lördag 27 maj 2017 kl. 11:48 v. 21 Antikvariat | Kontakt | Mission Tanzania | Om flammor | Prenumeration |

Startsidan | Artiklar | DikterEu | FragorIsrael | Lankar | ProfetiorTidstecken |

3 juni 17.30:
Dags att ta Gud på allvar

4 juni 1.30, 9.30
Repris

8 juni 21.30
I väntan på Jesu återkomst

9 juni 5.30, 13.30:
Repris

9 juni 17.00:
Sverige i vågskålen 1

10 juni 1.00, 9.00:
Repris

16 juni 17.00:
Sverige i vågskålen 2

17 juni 1.00, 9.00:
Repris

23 juni 17.00:
Sverige i vågskålen 3

24 juni 1.00. 9.00:
Repris


10 juni 14.00:
Himmelsby Gårdshotell, Mantorp

Bibelns budskap

Ladda ner som PDF!


Midnattstid

Ladda ner som PDF!


Boknyhet

Dags att ta Gud på allvar


Aktuell bok

Läs mer!


Är det att ära Gud att förstöra skapelsen?


Vi publicerar här den artikel från tidningen Dagen som var införd den 25 november:


""

De möts på Liljeholmens folkhögskola. I det lilla samhället Rimforsa i södra Östergötland finns platsen för Sveriges första bibelskola med miljöprofil. Eleverna är unga människor som utifrån sin kristna tro vill ta sig an frågor om miljö och rättvisa. Dit kommer Holger Nilsson, redaktör för tidningen Flammor. Han ska möta eleverna för ett samtal om miljöengagemang i en tid som han menar är den yttersta. Vi får lyssna till en diskussion som rör sig kring frågan om hur man som kristen kan förhålla sig till klimathot, miljöförstörelse och skapelsen. Är det vår uppgift eller är det för sent att engagera sig?

Engagemang

Johanna: Det är en vanlig föreställning att religion inte hör ihop med politik eller ekonomi, och även att religion och miljö inte hör ihop. Men hela mitt liv ska tillhöra Gud, tycker jag. Då gäller det även mitt engagemang i andra saker än kyrkan.
Annika: Att vara skapad av Gud och ha blivit kristen innebär ju även någonting för hur jag lever mitt liv. Det innebär även att det påverkar hur jag tänker kring alla de här olika områdena - politik, ekonomi och även miljön.
Anna: Det handlar om att hela tiden i allt man gör tjäna Gud och följa Jesus.
Johanna: Det är inte endast våra själar Gud bryr sig om, vi är även kroppar, och det vi gör här när vi åker bil påverkar om inte mig så i alla fall de kroppar som Gud bryr sig om i till exempel Afrika.
Holger: Jag håller med er andra om att vi ska vara lärjungar, vi ska gestalta Guds rike och det finns ingen motsättning i detta. Men det handlar ju om en prioritetsfråga. När Bibeln i första Korintierbrevet kapitel sju säger att världen är på väg mot sin undergång så ska vi inte vi tro att vi kan rädda den undan denna undergång. Står det i Bibeln att jorden går mot sin undergång, så tycker jag att det är väldigt viktigt att prioritera vad vi sysslar med. Jag skulle inte syssla med äppelträd om jag visste att jorden skulle gå under i morgon.
Johanna: Men det vet vi inte.
Holger: Det vet vi inte, nej, men om vi gjorde det. Och jag menar att tidstecknen är så klara, klimatförstörelsen är bara ett av dem.
Annika: Men ytterst sett handlar det inte om den yttersta tiden eller inte. Gud har skapat oss med en relation till naturen, och vi kan inte vara neutrala i det här. Antingen förstör vi jorden eller så strävar vi efter att leva i harmoni med den. Är det att ära Gud att förstöra Guds skapelse?
Holger: Nej, verkligen inte. Jag vill inte att vi ska förstöra Guds skapelse. Och det hade inte blivit så om människan varit nöjd med sin levnadsstandard. Det måste till en förändring, en enklare livsstil.
Annika: Jag tycker att kyrkan är dålig på att betona miljöfrågor. De har ju legat efter, när de egentligen borde gå före och visa på vilken skapare det är vi har.

