det är hög tid att reformera den teologiska utbildningen så att studenterna inte lämnar den mer sekulariserade än när de började. Det kanske inte är en frälsningsavgörande fråga idag, men en bit längre ner på det sluttande planet kan det ändå visa sig bli det för framtida generationer när bibeltron eroderats tillräckligt. Kanske är det redan för sent.

Vilken skillnad mot Jesus som betonade att ”Skriften inte kan göras om intet” och gång på gång förmanade fariséerna ”Har ni inte läst vad det står skrivet?”. Vid flertalet teologiinstitutioner råder ett annat förhållningssätt, nämligen: ”Skulle Gud ha sagt?”

För oss i föreningen Genesis är det en självklarhet att söka en harmoni med naturvetenskapen utan att göra avkall på vare sig bibelordet (Heb 11:3) eller vetenskaplig evidens. Modern kreationism är inte pseudovetenskap – den har på bara några få decennier vuxit till ett fruktbart vetenskapligt projekt inom många olika vetenskapsområden. 

Teistiska evolutionister använder ofta anekdotisk argumentation, som:

1. Jag var en gång kreationist, men när jag utbildade mig insåg jag hur dum och blåögd jag varit, så nu tror jag på evolutionen och en urgammal värld.

2. Jag känner till ungdomar som lämnat kristendomen på grund av att de utsattes för kreationismen i kyrkan.

Hjälmberg utnyttjar båda. Det första argumentet är ungefär lika relevant som ”Jag brukade äta Cornflakes men nu äter jag havregrynsgröt”. Det andra motsägs av omfattande statistiska undersökningar. Vi som är ute och möter gymnasister kan intyga att tesen är felaktig. Gymnasister som möter en ocensurerad bild av modern kreationism fascineras och visar tvärt om öppenhet för evangeliet.

Han har givetvis rätt i att Bibeln inte skrevs som en lärobok i naturvetenskap. Men det hindrar inte att den är fullt ut sann och trovärdig när den uttalar sig om historiska händelser som de i 1 Mos 1-11. Dessa försummade kapitel innehåller nycklarna till en rätt förståelse av biologin (organismvärldens mönster), paleontologin (mönstren i fossilen), antropologin (människans natur, ursprung och tidiga historia), geologin (fossil och berglager), lingvistiken (språkens uppkomst) med mera. Allt detta kastar våra teologer på sophögen när man lierar sig med tidsandan i hopp om att uppfattas som relevanta av (om)världen.

Man kan läsa Bibeln med trons ögon eller med otrons. Otrons säger: ”Det här kan inte ha hänt”. Trons säger: ”Hur hände det här?” Mycket i Bibeln tycks omöjligt ända till dess att man sätter sig ner och tänker efter. Så är det till exempel med idén att alla djuren inte skulle kunna fått plats ombord i arken. Om man väl räknar på det skulle alla som behövde plats ombord ha fått det, även om de alla varit stora som elefanter. 

Utrymmet räcker inte för att bemöta mer än en enda av alla Hjälmbergs ansträngningar för att visa hur orimligt det är att tro på syndafloden.

Han tar upp ”orthoceratiter” (en sedan länge övergiven beteckning på en utdöd bläckfiskgrupp) som han menar skulle ha bidragit till att förvandla forntidens hav till en ”trögflytande soppa” av levande organismer.

Det finns ungefär lika många fiskindivider i nutidens oceaner som det finns rakskaliga nautiloider (den mer korrekta termen) begravda som fossil. Det finns tusentals gånger fler marina fossila arter än nautiloider. Men det finns också tusentals gånger fler makroskopiska (synliga för blotta ögat) organismer än fiskar i dagens världshav så individantalen tycks ungefär desamma. Eftersom havet rymmer 1,3x10 18 m³ får varje individ åtskilliga kubikmeter till sitt förfogande. Precis som i arken.

