Bibelns profetiska ord lyser klart i vår tid!

Detta är ett av kapitlen i boken Dags att Vakna upp av Holger Nilsson.

Tiden inför Jesu återkomst

Bibelns profetiska ord lyser klart i vår tid och det ger förebud om att mötet med Jesus Guds son, Frälsaren, herrarnas herre och konungarnas konung kan snart vara inne! Vi kan snart få möta denne som beskrivs med dessa ord. Med tanke på det borde det göra varje troende uppmuntrad och hänförd!  

Inget möte med någon människa på denna jord, berömd, stor personlighet eller kär vän, kan överträffa mötet med den störste av alla som vandrat på jorden. Ingen upplevelse som kan göras här i tiden kan överträffa den upplevelsen att få se och möta den som nu finns i den himmelska härligheten och som skall komma åter för att hämta de som tillhör Honom. Inför detta möte och den upplevelsen det innebär förbleknar allt. Detta borde naturligtvis alla på Jesus troende inse och gör det säkert om de reflekterar över vad det innebär.

Det får inte finnas något som får förhindra att detta möte blir en verklighet, ingen försakelse av något är för svår för att vi inte skulle få vara med om detta. Det handlar inte heller om ett kort möte med Frälsaren, det handlar om var vi skall tillbringa vår evighet! Detta borde göra oss ytterst målinriktade!  

Inget får finnas i vägen och hindra oss från mötet med Jesus. Det är det viktigaste av allt viktigt! Att missa det – är att missa allt. Därför behöver detta möte vara en ledstjärna för vårt liv. Något att se fram emot, något att älska.

Så hade Paulus det och han skriver: ”Nu ligger rättfärdighetens segerkrans i förvar åt mig. Den skall Herren, den rättfärdige domaren, ge åt mig på den dagen, och inte bara åt mig utan åt alla som älskar hans återkomst.” 2 Tim. 4:8.

Denna citerade bibelvers är hämtad från det sista brevet som Paulus skrev innan han fick lämna jordelivet. I denna vers ger han uttryck för kärleken till Jesu återkomst. Detta borde vara naturligt för varje troende att det förhåller sig på detta sätt. Men hur har vi det? Det är en rannsakande fråga: Älskar vi hans tillkommelse?

Tyvärr måste vi erkänna att i vår tid ses inte mycket av denna förväntan, längtan och kärlek till Jesu återkomst.  Detta är ett tecken på avfall!

Den välkände pastorn och profetrösten A.W. Tozer, skriver så här i boken Born After Midnight: ”Den längtan efter att se Kristus som brann i de första kristnas hjärtan tycks ha brunnit ut. Kvar är bara askan. Det är just denna starka längtan efter Kristi återkomst som skiljer det personliga hoppet från det teologiska. Enbart kännedom om den rätta tron är ett dåligt surrogat för Kristus, och förtrogenhet med Nya testamentets eskatologi kan aldrig ersätta en kärleksvarm önskan att skåda hans ansikte.”  (Min översättning.)

Hur sanna är inte dessa ord! Det handlar om kärleken till den Frälsare, som har gjort att man övergått från andlig död till andligt liv. Denna kärlek får inte falna bort, om vi skall vara redo när han kommer. Den kärleken är hjälpmedlet för att hålla sig vaken. Tozer har också något att säga om detta i samma bok: ”Man måste älska någon väldigt mycket för att hålla sig vaken och längta efter dennes ankomst. Detta kan vara förklaringen till att det eskatologiska hoppet saknar kraft även bland dem som fortfarande tror på det. En annan orsak till att vi kristna saknar verklig längtan efter Kristi återkomst är att vi har det så bra här i världen, att vi nästan inte vill lämna den.” (Min översättning.)

Att älska Jesus och hans återkomst är något som vi måste vaka över för att vi skall vara redo när han kommer. Det föreligger en uppenbar risk att förlora denna kärlek, därför måste vi vaka över den.

Hur kan denna kärlek gå förlorad? Om vi inser hur detta kan ske, är det lättare att vaka över så den inte gör det.

Svaret på frågan skulle ganska enkelt kunna uttryckas med att kärleken till Jesus riktas åt ett annat håll. Något annat blir föremål för den kärlek som vi skall ha till Frälsaren och den kärleken tar över och blir dominerande och vårt andliga liv förkvävs och därmed också kärleken till Jesus och hans återkomst.

Detta är en fara för oss alla, därför måste vi vaka över vårt liv. Även de som är engagerade i kristna församlingar kan plötsligt bli upptagna med andra intressen och dras bort från kärleken till Frälsaren. Man dras bort från den innerliga gemenskapen till Jesus, men också från den kristna gemenskapen. Det finns hur många exempel som helst på detta. Dessa borde utgöra varningar för oss.

Även Paulus ger exempel på hur kärleken till Jesus ersattes så att kärleken riktades till något annat. Några versar efter den vers som vi citerade, skriver Paulus följande: ”Ty av kärlek till den här världen har Demas övergett mig och rest till Tessalonika.” 2 Tim 4:10.

Man kan nästan uppleva smärtan som finns hos Paulus, när han skriver detta om Demas som varit hans medarbetare för Guds rike. Nu var det inte mera gudsriket som var föremål för Demas´ kärlek och intresse. Det var dess motsats – denna världen.

Ack, så många som följt i Demas´ fotspår! Hans exempel är ett av de stora väckelsebudskapen i Nya Testamentet. Detta borde vara en predikotext som vi ofta behövde påminnas om, denna vers i Bibeln som beskriver det som drabbade Demas. Detta borde det predikas om, därför att det som beskrivs i denna vers är något som lett till att många dragits bort från troheten och gemenskapen med Kristus. Något annat har tagit dess plats – kärleken till denna världen!