Anna: I samhället har det ju pratats mycket mer miljö, men i kristna sammanhang tycker jag fortfarande att det saknas.
Holger: Men kyrkan har varit dåliga på mycket. Den kände teologen Karl Barth säger ju att eskatologin, läran om den yttersta tiden, kommer som en liten tunn del av de stora teologiska verken. Vi behöver få tillbaka det stora eskatologiska perspektivet.
Johanna: Vi måste ju se att vi fått den tiden vi har av Gud och under den perioden måste vi leva på bästa möjliga sätt. Då handlar det om att ära Gud, att leva det liv jag har här och nu och det påverkar alla andra här och nu.
Holger: Javisst, det menar jag också. Det jag menar är att det eskatologiska perspektivet inte gör oss till sämre kristna, det gör oss till bättre kristna. Vi blir mer engagerade .
Johanna: Nu.
Holger: Nu, ja.
Johanna: För mig handlar det om att jag vill få hela världen att lyssna på evangeliet. Och därför vill jag både prata om Jesus, men också visa på den fantastiska skapelsen. Det är ingen som lyssnar på mig om jag bara sitter ner och säger "... tro på Jesus, tro på Jesus, tro på Jesus".


Yttersta tiden


Holger: När vi talar om de här frågorna missar vi ofta synen på hur det kommer att sluta. Vi har ju så att säga facit i hand i det profetiska ordet. Och det är viktigt att vi har med själva slutperspektivet, det eskatologiska perspektivet. Vi är så fixerade vid denna världen så att vi glömmer bort tidsperspektivet.
Anna: Jag är inte så säker på att det här är den yttersta tiden. Jag är faktiskt inte alls inne på det. Det som jag ser i klimatförändringarna tycker jag inte är så dystert som en del säger. Jag tror att vi kan lösa klimatkrisen med Guds hjälp.
Johanna: Ja, det står ju i Bibeln att folk kommer att lida otroligt mycket. Och det ser vi ju också, men det är också tydligt att vi inte kan veta när den yttersta tiden kommer. Det står inte i Bibeln heller att vi ska ta hand om jorden fram till den yttersta tiden, men sen kan vi strunta i det.
Holger: Nej, vi kan inte säga i år eller i morgon kommer Jesus tillbaka och upprättar sitt paradis. Men vi har fått olika tecken som vi kan tyda så att vi ska förstå när vi lever i den yttersta tiden. Jag ser det som min uppgift och kallelse att få folk att verkligen inse det. "Vi lever i den yttersta av tider", skriver en professor och författare i Expressen. Det finns inget hopp, säger han, så vad kan vi göra. Den här mannen förkunnar samma budskap som jag, det vill säga att vi lever i den yttersta tiden.
Anna: Det handlar om att leva hela sitt liv efter Kristus och ha ett engagemang för människor och för hela skapelsen. Det hänger ihop.
Holger: Ja, vi ska engagera oss för människan och hennes situation, naturligtvis. Och det är väl precis det som missionsarbetet gått ut på den senaste tiden. Men det har blivit väldigt mycket hjälpverksamhet, men väldigt lite evangelium. Där har vi kommit på slagsida, vi måste ha med evangeliet i det hela. Stora undersökningar visar att väldigt många är oroade utifrån det som händer med klimatet. Bibelordet stämmer så mycket överrens med det som händer just nu, och det är därför väldigt många lyssnar till mig när jag talar om de här sakerna.
Johanna: Det går att styrka vad som helst om man drar ut bibelord. Men jag tycker att det är viktigt att man ser helhetsperspektivet. Man kan inte titta på bara en vers, man kan inte se till smådelar.
Annika: De apokalyptiska texterna kan man inte tolka så bokstavligt. Kristna i alla tider har förstått Uppenbarelseboken som att Jesus kommer tillbaka nu, vi lever i vedermödan nu. Man säger att det är bara att läsa som det står, det är ingen fråga om tolkning. Men då lurar vi oss själva att vi inte har gjort en tolkning, därför att vi har föreställningar som gör att vi läser in saker.
Holger: Talar man om tolkning talar man också om borttolkning. Man väljer att tolka bort det som man finner obekvämt, som man inte vill höra. Det är den försvarsmekanism vi människor har. Man säger att man tolkar saker för att inte ta till sig det som står. Vi behöver ställa oss i en profetisk ställning i dag, vi lever i en Noa-tid. Noa gick inte bort och odlade rabatter, han spikade på arken. Han sa åt människorna att komma med.
Anna: Och också alla djuren. Inte bara människorna.
Holger: Ja, och alla djuren också. Men människorna hörde inte hans domsbudskap, de tog inte det till sig. Det är precis som i svensk kristenhet i dag, man tål inte att höra ett allvarligt budskap utan det ska vara smekningar med hartassen.