Jordskorpan ljuger inte. Det gör däremot människor. Eller betydligt vanligare – talar osanningar i brist på kunskap och perspektiv. Eller tro på Bibeln.

Och Ölandsfossilet – ja det var en pinsam fadäs. Påpassligt av Hjälmberg. Vi slarvade med korrekturläsningen den där gången.” Slut citat.

Återigen är det många som spelar med och vill inte bli ansedda som dumma för att man tror på Bibelns ord och därför böjer sig för den bluff som H.C. Andersens saga vill visa när han berättar ”Kejsarens nya kläder”. Poängen är att människor ibland inte vågar säga sanningen, eftersom de är rädda för att framstå som dumma eller avvikande.

Bedragarna påstår att kejsarens kläder är osynliga för den som är dum eller olämplig för sitt arbete. Därför låtsas alla se kläderna – även kejsaren själv. Först när ett barn ropar: ”Men han har ju ingenting på sig!” avslöjas sanningen.

Låt oss inte stå som fånar inför påstående som inte är riktiga. Självklart måste de som inte tror på Gud försöka finna en annan förklaring än den som Bibeln ger om livet och skapelsens uppkomst, annars skulle de vara tvungna att tro på Gud och böja sig för Honom. Det är vad frågan ytterst handlar om, har man inte tron förstår man inte detta med Gud och vad Han gjort.

När man blir frälst och får tron så öppnas förståelse för vad som hänt: ”Genom tron förstår vi att universum har skapats genom ett ord från Gud, så att det vi ser inte har blivit till av något synligt.” Hebr 11:3.

'Storbritannien är i krig mot Ryssland.

Den 24 augusti kan man bland annat läsa detta på Oscarssons nyhetssajt:

Det kokar i Moskva.

På måndagen anländer Storbritanniens premiärminister Andy Burnham till Kyiv i samband med att Ukraina firar 35 år av självständighet. Han gör det med ett löfte.

Storbritannien kommer “inte att backa” från att stötta Ukraina och väntas dessutom ge besked om att bidra till att det krigsdrabbade landet ska kunna slå till mot Ryssland med långdistansmissiler, rapporterar Sky News.

Det ska ske genom att dela hemligstämplad information om brittiska komponenter till roboten SCALP så att ukrainarna själva kan bygga den. – Jag tror att detta är ett budskap till Moskva från Storbritannien som visar att de inte backar trots den ökade retoriken (från Ryssland, red. anm.), säger Rysslandskorrespondenten Ivor Bennett till Sky News. – Det är ett verkligt uttalande om avsikt, det är inte bara symboliskt heller.

Kreml: "Bensin på elden"

Storbritanniens tidigare försvarsminister John Healy har kallat Natolandet för ”Rysslands fiende nummer ett”.

Putinregimen har reagerat kraftfullt på de brittiska planerna. – Vi ser extremt negativt på dem, säger diktatorns Vladimir Putins egen talesperson Dmitirj Peskov enligt Sky News. – Storbritannien deltar i detta krig på Kyivregimenssida. Storbritannien häller metodiskt och konsekvent bensin på elden och planerar metodiskt och konsekvent att förhindra en fredlig lösningsprocess, hävdar Peskov.” Slut citat.

Detta uttalande om ”en fredlig lösningsprocess” det har Ryssland hitintills stått emot. Att nu göra ett sådan uttalande är bara ett spela som man vore intresserad av det – verkligenheten är att man bara har ett mål i sikte att besegra Ukraina militärt.

När nu Storbritanniens premiärminister Andy Burnham säger att man kommer att ”bidra till att det krigsdrabbade landet ska kunna slå till mot Ryssland med långdistansmissiler”. Det innebär att det inte bara är ett krig mellan Ryssland och Ukraina, det är också så att Ryssland är i krig med Rysslands största fiende Storbritannien – det är något enorm att vi kommit till denna punkt i detta krig som startade 2022.