Hur mycket finns det inte i denna värld som kan se hur oskyldigt ut som helst! Man kan inte sätta någon syndastämpel på en massa av det som finns av intressen och utbud som vi kan finna i vår tillvaro. Det innebär ändå inte för den skull, att mycket av det som finns och som vi möter, inte skulle vara en fara för det andliga livet. Den finns alltför många tragiska exempel på dem som genom att man gett sig hän till något, förlorat den innerliga kärleken till Jesus.

Det finns alltså mycket som är lockande och vill dra till sig uppmärksamheten av det som anses vara hur oskyldigt som helst. Det kan också börja med att detta får en liten del av vår uppmärksamhet, det tar bara lite av den tid vi förfogar över. Efter ett tag kan det visa sig att intresset ökat markant och att alltmer tid läggs på detta. Många timmar av den lediga tiden varje vecka kan läggas på det som man fattat intresse för. Allt mer kan det ta över och bli dominerande. Tid som förut använts för umgänge med Herren genom bibelläsning, bön, gudstjänster och annat som byggde upp det andliga livet, finns inte längre kvar. Gud och det andliga livet har trängts undan av något annat, det andliga livet förkvävs och till slut dör det. Det är mångas erfarenhet!

Det som finns i den här världen, kraften i det, skall inte underskattas! Att göra det, kan vara början till en andlig resa som slutar med haveri. Det är många som följt i Demas´ fotspår!

Kärleken till världen gjorde att Demas blev oduglig för tjänst i Guds rike – världens motsats. Man kan också vända på det och säga att kärleken till Gud och hans rike gör att världen förlorar sin dragningskraft. Ett uttalande av Frälsningsarméns grundare William Booth är mycket talande exempel på detta:

”En orsak till den seger jag dagligen vann alltifrån min omvändelse, var utan tvivel min fullkomliga och omedelbara skilsmässa från den gudlösa världen. Den hade förlorat all sin tjusning för mig. Jag begynte snart förakta allt vad världen hade att erbjuda mig. Jesus Kristus hade i enlighet med sitt eviga löftesord döpt mig med den helige Ande och med eld!"

Tänk vad William Booth fick uträtta och vilket liv han levde! Det förde med sig skaror av människors livsförvandling under hans livstid. Inte bara det – idag finns det över en och en halv miljon medlemmar bestående av soldater, officerare och anhängare. Frälsningsarmén finns i 126 länder. (Uppgifter enligt wikipedia.org.)

Vilken slående kontrast till Demas, som William Booth framstår som exempel på! I stället för att uppslukas av kärlek till denna världen och gå under andligt, gjorde Booth för världen en insats som ingen kan förneka.

Booth talar om att han upplevde en andlig seger alltifrån sin omvändelse på grund av sin hållning till vad denna värld har att erbjuda. Vi kan tyvärr se dess motsats, de som från sin omvändelse ständigt lider nederlag, i stället för seger i sitt andliga liv. Hade de följt Booths exempel så hade de varit segrande kristna i stället för nederlagskristna. De hade haft en frid och en glädje i stället för ett dåligt samvete. Ingen mår bra av det senare.

Det finns ett segerrikt och glädjefullt kristet liv för alla! Det är bara det, att då behöver vi följa de andliga lagarna som finns, då finns det också en andlig glädje som slår ut all annan. Det är en glädje och harmoni som består, inte som är slut när fester och andra nöjen är över. Det är den glädje som Gud ger.  

Många är det som har försökt att ha glädjen både i världen och i Gud, all andlig erfarenhet visar att det inte fungerar. Det har blivit en halvmesyr där varken i glädjen i världen eller i Gud har blivit den man önskade. Den välkände pastorn, Martyn Lloyd Jones, vars böcker har blivit till så stor andlig vägledning och hjälp för många, konstaterar: ”Glädjen i världen driver alltid ut den andra glädjen.” Har du inte ett glädjefullt andligt kristet liv? Tänk efter var du då har dina glädjeämnen och stora intressen!

Att få tjäna Gud och leva efter hans vilja är det största som en människa kan uppleva. Gud välsignar ett sådant liv. Det blir då inte bara till välsignelse för en själv utan också för andra människor. Hur många har inte Frälsningsarméns grundare William Booth, genom sitt liv och sin gärning, blivit till välsignelse för, både under och efter hans levnad?  Följer vi hans exempel, så blir också vi rikt andligt välsignade och använda av Gud!

Vi är också kallade att följa Paulus exempel och inte Demas´. Paulus slutade sitt liv som en segrande kristen. Han såg fram emot mötet med Jesus, och han älskade hans återkomst.

Lewi Pethrus kommenterar den vers där Paulus skriver om att rättfärdighetens segerkrans ligger tillreds inte bara åt honom ”utan åt alla som älskar hans återkomst.” 2 Tim. 4:8. Han gör det i sin bok På Biblisk mark och han skriver där: ”Man älskar icke en persons tillkommelse utan att man älskar personen själv. Om du är likgiltig för en person, så är du likgiltig, då det gäller att möta honom. Om du fruktar honom, så fruktar du hans ankomst. Men älskar du honom, så älskar du hans tillkommelse, och ju mer du älskar honom, ju mer älskar du hans ankomst.”  

Det finns de som i vår tid knappast vill höra talas om att vi lever i den yttersta tiden och att Jesus kommer tillbaka. Har du den inställningen är det viktigt att du rannsakar dig!

Om man inte ens vill höra talas om Jesu återkomst, är det då möjligt att säga att man älskar den?

Boken kan beställas från Flammor skicka ett mejl eller ring 0383-161 64. Pris 50:- + porto.