Skapelsen


Holger: Om man upplever att man vill engagera sig för miljön, och upplever det som sin kallelse, så ifrågasätter jag inte det. Men det finns ingen kallelse som står över den som Jesus har gett oss. Den handlar om att gå ut i hela världen och göra alla folk till lärjungar.
Anna: Jag tror inte riktigt att man kan göra en sådan uppdelning. Man kan inte välja bort skapelsen, utan allt måste hänga ihop. Man kan inte gå till folk som drabbas av klimatförändringarna och predika evangelium för dem, om vi inte samtidigt försöker hjälpa dem i deras situation.
Johanna: Hinner de dö innan man når dem är ju det inte så stor mening.
Annika: Jag läser i Markusevangeliet: "Gå ut och förkunna evangeliet för hela skapelsen." Budskapet, evangeliet, är en räddning inte bara för människorna utan det är också ett glatt budskap för skapelsen. I första Mosebok står det ungefär att vi är skapade till Guds avbild för att vi ska ta hand om skapelsen.
Holger: Men skapelsen är fördärvad. Människan har genom syndafallet förstört paradiset, och skapelsen är lagd under förgängelsen, det vill säga - den kommer att gå under. De förändringar som krävs för att rädda jorden kommer aldrig att kunna genomföras, därför att det krävs så stora förändringar av vår levnadsstandard. Ingen regering i världen kommer att våga göra förändringarna. Det var som den gamle Bush sa: "... allt är förhandlingsbart, bara inte den amerikanska livsstilen."
Anna: Han är ju inte president längre. Det är faktiskt konferenser på gång, bland annat i Köpenhamn, där man ska ta nya beslut och målsättningar. Där vill man sikta på att hejda temperaturförändringarna till 2050. Det är ju alla överrens om.
Holger: Vi vet ju att alla hyllar skapelsen. Lyriken och poesin handlar om det och alla tycker om att vara i naturen. Men det har nästan blivit en osund skapelsetillbedjan som också har trängt in i kristna sammanhang. Många hyllar och talar om skapelsen och säger att den är så fantastisk, men struntar fullständigt i vem som har gjort skapelsen, Gud.
Annika: Och det ekologiska perspektivet går igenom hela Bibeln. Vi har ofta förbisett det för att vi är så färgade av olika saker.
Johanna: Men i kyrkan har folk sett mer till det andliga, men nu när det är en sådan situation när det materiella, skapelsen, far illa så måste vi öppna våra ögon för att det också hör till frälsningen. Vi måste se till båda, och vi predikar ju både genom ord och handlingar.
Holger: Javisst, vi är rörande överens på många punkter här. Du sa att det ekologiska perspektivet går genom hela Bibeln, men det gör ju även det eskatologiska. Jag kan väl säga att det finns nog inte mer än en handfull eskatologiska förkunnare i detta land. Däremot har vi väldigt många ekologiska förkunnare. Så det jag efterfrågar är en balans.
Johanna: Gud skapade världen, och Gud skapade oss. Varför gjorde han det? För att vi skulle ta hand om skapelsen, och ta emot frälsningen för hela skapelsen. Genom syndafallet finns det också en brustenhet i hela skapelsen, vi har gott och ont i oss. Men det handlar också om frälsningen genom Jesus Kristus, och genom den kommer vi att bli räddade. Man måste ha hela bilden.

Deltagare:

Johanna Hadin. Ålder: 20. Från: Vänersborg. Går på linjen därför att: Jag vill lära mig teoretiskt kring miljöfrågor utifrån ett teologiskt perspektiv.

Annika Wilzén. Ålder: 19. Från: Rimforsa. Går på linjen därför att: Jag är intresserad av frågor om miljö och rättvisa och jag tror att Gud är det också.

Anna Blomgren. Ålder: 20. Från: Göteborg. Går på linjen därför att: Varit engagerad i miljö¬frågor tidigare, och nu vill jag lära mig hur man tänker kristet kring det.

Holger Nilsson. Ålder: 59. Från: Vetlanda. Ger ut tidskiften Flammor därför att: Världen över predikas budskapet om Jesu andra tillkommelse. Vi vill med vår tidning vara en röst i denna stora kör.


Holger Nilsson

2008-12-01 | Permalänk | Language: af az be cs cy de es eu ha hr hu id la mi ms nl no pa pl pt ro ru sk sl so sq sr sw te th tr uk ur vi yo zu sv
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Predikantpool

Detta är en ny satsning som vi presenterar här. Den går helt enkelt ut på att förkunnare som vill stå till förfogande för kallelser till församlingar, gör det mot endast reseersättning.

Läs allt!


Flammor - 99 artiklar från 33 årgångar




TIDSMASKIN



Twingly Blog Search link:http://www.flammor.com/ sort:published Bloggar som länkar hit


 

Flammor, Maskingatan 13, 574 33 Vetlanda
Telefon: 0383-161 64 | E-post: info@flammor.com | Hemsida: www.flammor.com
Ansvarig utgivare: Holger Nilsson

Vilka läser Flammor.com?
Creeper MediaCreeper

Kristen Topplista från JesusSajten.se

© www.flammor.com 2002 - 2017