PS. När vi hade skrivit det ovanstående så kom ännu en nyhet som verkligen visar på att kriget kan utvidgas och utgöra ett hot mot hela världen, se bilden längst ner Så här sägs det bland annat:

Det är en risk för hela världen.

Orden kommer från den ukrainske översten Serhij Minaiev, chef för Zaporizjzjas luftförsvar.

Nu är Minaiev mycket orolig. Han berättar att Ryssland har använt ett unikt vapen i kriget, som enligt honom hotar hela världen. Vapnet som Serhij Minaiev fruktar är en AI-styrd drönare.”

Allt tyder på att vi går emot ett storkrig. Det sker hela tiden en upptrappning som är illavarslande. Det är flera politiska bedömare som ser denna fara, men från kristet håll i Sverige är det tyst. Vi har i alla fall varnat – sedan är det upp till var och en att förkasta eller ta emot varningar. 

Besök konferensen i Fole!

Vi behöver förstå vilken stor skillnad det är på Guds rike och politiken.

Många kristna går så in i partipolitiken så att man blir hård i sitt hjärta emot andra som har annan politisk uppfattning än sig själv och även mot politiker som är ledare för andra partier än det man röstar på andra. Ja, man kan förlora sin andligt höga ställning som Sven Lidman sa till Lewi Pethrus. Det sägs bland annat i denna predikan: https://www.youtube.com/watch?v=NqKtWeqsnCQ&t=36s

Var med och sprid detta aktuella budskap! 

Det talas mycket om tolerans inom Svenska kyrkan – men vad man visar är intolerans när man skrapar lite på ytan.

 I Dagen skriver Jan-Gunnar Wahlén, pastor i Evangeliska frikyrkan, gymnasielärare och författare om hur avslöjande ärkebiskopens sommartal är. Här är ett avsnitt från hans debattartikel i Dagen: ”Två gånger under sitt sommarprat lyfter Modéus fram att Svenska kyrkan viger samkönade par – ”med glädje” – och betonar att det inte finns någon tveksamhet i denna fråga. Här försvinner plötsligt nyanserna. Den försiktighet som präglar hans syn på bibeltolkning ersätts av ett mycket bestämt ställningstagande, utan någon egentlig argumentation utöver den slagordsliknade formuleringen ”kärlek är kärlek och kärleken är av Gud”.

Det är svårt att inte se detta mot bakgrund av den pågående diskussionen i Svenska kyrkan om äktenskapssynen ska anses vara relevant vid tillsättning av tjänster, något som vid flera tillfällen uppmärksammats i tidningen Dagens spalter, nu senast genom Elisabeth Sandlunds debattartikel ”Vigselmotionen kan leda till kyrkosplittring”. Ärkebiskopens ord framstår som ett tydligt inlägg i den debatten. Här uppstår en stor inkonsekvens i Modéus resonemang. Om Bibelns budskap främst formas genom människors tolkning, i dialog och samtal, varför råder det då ingen tvekan i just denna fråga? Om kyrkan inte ska tala om för människor vad de ska tycka, varför uttrycks här en sådan kategorisk säkerhet?” Slut citat.

Att försöka försvara allt obibliskt leverne på det sexuella området med, det, citerade: slagordsliknade formuleringen ”kärlek är kärlek och kärleken är av Gud”.

Det finns säkert många som har kärlek till många personer utöver den livspartner som man är gift med. Skulle de komma till kyrkan och säga att jag vill gifta mig med ett par personer till, vi älskar ömsesidigt varandra och vill gifta oss. Då säger kyrkan nej, då gäller inte längre: ”kärlek är kärlek och kärleken är av Gud”. Då är det tomma ord, men när det gäller att viga samkönade par, då gäller det – intolerans!

Denna intolerans blir allt mer tydlig då det gäller den kyrkomotion som läggas fram i höst på kyrkomötet, det handlar om att alla präster skall viga samkönade par.

Mer om detta kan läsas på denna länk: kyrkanstidning.se/debatt/teologiskt-svajig-promemoria-om-aektenskapet/440456

Men hur är det med de präster som håller fast vid Guds ord och inte vill göra det – då är det slut på toleransen som man berömmer sig av. Vad det handlar om är: ”intoleranta toleransen”. Alla märker att ta det fagra och sköna talet om: ”kärlek är kärlek och kärleken är av Gud” samt ”tolerans” är inget värt när man granskar det närmre.

Många tänker att ärkebiskopen borde väl veta, denna kyrkas ledare. Nej, det upprepas återigen hur de religiösa ledarna på Jesu tid ledde folket vilse. Skall vi lyssna på vad Jesus säger i andra frågor skall vi också ta del av då han säger om dessa ledare: ”Låt dem vara. De är blinda ledare för blinda. Och om en blind leder en blind, så faller båda i gropen." Matt 15:14.

Det finns många som i första hand ser upp till auktoriteter än att själva läsa och tro på Guds ord och se vad det står skrivet. Det är ett sätt att komma fel på det andliga området.

När detta är sagt så vill vi säga att de som brottas med sin homosexualitet skall behandlas med mycket kärlek, vänlighet och stöd om man vill vara en kristen. De har en börda att bära, precis som alla andra som inte funnits en livspartner och kan leva ut sin sexualitet, men bär den bördan för att vinna himmelriket.

Återigen så finner vi vägledning och klarhet när Jesus säger: ”Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.” Matt 7:14. Vi har inte fått någon auktoritet och möjlighet att försöka vidga den porten!

Stäng dörrarna för detta falska evangelium. Det skall inte kallas för evangelium. 

Nu försöker de homosexuella att tvinga sig in med sitt budskap i kyrkorna. Det påminner om när de homosexuella försökte tränga sig in i den rättfärdige Lots hem i Sodom: ”Och de trängde sig med våld mot Lot och stormade fram för att spränga dörren.” 1 Mos 19:9

Det pågår nu påtryckningar och påverkan för att flera frikyrkor skall öppna upp för att börja viga samkönade par. Detta är särskilt påtagligt när det gäller Equmeniaförsamlingar. I detta samfund har de som viger samkönade par ökat markant de senaste åren. Men man är tydligen inte nöjd med bara dessa. Det är en del Alliansförsamlingar som är dubbelanslutna, alltså även till Equmeniakyrkan. Även dessa är utsatta för försök att acceptera samkönade vigslar. Dessa Alliansförsamlingar bör inse att deras samfund inte tagit ställning för detta och skall på goda grunder säga nej till dessa övertalningsförsök om man skall vara ansluten till Svenska Alliansmissionen. 

Vi har på senare tid fått del av att det är fler församlingar som skall ta ställning till att göra det. Nu påverkas styrelser till att ta upp frågan och underförstått att församlingarna skall bejaka detta.

Distriktsledare inom Equmeniakyrkan besöker församlingar i detta syfte. Först kan det ske genom att styrelser påverkas. När detta har skett så vill man sedan att dessa skall föreslå att det sker i församlingar. Vi har också hört hur en biskop Inom Svenska kyrkan också kommer att besöka   en Equmeniaförsamling för att påverka! Denne biskop är klart HBTQ-vänlig. Det är alltså just i denna tid en stor press att församlingar skall öppna upp för samkönade par och vigslar.

De som nu sänds till församlingarna är oerhört skickliga till att tala och övertala, med hala ord kan de övertala de flesta styrelser.

Deras agenda är att få församlingar till att besluta att man skall viga samkönade par. Ha detta klart för er när det kommer – låt inte er bedras. För dem spelar ingen roll vad Guds ord säger i frågan, den är klar och tydlig. Det finns inte ett enda bibelord som förespråkar samkönade sexuella förbindelse. För dem spelar det ingen roll vad som Gud har sagt. De bortförklara dessa bibelord. Det påminner om hur djävulen förförde de första människorna, när han sa: Skulle då Gud har sagt?

NU gäller det för att bibeltroende att sätta ner foten - NU. Detta måstes ske innan församlingarna tar upp det i församlingsmötena. Samla och tala med de som inte vill överge Guds ord. Gör det klart för församlingsledning att om man beslutar att öppna för samkönade vigslar så kommer vi att lämna församlingen – punkt slut. Detta är det enda språk som de förstår och som kan hindra att detta sker.

Att komma efteråt och säga att man lämnar församlingen, då är det för sent att stoppa förslaget, det skall klargöras för det att församlingen går till beslut. Om nu lämnar så är det inte ni som splittrar – det är församlingsledningarna som driver denna fråga – de är orsaken till splittringen – och en församlingsledning skall, inte splittra en församling. Ansvaret ligger hos dem om de vill splittrar församlingar – de om håller fast vid Guds ord är fria från att fortsätta tillhöra sådana församlingar. Vi talade nyligen med en medlem i en Equmeniaförsamling, han hade sagt till pastor att den dag två herrar vigs i församlingen – då lämnar jag den – då är det inte längre en församling.

Alla ni som står inför det vi skrivit här – var frimodiga och låter inte påverkas av ett falskt evangelium utan håll fast vi det gamla frälsande evangeliet. Om du inte tillhör en Equmeniaförsamling men känner de som gör det – förmedla denna artikel till dem – det kan rädda fler församlingar att gå in på en väg bort från Guds ord! NU står slaget om tron i Sverige och svärdet går genom kristenheten – må vi bestå i provet!

Konflikten med Iran kan utvidgas istället för att upphöra.

 Fredsavtalet mellan USA och Iran på 60 dagar gick ut för några dagar sedan. Trump säger att det inte skall förlänga detta avtal. Han vill vara fri att attackera Iran igen. Iran har på ett sätt gått segrande ur kriget. Man ser nu till att oljepriserna stiger och hela världen påverkas. Detta är i längden helt orimligt, det hotar världsekonomin.

Trump har hamnat i en rävsax som är svår att komma ur, han är orsaken till att vi hamnat i denna situation. Trump lyssnade inte på de som avrådde honom:

1 Vice presidenten J D Vance gjorde det.

2 General Dan Caine – USA:s högste militär varnade Trump för att ett större angrepp kunde utvecklas till en långvarig konflikt.

3 Tulsi Gabbard – underrättelsechef gjorde det också.

Vi har nu den allvarliga bilden som USAS har svårt att ta sig ur utan att än mer attackera Iran, fast man har brist på vapen. Iran kan då slå till emot Europa. På Göteborgs-Postens webbsida kan man den 19 augusti läsa det här: ”Uppgifter: Iran överväger attacker mot mål i Europa

Om USA trappar upp kriget mot Iran igen kan Teheran attackera amerikanska mål i Europa, uppger två personer med insyn i regimen för Financial Times. För iranierna är det inte en fråga om kriget kommer dra igång igen, utan när.

Enligt källorna har Iran utvärderat möjligheten att slå mot amerikanska mål i sydöstra Europa, som Bulgarien, där USA förra månaden fick tillåtelse att använda en flygbas för sina tankningsflygplan.

Även Cypern, där iranska drönare attackerade en brittisk bas i mars, kan bli föremål för hämndattacker om Donald Trump skulle starta nya amerikanska angrepp mot Iran.

Dessutom uppges Iran överväga att ge sig på fiberoptiska kablar som dragits längs botten av Hormuzsundet.

För att angripa mål i Europa skulle Iran kunna använda sig av ballistiska robotar, men Sidharth Kaushal, research fellow vid tankesmedjan RUSI i London tror att det kan bli svårt att orsaka skada på så långt avstånd.

Financial Times skriver att många inom den iranska regimen anser att frågan inte är om kriget kommer fortsätta, utan när. Förhandlingarna mellan Iran och USA har kört fast och Donald Trump sa på tisdagen att ”inga samtal pågår eller har planerats”.

Irans eventuella attacker beror på vad USA gör, enligt källorna. En av dem säger att regimen kan utöka kriget om Donald Trump gör verklighet av hotet att förstöra iransk infrastruktur. Den andre säger att det ”inte finns några gränser” för hur Iran kan svara om USA attackerar igen.

– Ett mycket stort misstag, som att attackera vår infrastruktur, kan få kriget att gå bortom regionen och nå Europa, säger den första källan.” Slut citat.

En del kanske tänker så här; om Iran anfaller Bulgarien så bryr jag mig inte om det. Fel, Bulgarien är medlemmar i Nato och anfalls detta land har alla de andra länderna plikt att ställa upp på Bulgariens sida, även Sverige, enligt artikel 5 i Natofördraget.

I denna situation med Nato indragit i detta, kan Ryssland hugga till så att säga i skuggan och i ryggen på Europa. Vi har då ett storkrig.

En del ser att kriget tornar upp sig i horisonten och har redan dragit allt närmare. Det kan vara närmare än de flesta tror, mycket närmare. Återigen har vi varnat allt efter den allvarliga bild som rapporteras i media dag efter dag. Det är vår uppgift att varna, ingen skall kunna säga att vi inte har gjort det: ”Men om väktaren ser svärdet komma och inte blåser i hornet och folket inte blir varnat, och svärdet kommer och tar ett liv bland dem, då dör han genom sin egen missgärning, men hans blod ska jag utkräva av väktarens hand.” Hes 33:6.

Tyvärr så måste vi återigen förmedla en ny varning – vi önskar att det inte skulle behövas – men med verkligheten inför ögon så behövs det.

Så här kan man läsa på Oscarssons blogg:

Alexander Dugin beskrivs ofta som “Putins hjärna”.

Den ryske ultranationalisten har sedan 1990-talet argumenterat för ett expansionistiskt Ryssland och beskrivit Ukraina som en central del av den ryska intressesfären. Mycket av Dugins tankegångar har senare blivit framträdande i Vladimir Putins retorik och politik.

Nu vill Dugin återigen påverka den ryske diktatorn.

Han uppmanar Putin att evakuera samtliga miljonstäder i Ryssland, inklusive huvudstaden Moskva. – Städer, särskilt storstäder, måste omedelbart tömmas på invånare, säger Dugin enligt oberoende Moscow Times.

Dugin anser att massevakueringar är nödvändiga eftersom ett kärnvapenkrig med väst är ”oundvikligt”. Ett sådant krig kommer att leda till utplåning av städer runt om i Ryssland, menar den ryske nationalisten. – Det kommer inte längre att finnas några storstäder: inget Moskva, inget Sankt Petersburg, inget Jekaterinburg, säger han.

Oklar maktspelare

Alexander Dugin har av flera bedömare beskrivits som en maktspelare inom Putins närmaste krets. Det är dock oklart hur stort direkt inflytande han har på Vladimir Putin. Redan 2008 förespråkade Dugin att Ryssland skulle annektera Krymhalvön. Sex år senare ockuperade ryska styrkor den ukrainska halvön. Alexander Dugin har även under många förespråkat en konfrontation mellan Ryssland och Ukraina. 

Hemliga drönarbaser

Flera europeiska underrättelsetjänster har varnat för att Ryssland förbereder ett krig mot Nato.

Nyligen avslöjade den brittiska tidningen The Telegraph att Ryssland har byggt upp ett nätverk av drönarbaser i de västra delarna av landet. Från anläggningarna kan Ryssland avfyra långdistansdrönare med kapacitet att nå mål djupt in på Natos territorium.

Flera europeiska huvudstäder är inom räckhåll för drönarna. Enligt kartläggningen rymmer varje bas omkring 1 000 drönare. Sammanlagt har 59 avfyrningsramper placerats ut.

– Nya ryska baser för uppskjutning av drönare kan användas för framtida attackvågor mot Nato, om Kreml skulle besluta sig för det. Baserna skulle möjliggöra avfyrning av större salvor, rapporterar tankesmedjan The Institute of the Study of War, ISW.” Slut citat.

Texten talar sitt tydliga språk. Dugin har tidigare påverkat Putin, det borde gör att vi förstår allvaret.

Kommer nu den uppfyllelse av den synen som Gunhilda Smehus hade 1968 i Valdres i Norge. Det som återstår är den avslutande delen, vi publicerar den här: ”DEL IV

Folk från fattiga länder strömmar till de rika länderna. De kommer till Europa, till Skandinavien och också till Norge. Det är många som kommer. Och folk börjar tycka illa om dem och bli hårda emot dem. (När hon sa detta började hon gråta.) De behandlas mer och mer som judarna före andra världskriget.

Då är måttet för våra synder fullt. Kriget bryter ut. Först som en liten konflikt, en obetydlig konflikt. Men den tar inte slut. Den tilltar och breder ut sig. Till slut eskalerar den till ett stort krig. Mot slutet av det stora kriget används fruktansvärda vapen, bland annat atomvapen. Luften, jorden och vattnet förgiftas och fördärvas. Folk från de industrialiserade länderna i Amerika, Europa, Australien, Japan och andra liknande områden måste fly. De kan inte bo kvar längre. De kommer till de fattigaste länderna som har undgått det värsta.

Men där är människorna inte särskilt villiga att ta emot oss på samma sätt som vi inte var särskilt villiga att ta emot dem.” Med de orden berättade kvinnan från Valdres om sin syn.” Slut citat.

Den politiska varning som nu mött ord i denna artikel, den stämmer med det vi läst om den profetiska. Nu har vi tagit del av detta i ord – blir det så att detta övergår från ord till verklighet? Se över ditt liv – lever du nu så att du är redo att möta Gud?

Så här rapporteras på Oscarssons nyhetssajt:

De senaste dagarna har ryska militärfartyg dragit in på Östersjön.

Fartygen har placerats om från Rysslands norra flotta, och samlas nu närmare de svenska vattnen, rapporterar tyska Bild. – Flytten sker vid en tidpunkt då Kremls diktator Vladimir Putin hotar Europa med motåtgärder på grund av sanktionerna mot den ryska skuggflottan, uppger tidningen.

Fregatter med missiler

De senaste dagarna har flera ryska krigsfartyg anlänt till Östersjön. Först fartyget Admiral Kasatonov, följt av den ryska jagaren Admiral Levchenko. – Enligt ryska källor kan denna fregatt avfyra kryssningsrobotar. Mycket nyligen utplacerades den för att tillhandahålla säkerhet och eskortera ryska lastfartyg i Medelhavet och Engelska kanalen, rapporterar Bild.

Offentliga hot

Nyligen gick den ryske diktatorn ut och kritiserade EU för de hårdare tagen mot den ryska skuggflottan. Dessutom utlovade Vladimir Putin att ett ryskt svar var att vänta, rapporterar RBC-Ukraine. – Nyligen har de kommit på idén att beslagta våra skepp och sälja egendom som plundrats från oss, sade Putin. – Det är uppenbart att detta inte är något mindre än piratverksamhet och rån. Om detta börjar genomföras i praktiken kommer vi att tvingas svara på samma sätt.

Varnar för Putins hot

Vladimir Putins hot ska inte avfärdas som ren retorik utan tas på allvar, menar den tyske sjösäkerhetsexperten Moritz Brake. – Strategiskt försöker Moskva främst skapa osäkerhet och öka kostnaderna för västerländska åtgärder mot sin skuggflotta, säger han till Bild. – Just av denna anledning ska Europa inte ge intrycket att sådana hot accepteras – särskilt om de följs av handlingar.

Återigen: Vad som helst kan hända när som helst. Var redo möta Gud!